Var tog bloggarna vägen egentligen? Är det så illa att de fallit offer för pandemin?
Nej, jag menar förstås inte bloggarna = vi som skriver utan det som vi producerar i text och bild.
Häromdagen lade jag i vanlig ordning upp ett av mina inlägg här på Jogg och satte mig sedan för att scrolla igenom listan över ”mest lästa blogginlägg” – en lista som jag toppat många gånger och det är lika roligt varje gång att få ett kvitto på att någon faktiskt läser det jag skriver.
Efter första fem klickade jag på ”visa fler” och fortsatte scrolla. Och där låg det, inlägget jag just postat, på 14:e plats. Kan inte stämma, tänkte jag, den hade ju bara hunnit få sex visningar men det är klart att det stämde för det var bara 14 inlägg på listan, varav hälften var skrivna av Anna "Piggelina" Nystedt.
En stund senare hade inlägget avancerat till plats 13 – av 13 – eftersom ett av de andra inläggen uppnått åldern av sju dagar och då automatiskt försviner från topplistan. I skrivande stund har det nått topp 10.
Med andra ord: det är ovanligt få blogginlägg just nu. Så frågan är om detta säger någonting om att läsningen blivit tråkigare i och med pandemin eller säger det något annat, som att bloggandet generellt sett är på väg ut?
De senaste åren tycker jag mig sett en allmänt nedåtgående trend i statistiken, att det inte behövts lika många visningar för att klättra på listan som tidigare. Intresset verkar fortfarande högt när det gäller race reports men i år, med pandemin, har det av förklarliga skäl inte blivit så många race reports att läsa om och hur kul är det att läsa om ett virtuellt London Marathon när det är the real deal man vill ha?
Själv hoppas jag förstås att svackan för bloggarna bara är tillfällig. Och blir fortfarande lika glad över att du läser det jag skriver!
RunTobyRun!
www.runtobyrun.se
