Foruminlägg av Henrik Pettersson

< < < 1 2 > > >
#1
10 april 2008 kl 12:28
Gilla
Bra jobbat, nu är det min tur att göra samma sak. :-)

Var beställde du din Garmin 305?

/Henrik
#2
18 april 2008 kl 13:20
Gilla
Jag fick också min idag. Den ligger hemma och väntar. :-) Totalt cirka 1360 kronor och jag beställde i söndags kväll. Som hittat!
http://cgi.ebay.com/ws/eBayISAPI.dll?ViewItem&ssPageName=ADME:B:EOIBSAA:US:11&Item=120245433052

#3
23 maj 2008 kl 11:25
Gilla
Ok, det verkar som nästan all kritik riktas mot klienterna - webbaserade eller icke webbaserade. Gör Garmins konkurrenter gör ett bättre jobb på den fronten?
#4
2 juni 2008 kl 10:29
Gilla
Jag kan bara bekräfta att min GF305 också mäter kraftigt fel i Ursvik. Brukar springa 10km-slingan och då skiljer det uppemot 400-500m. Nu är jag inte säker på hur mycket det skiljer efter att laddat ned det på Sporttracks men jag har för mig att det ändå var ganska mycket för kort. Det är inte bra för självförtroendet. Det går tillräckligt sakta ändå utan att Garmin snor nårga hundra meter. :-)
#5
2 juni 2008 kl 10:57
Gilla
Tyvärr har du nog helt rätt, Leif. Men jag vill väldigt gärna att det ska vara en mil (eller varför inte typ 10,2km). Det skulle kännas så mycket bättre. :-)
#6
8 juli 2008 kl 10:34
Gilla
Den där gränsen mellan belastning och återhämtning passerade jag tyvärr i lördags. Har följt AS 1.45-program nästan bokstavligt sedan jag och en kompis kom på att vi ska springa höstens halvmara. Eftersom jag inte har någon erfarenhet av löpträning så tänkte jag att det nog är bäst att köra efter ett program som någon med lite kunskap satt ihop. Det gick bra tills jag började närma mig milen på lördagens 15km-pass då vänster vad sade ifrån med en bristning som följd. Det är inte en jätteskada, men det lär nog ta ett par veckor innan jag kommer igång igen. Jag har hela tiden vetat att 1.45-programmet innebar en avsevärd skaderisk men den var jag villig att ta. Det är inte desto mindre trist när det väl sker. Fan vad surt det känns. :-(

Nu är det bara att hoppas att jag kan komma igen hyfsat snabbt så jag kan rädda det som räddas kan. 1.45 är bara att glömma, men tiden får utvisa vilken ny ambitionsnivå det blir.

Några bra tips på hur man kommer tillbaka snabbt efter en bristning? Bra alternativa träningsformer som kan hålla formen någorlunda i liv utan att förvärra skadan?
#7
8 juli 2008 kl 12:49
Gilla
Hmmm, det får nog bli några rundor på cykeln. Skulle jag kunna springa redan om en veckan vore det helt ok. Det är nog ingen djupare skada, men det jag är mest orolig för är att det ska förvärras. När jag haft liknande problem tidigare har det varit i samband med basket/innebandy och går man igång för tidigt i de sammanhangen är det inte kul.

Jag håller med dig Jonas att AS program är tufft. Som rookie i löparvärlden så har jag inte några andra upplägg att förhålla mig till. Man försöker snappa upp lite kunskap och erfarenhet här och där så blir det inte 1.45 nu så blir det nästa gång. Det jag dock gillar med programmet är variationen. Inte två identiska pass i rad. Som rookie är jag hela tiden nyfiken på hur jag ska klara nästa pass. Är alltid skeptisk inför passen men det har alltid gått bra (förutom i lördags då), men tufft är det helt klart.
#8
14 juli 2008 kl 09:54
Gilla
Yes! Testade ett mycket, mycket lätt pass efter förra helgens vadskada och resultatet är lovande. Hade inga känningar under passet och det känns även ok idag. Nu är frågan hur mycket man ska våga öka belastningen. Den här veckan kommer att bli mycket lugn och sen får jag se hur mycket jag vågar öka efter det.

Det har varit frustrerande att läsa om alla era hårda pass och fina resultat, men nu är jag på gång igen. ;-)

Kan avslöja att min rehab-vecka bestod av näringsriktig mat (grillat med mycket fet sås) och vätska (bag-in-box). Ett vinnande koncept!
#9
1 september 2008 kl 12:45 Redigerad 1 september 2008 kl 17:54
Gilla
Haha, det här är den roligaste diskussionen hittills. Jag har nu inspirerats av Johan I och vinsten i senaste korpmatchen så jag tror ringer Inter och kollar om de kan ge mig lite pengar att utveckla min talang så jag blir bättre än Zlatan. Det verkar ju inte vara särskilt svårt det där med toppfotboll.
#10
19 januari 2009 kl 13:36
Gilla
Trött debatt. När det värsta man sett är en kopplad kamphund då har man inte sett mycket. Givetvis är det "kamphund" följd av ett frågetecken eftersom vederbörande inte har någon koll och det är kul att droppa negativt laddade värdeord som "kamphund". Sen följs debatten upp med "bestar" och att de ska hållas borta från motionsspåren. Därefter kryddas anrättningen med snoppförlängardebatten och en länk som bevisar att hundar verkligen är onda. Suck vilket trött hundhatarforum det här är.

Själv har jag givetvis en riktig mördarhund, enbart pga att min snopp är mikroskopisk. Eftersom han begår så många mord under mina joggingrundor (mord tenderar att sabotera ett träningspass) så har jag försökt träna honom till att bli en dråphund istället. Det är svårt men vi är på god väg. Med lite tur kanske jag i framtiden kan få honom till en grovmisshandelhund men då måste jag verkligen lägga ned tid på hans träning.

För övrigt håller jag med om att det är väldigt oansvarigt att ha sin hund lös i joggingspåret.
#11
19 januari 2009 kl 21:43
Gilla
Mikael S - nej, alla är naturligvis inte hundhatare här men de verkar ha en stark lobbygrupp iaf. Mathias Axelsson gled ju precis in lite elegant och gav mig en ocean av vatten på min kvarn. "Tyvärr lär väl inge politiskt parti driva frågan om totalförbud av hundar..." . Säga vad man vill om det citatet men det är iaf korrekt. Inte ens våra politiska partier är så korkade så att de skulle göra något så dumt.

BadGEAR - man gör så gott man kan med det lilla man har.
#12
19 januari 2009 kl 23:03
Gilla
Sven Andersson - det måste vara skönt att klättra upp på en hög pidestal och tala högt om lag, ordning och korrekt beteende. Mycket, mycket tröttsamt argument. Den verkliga världen är ju lite mer komplicerad än så. De räcker inte på långa vägar att följa de regler som finns för att undslippa kritik från antihundmaffian. Ett exempel på det är t.ex att läsa den här tråden.

Mathias Axelsson - mycket enkelt. Sätt på koppel, gå ut, låt jycken göra det den ska, plocka upp det så inte Sven Andersson blir sur, gå in. Gör om proceduren så ofta som Jordbruksverkets riktlinjer föreskriver. Att rasta en hund är inte detsamma som att släppa dem lösa i lummig skog. Med hundälskare som dig som skriver "Tyvärr lär väl inge politiskt parti driva frågan om totalförbud av hundar" behöver hundarna inga fiender. Ok MA, jag fattar vad du är ute efter och jag ska inte dryga mig mer. Problemet är bara att ditt resonemang är lite bakvänt i mina ögon - förbjud hundar för att Jordbruksverkets riktlinjer är bökiga att följa. Hmmm, vore det inte lättare att ändra riktlinjerna så att de fungerar i den verkliga världen?

Hur som, det här har numera mycket lite med jogg att göra så det känns som att det är läge att lägga ner. Jag lär lunka vidare med mitt monster vid sidan och alltid retar man väl någon.
#13
20 januari 2009 kl 13:15 Redigerad 20 januari 2009 kl 13:18
Gilla
Thomas K - kan du visa någon här som tycker att det är ok att hundar jagar människor? Ingen här tycker det, ingen här har argumenterat för det. Däremot har du och åtskilliga andra hävdat det så ofta att ni verkar tro på det själva.

Nu är det så här att hundar är tillåtna i Sverige. Det är dock rimligt att man som hundägare anpassar sig till folk med hundfobi - till en viss gräns. Det går INTE, som du verkar vilja, att som hundägare förutsätta att varenda person man möter är hundrädd. Det är praktiskt omöjligt. Det går inte att byta sida på trottoaren varje gång man möter en människa eftersom det råkar finnas människor även på den trottoaren - och bilar på vägen - och folk i parken bredvid - och folk som precis kommer ut ur trappuppgången osv... Även hundfobiker måste bidra med lite uppmärksamhet, men enligt dig verkar bara hundägare ha skyldigheter. Om det ska dras paralleller till svensk mentalitet är det nog besattheten att åtminstone i fina ord försöka anpassa allt efter den svagaste länken hur verkningslöst det än må vara.

Magnus A - mycket intressant inlägg. Bra bidrag!

Maria A - någon måste ju vara på jyckarnas sida. Att gnälla på hundar verkar ha blivit svenskens nya favoritsysselsättning efter internetporren, eller nåt.
#14
20 januari 2009 kl 13:53 Redigerad 20 januari 2009 kl 13:57
Gilla
Magnus - motionsspår för människor. Hmmmm. Med ditt resonemang är väl skogen till enbart för djuren, men försök säga det till älgarna i jakttid.

Tur att du är en sån empatisk person att det räcker för oss båda. Synd bara att din empati inte räcker till de personer som bor i de 550.000 hushåll med hund som finns i landet. Att överhuvudtaget blanda i empati i den här debatten tyder på att något annat saknas och jag vet vad det är - argument!

Fan, jag glömde bort att jag skulle lägga ned den här löjliga debatten. Synd att det finns så många rädda människor som Magnus bara. Oj, jag glömde visst att jag inte kunde känna empati, så det måste varit något annat.
#15
31 maj 2009 kl 19:22
Gilla
Hela maj var en enda lång förkylning så självförtroendet var inte på topp igår när jag stod på startlinjen för min första mara. Hade egentligen inga tidsmål, men någonstans i bakhuvudet tyckte jag att jag borde klara 4.30. Det kändes dock väldigt bra i början men efter druvsockertabletterna vid Bonnierhuset på första varvet fick jag problem med magen och det höll i resten av loppet. Undantaget magknipen så rullade det på förhållandevis behagligt tills Norrmälarstrand andra varvet då demonerna började komma. Satan så tungt det blev helt plötsligt. Men då var det så pass kort kvar så jag lyckades lunka runt och jag passerade mållinjen efter 4.41. Mycket nöjd trots allt. Nu är premiären avklarad!
#16
2 juni 2009 kl 13:53
Gilla
Martin - Jodå, det går. 50% klart alldeles nyss. Tyvärr råkade jag fastna på flera bilder. Huga!!!
#17
24 september 2009 kl 15:24
Gilla
För några veckor sedan körde jag intervaller runt Rönningesjön. När jag stod och pustade ut inför den sista intervallen (ganska exakt på den plats där det igår landade en helikopter som polisen var intresserad av) kommer det fram en kvinna med hund och frågar:

- Du håller väl inte på att dö?

Det gjorde jag som tur är inte, men jag antar att jag såg ganska sliten ut.
#18
28 september 2009 kl 14:59
Gilla
Det finns naturligtvis inga metoder som har garanterat resultat men att undvika ögonkontakt brukar vara bra. Ignorera hunden så gott det går, rak i ryggen, ingen ögonkontakt - då lär du verka både självsäker och trist ur hundens synvinkel och de lämnar dig förhoppningsvis i fred.
#19
29 september 2009 kl 13:02
Gilla
Here we go again...
#20
16 maj 2010 kl 01:18
Gilla
Jag laddade ned de tre avsnitten som gjordes om hans bedrift och jag är grymt imponerad. Det måste vara en av de vassaste prestationer som utförts, iaf om du frågar mig. Inget gnäll om skor, asfalt, benhinnor eller bristande förberedelser utan han bara käkade en mjukglass och sprang vidare. "I´m an relentless idiot!". Humor! Eddie är en riktig hjälte.
< < < 1 2 > > >