Första milen på Bulgarisk mark

Första dagen i Bulgarien. Märkligt hur olika människor och byar kan te sig på olika ändar av en landgräns. I Turkiet så hälsade alla och vinkade, tutade och var nyfikna på oss. Här i Bulgarien verkar folk ha en mycket högre spärr mot att prata med främmande människor. Det känns inte alls lika hjärtligt och vänligt här. Folk vänder sig nästan bort för att slippa prata, vet inte om det har att göra med att det är fattigare, att folk har en annan religion eller att landet har varit närmare krig. Ingen aning, känner bara att det är så annorlunda.

20130407-195450.jpg

20130407-201151.jpg

På ett sätt känns det fattigare, exempelvis då man ser byggnader där människor bor. Många av husen fallfärdiga på ett helt annat sätt, balkongerna är på väg att rasa och fönstren är tätade med kartong. Samtidigt så kör folk mycket finare bilar än i Turkiet och naturen är renare, inte alls samma nedskräpning som i Turkiet. Nästan direkt då vi kom in i landet så såg vi barn som arbetade längs vägen med att samla något, vad vet jag inte men vi såg det aldrig i Turkiet. Har också mött barn som tigger här vilket vi inte såg i Turkiet så det finns helt klart många skillnader mellan dessa två länder.

Idag latade vi oss på morgonen, tog det lugnt, strosade i staden och köpte vykort tills vi var så hungriga det var dags för lunch. Först därefter gav vi oss iväg, då var klockan redan halv ett. Vi hade inte någon direkt plan för dagen, det vill säga hur långt vi ville ta oss, att ta oss hela vägen till Burgas på två dagar kändes övermäktigt. Att ta oss till det hotell som vi visste skulle finnas nästan fem mil bort var inte heller att tänka på. Vi sprang med andra ord Iväg och lade kilometrarna bakom oss, sprang nedför långa sköna nedförslöpor och gick uppför lika långa sega uppförslut.

Runt 20 kilometer var väl tanken att vi åtminstone skulle komma, men den distansen passerades och efter en bit kom vi till en härligt porlande bäck. Vattnet var svalt och botten bestod av sand så det gick verkligen att plaska runt där vilket vi också gjorde. Vi tvättade av oss vägdammet och svetten och klädde oss därefter och fortsatte vår väg med förnyade krafter. Bestämde att vi skulle gå tills vi skulle slå upp tältet för att inte återigen bli svettiga. När klockan var en bit över sex bestämde vi dock ändå oss för att satsa på det där hotellet som då låg 12 kilometer bort och vi ökade farten, duschen och bäddade sängar hägrade!
20130407-195625.jpg

Väl framme insåg vi då vi frågade runt i byn att hotellet var stängt, det hade börjat skymma rejält och vi var hungriga. Insåg att av våra basala behov så var just då maten det absolut bästa att tillfredsställa så vi sökte upp en restaurang. Åt där en helt gudomlig middag, drack öl och pratade samtidigt med ägarinnan av stället som ideligen ruskade på huvudet, pekade på sitt huvud och sa ”vorrückt”. Men med lite mat i kroppen och efter en tvätt på restaurangens toalett och byte till varma kläder så var det inte något problem för oss att under skratt och fniss ta på oss våra pannlampor för att ge oss ut för att leta upp ett tältställe för natten.

Vaknade på morgonen av det det blåste jättemycket och det regnade, temperaturen visade nio grader och orkade bara upp ett par grader till under dagen. Efter att ha haft tre dagar på raken med nästan fem mil så var jag rätt sliten och det blev promenad hela dagen idag. Jag har rätt ont i vänster baksida lår och behöver läka ut det lite.

20130407-195810.jpg

Vi packade ihop och startade direkt utan frukost men med varsin banan. Vi gick och vi gick och vi gick och första planen var att stanna till vid det Motell som skulle finnas i byn Malinka. Vi såg framför oss att sitta inomhus i värmen och fylla på med den så välbehövliga energin, bananen vi åt räckte inte så långt.

Hittade inte något Motell utan letade istället efter en restaurang, hittade inte någon restaurang heller men väl ett litet krypin med bänkar och en massa gubbar som drack kaffe och ett par damer som satt på en bänk lite längre in. Kaffet fick man köpa i en automat utanför och till det åt vi sen våra yoghurts och våra mackor och kakor som vi kvällen innan fått av en dam vi pratade med. Vi frös väldigt mycket och det märkte damerna som bjöd in oss huset som satt ihop med krypinnet och lät oss skölja händerna under rinnande varmt vatten. Rara damer!
20130407-200050.jpg

Då vi sprang så himla långt igår så harvi idag trots allt nått Burgas och tagit in på ett superfint hotell, Hotell Bulgaria. Det efter att ha promenerat genom hela Burgas vilket visade sig vara hur vidsträckt som helst!!! Säkert närmare en mil!

Nu ligger jag här i en skön säng efter att ha ätit en supergod hamburgare och därefter fått en timmes massage! Nu mår jag riktigt gott och kommer sova som en stock inatt.


2 kommentarer till inlägget

Alice Sundström
1968 • Gislaved
#1
7 april 2013 - 19:57
Bulgarien låter inte så upplyftande, tror inte att jag har hört något gott om landet någonsin.
Skönt att det slutade lyckligt med ett fint hotell, mat, massage och skön säng.

Var rädda om er!
1963 • Stockholm
#2
8 april 2013 - 18:25

Tack Alice! Jag hoppas att jag träffar de där mysiga och trevliga människorna som ju borde finnas även i det här landet.
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.