Vissa löpare kämpar livet ur sig för att få bra tider och bland annat maxa sin lungkapacitet. Sedan går de och röker bort en stor del av lungkapaciteten.
Rökare har en gång börjat röka. De har sedan fortsatt. Inom några veckor är de hundra procent beroende enligt dem själva. Sedan är det synd om dem, och de ska ha respekt och inte behöva gå undan från allmänna platser som entréer. För att de har ju ett riktigt behov som man ska respektera, mer än man ska respektera folk med astma och allergier tydligen.
Jag har inga allergier. Men jag köper tyvärr inte att det skulle vara så mycket mer synd om rökare än alla andra. Ej heller att rökning är så svårt att sluta med. Det är en vana som allt annat, även om rökare kanske upplever rökning som lugnande eller vad det nu ger dem.
Vilken rökare kan säga att mitt chokladätande inte är lika svårt att handskas med för mig? Choklad är mycket godare än cigaretter, så redan där anser jag att det är ett svårare beroende. Man får tycka vad man vill om det påståendet, och påpeka bevisade beroendeeffekter av rökning. Men för mig är sanningen i det hela att jag aldrig skulle kunna bli beroende av vare sig rökning, alkohol, snus, och aldrig ens skulle prova det mesta av sådant. Men choklad och annat godis däremot! Jag må inte veta hur det är att försöka sluta med rökning. Men mitt godisberoende är lika äkta för mig som deras rökberoende är för dem.
Kanske kan man rent av se likheter hos varann trots olika "behov"? Dock verkar det som att rökare förväntas respekteras mer. Att stoppa i sig en massa choklad framstår skamligt och alla har en kommentar om det, medan rökning anses vuxet och ingen verkar våga säga ifrån. Det känns som att många rent av i sociala medier gjort det till en stolthelt numera att de röker, och att de inte skäms för det, "för ingen är perfekt" osv. Och att många av dem har väldigt lite förståelse för att de bör hålla sitt beroende till sig själva och vad deras rök gör med andra.
Jag vet inte vad en rökare har för egentlig personlig ursäkt att de ger sig hän till cigaretter, hur synd det varit om dem, vilka gener de har som gör det omöjligt att sluta. Men faktum är att i allt daltande med rökare, så tycker jag det är dags att säga sanningar såsom att vi icke-rökare har visserligen en viss förståelse, men förstår ni oss? Många rökare förstör för oss andra, alla oss som tvingas bli passiva rökare på grund av dem.
Många av oss som inte röker kämpar för att leva sunda liv, bland annat med löpning, men tvingas andas in rök från rökare som står direkt utanför varje entré på stan, längs var tionde meter i varje bebyggt område, och även ofta i skogen, samt lämnar glödande fimpar på marken. Om de åtminstone försökt leta sig till en avlägsen plats, eller röker i en privatägd bostad. Men ingen har rätt att påtvinga mig rök i mina lungor!
Jag vill uppmana folk som tycker att de har ett extremt behov att röka, att anstränga sig att gå åtminstone tio meter från allmänna platser som entrér, köer och busshållplatser där folk vistas.
Jag tvingar inte i er min kexchoklad eller coca cola! Och jag ser ingen alkoholist som häller i er alkohol i en tratt så fort ni promenerar på stan.
Det var aldrig coolt att röka i tonåren. Personerna du ville imponera på var aldrig värda det, de drog ner dig. Du missuppfattade allt. Dina gamla problem, eller nuvarande, som du aldrig tagit itu med, går ej att glömma med din rökning. Försök ta tag i dem istället. Ta tag i roten till ditt rökbegär. Om inte för din skull så för oss andra.
Rökning skadar dina lungor rejält, och dina nära och käras lungor permanent! Hundra tusentals personer dör varje år i sjukdomar relaterade till just passiv rökning. Jag vill inte vara en av dem.
Jag har sett bekanta dö en långsam riktigt hemsk och plågsam död i alltför ung ålder enbart på grund av rökning. Riktigt otäckt och smärtsamt att se folk som tynar bort och ej kan andas, och som önskar att de slutat röka och inte vill gå bort. Jag stod vid deras sida så gott jag kunde. Nu står jag vid min egen sida och säger ifrån till dig som blåser i rök i mina lungor!
Jag må vara jobbig angående detta och framstå helt oförstående, men jag säger bara detta: kan ni röka obehindrat, ja då kan jag säga emot var och en av er! (Givetvis på ett trevligt och informerande sätt.)
