29 april 2020 kl 15:24
Har aldrig känt den där endorfinkicken / runners high och allt vad det heter ;). Det jag vet är att det är väääldigt skönt när det är gjort. Jag springer alltid efter jobbet och det viktigaste för mej är att inte landa i soffan när jag kommer hem, då kommer jag inte därifrån, och att ha kläderna framplockade så jag slipper rota efter det så att det är bara byta om utan att tänka för mycket utan bara gör´t liksom.
En motivator för mej är att ffa min ländrygg mår bra av löpningen. En annan är att jag vill ha en stark kropp som orkar / klarar att göra det jag vill göra om typ 20 - 30 år, är 49, jag siktar på att bli den där kärringen som de yngre önskar satt still nån gång ;D.
Jag hittar på egna utmaningar som jag lägger ut / räknar ner på insta, just nu är det 30 löppass till midsommar, den typen av utmaning fungerar väldigt bra för mej. Distans / tid är för mej ointressant - 15 min lr 1 mil - spelar ingen som helst roll utan det är passet i sej som är viktigt.
Tror mycket handlar om att hitta sin grej som man går igång på och våga ändra sej om just den grejen inte fungerar, vet inte hur många träningsupplägg fr böcker / nätet mm jag påbörjat men inte avslutat för att jag tröttnat, för att hålla motivationen uppe istället för att "vänta på" den däringa endorfinkicken som kanske aldrig kommer.
