Det går bra nu!

Jag skrev i förra inlägget att det går bra nu och det fortsätter. Jag har nöjt mig med fyra löppass i veckan de tre senaste veckorna utan att mängden löpning per vecka påverkats nämnvärt och känslan i kroppen är faktiskt annorlunda. Jag är piggare, benen är piggare och löpningen går lättare.

Veckan som gick bestod av ett lugnt distanspass och ett lugnt långpass idag med både trevligt och snabbt sällskap, Sanna Mustonen Hässelby, en tjej precis snäppet under de allra bästa elittjejerna i Sverige och vars föräldrar bor granne med oss. Dessutom har jag sprungit två intervallpass. I tisdags 4x2 km med en minut joggvila, jag hade hoppats på att kunna hålla 3:50-fart på intervallerna men utfallet blev 3:45-fart och en snabbare sista intervall med bra känsla. I fredags blev det ett pass jag laddat ett tag inför men inte fått till p g a blåst eller fel känsla i kroppen, 5x800m på bana. Här var förhoppningen att kunna hålla mellan 3:20-3:30-fart på alla intervallerna, dvs snabbare än min nuvarande 5km-fart men det blev snabbare än så och jag höll alla intervallerna inom 3:22-3:18 min/km. Det skulle vara ett hårt pass och det blev det men ett bra sådant!

Igår ropade träna-mer-djävulen att jag nog skulle hinna klämma in ett distanspass men jag sade bryskt åt honom att vara tyst och åkte istället med fikaryggsäck och de yngsta barnen till ett närbeläget naturreservat vid Mälaren. Både mysigt och återhämtande vilket var välbehövligt efter flera intensiva helger på sistone.

Bra fikaställe med utsikt över Mälaren vid Parkudden Lövsta naturreservat (Enhörna, Södertälje).



Den kommande veckan blir det lite mindre träning eftersom jag hoppas kunna tävla på lördag på lilla men trevligt arrangerade Stallarholmsloppet på lördag. Jag ska springa milen. Det är hela två år (!) sedan jag sprang ett millopp senast. Förra våren åkte jag på min skada och efter det har jag fokuserat på maran i New York förra hösten och Stockholm i våras. Jag tänker därför inte ställa några krav på mig att springa på en viss tid på den här kuperade banan men då konkurrensen inte brukar vara så stor (Jag har en vinst på 5 km och en fjärdeplats på milen från det här loppet tidigare) så vill jag istället springa om en bra placering så får tiden bli vad den blir.

Det enda molnet på himlen just nu är att vi spelade för föräldramatch mot barnen på sonens fotbollsavslutning i onsdags och jag stukade min vänsterfot lätt - fotboll är farliga saker! Jag vilade i torsdags och på fredagens banintervaller kände jag inte av foten. Idag på långpasset kände jag dock av foten lite igen och möjligtvis kompenserade jag lite med löpsteget för ikväll gnäller hälsenan också. Det passar därför lite extra bra med lite mindre löpning i veckan så hoppas jag att foten piggnar på sig!

5 kommentarer till inlägget

Magnus Sjöberg
1977 • Trelleborg
#1
10 oktober 2016 - 22:24
Fina pass, men framförallt: bra vilat! :-)
1971 • Nykvarn
#2
11 oktober 2016 - 18:31
Tack x 2 Magnus :) ! Ja, en bra känsla nu, och jag får tacka för värdefulla reflektioner från dig! Jag anar positivare tongångar från dina pass också!
1974 • Mölndal
#3
13 oktober 2016 - 09:33
Kände idag att det skulle bli tight med att få in löpning. Som ett brev på posten kommer tankarna om hur jag kan kompensera dagens löpning med att klämma in ett pass en annan dag. Att man måste springa ett visst antal mil :)

Då tänkte jag på det här inlägget och förra att bara acceptera hur läget ligger. Inte stressa upp sig. Särskilt inte nu när inga tävlingar är i antågande. Istället fortsätter jag med träningen imorgon och resten av veckan som jag hade planerat. Gott så

1971 • Nykvarn
#4
13 oktober 2016 - 10:08
Verkligen gott så Mikael, finns ingen anledning att stressa med en viss mängd nu, om ens någon gång för oss, men det gäller, för mig, att tänka på det här hela tiden!


Jag tänker ofta nu, "bara jag får in 20 mil/månad under november-december (vilket jag förmodligen klarar även om jag skippar vissa pass) så kommer jag komma upp i 270 mil i år, tio mil mer än mitt "mängdpers" på 260 mil från tidigare". Spelar det någon roll, 270 mil på ett år eller 260? 240? 250? Självklart skulle jag bli en bättre löpare som jag kutade 400-500 mil om året, men det skulle varken fungera för mig eller vara värt det/vara kul, mer som ett extra jobb, utan lön...
Magnus Sjöberg
1977 • Trelleborg
#5
13 oktober 2016 - 10:36
Bra slutkläm där, Staffan. Att se det som ett extrajobb utan lön kommer definitivt hjälpa mig att sluta tvinga mig ut när det inte behövs.

För övrigt springer jag ett extrapass imorgon, men kompenserar med löpfri helg efter som min veckokvot på fyra pass är fylld ;-)
Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.