Lokalkännedom

Det går inte att slå in en mer öppen dörr än att påstå att man lär sig hitta bra där man bor om man löptränar då det motsatta vore jobbigt, men det har blivit alltmer uppenbart denna Corona-vår. Som pappa till fyra barn som idrottar blir det ganska mycket umgänge med barnens (lag-)kompisars föräldrar, i stallet, bredvid fotbollsplanen eller på innebandyläktaren och av naturliga orsaker har familjeaktiviteter, utflykter och utflyktsmål i närområdet diskuterats mycket i år.

Som löpare hittar jag på alla stigar och småvägar i närområdet, jag vet var de bästa fikaplatserna med den härliga utsikten finns och hur man bäst tar sig dit, badställena som inte så många hittar till, var fornminnen eller andra spännande utflyktsmål för barn såväl som vuxna väl värda ett besök finns. Jag har sprungit alla lokala vandringsleder och känner till naturreservaten i detalj, vet genvägarna och var man kan korta av etapper och utflykter, har väldigt bra koll på avstånd från A till B och förslag på alternativa, trevligare grusvägar och skogsvägar istället för trafikerade och tråkiga bilvägar för att ta sig dit och så vidare. Och givetvis, frågar någon om bästa backen för att löpträna i eller trevligaste löprundan på orten så kan jag erbjuda en mängd olika alternativ eller visa hur man hittar runt i det lokala motionsspåret trots korsande slingor och ibland förvirrande skyltning.

Jag blir därför förvånad när jag hör människor som bott här lika länge som jag säga att de inte hittar på stigarna nära vårt bostadsområde då de är rädda att gå vilse (det är inte ändlös vildmark vi pratar om här...) eller när jag nämner en plats som kanske bara ligger några kilometer härifrån och de säger att de inte har en aning om var det ligger eller vad det är för plats. Att de inte vet att vi har en etapp av Sörmlandsleden som passerar några hundra meter in i skogen från vårt bostadsområde och så vidare.

Jag gillar utevistelse som inte bara behöver vara löpning och släpar gärna med mig familjen ut på utflykter både i närområdet och lite längre bort och givetvis gör inte alla det och då blir också lokalkännedomen sämre. Om den här pandemin till slut för något gott med sig så är det kanske det lägre tempot och det faktum att det verkar som om flera fått upp ögonen för utevistelse i närområdet den vackra natur som de flesta av oss har relativt nära.









2 kommentarer till inlägget

Monica Carlsson
1971 • Partille
#1
11 juni 2020 - 18:11
Oj, vilka härliga stigar! Och du har dem alltså för dig själv, grattis! ;)
1971 • Nykvarn
#2
12 juni 2020 - 10:32
Oftast, få människor ute och rör sig på stigarna trots att de är så tillgängliga :)

Inte så mycket stigbilder här, naturbilden är från ett litet lokalt och sjönära naturreservat med en av Sveriges renaste sjöar Yngern. Jag har sådan lyx att jag har fina stigar 100m från ytterdörren, där jag kan springa 10-15 km stiglöpning utan alltför mycket upprepning på smala fina singeltrack-stigar inkl just Jägarskogen. Det är härligt för en löpare såklart :)

Vill du kommentera det här blogginlägget?
Registrera dig eller logga in här ovanför.