Foruminlägg av My Persson

Varmtunderbarthöstregn

Jag bröt ett av benen i foten när jag trampade fel, det är ju inte samma sak eftersom det inte är en stressfraktur, men frakturen satt som en sk Jonesfraktur gör, så jag skriver hur det var för mig ;)

Jag har låg smärtgräns och tyckte det gjorde alldeles för ont att gå på foten, så jag fick kryckor. Efter en vecka kunde jag gå i stallskorna och såklart red jag ut i skogen - inga problem alls, men när jag kom hem från ridturen och skulle mocka trampade jag i den ojämna spånen och trampade upp frakturen igen. Eftersom vi hade två bröllop vi skulle gå på den sommaren, googlade jag om frakturer och läste att det tog sex veckor för en fraktur att läka, och infördedärför rid- och stallförbud i sex veckor, allt för att kunna dansa och ha kul på bröllopen.

Hemligheten för mig var ett par vita inneträtofflor som hade helt rätt passform för min fot, i och med den hårda sulan rörde sig inte benen i foten och alltså gjorde det inte ont när jag hade trätofflorna på. Inte jättekul att gå med sådana i flera veckor men hellre det än att inte gå alls. Mina svarta trätofflor jag har när jag går till brevlådan hade lite lite fel form och gick inte alls, då var hårdheten en nackdel. Mjuka skor var värdelösa, då skramlade väl benen runt för mycket. Det hjälpte också mycket att ha sportstrumpor som sitter åt runt mellanbenen i foten, då hölls de på plats utan att klämmas ihop för hårt.

Ingen behandling behövdes, inget gips, inget annat stöd, utan de sa bara att det tar lika lång tid att läka om man har gips eller inte.

Långt inlägg om ett litet problem, men kanske kan min upplevelse hjälpa :)

(en del av livet går ut på att acceptera vad man verkligen är och inte försöka vara något annat - att jag har låg smärtgräns har en mening, det är naturens sätt att prova olika vägar och se vilken som är bäst för överlevnadens skull)

Sen tror jag också det är viktigt att man, om man utmanar sin smärta, ser till att röra sig på ett sätt som är bra för kroppen. Om man bara kämpar igenom smärtan men tillåter sig att halta eller kompensera på något sätt, skadar man andra delar av kroppen i längden. Och om smärtan blir värre av det man gör, säger det sig självt att man bör ändra på orsaken :) Jag kan springa med ont i ett knä, om jag vet att det inte är springandet som orsakat det, och att det inte blir värre av att springa. En del saker kan också kännas lite värre när man springer, t ex om man har problem med axlarna, kan rörelsen i joggandet göra att det känns mer, men den långsiktiga effekten är ju att axlarna mår bättre av rörelsen - men, just denna sista teori gäller ju muskler och inte stressfrakturer ;)

Japp :D Älsklingen hade köpt ett par nya hörlurar som ska tåla svett och avtvättning, och med en ögla runt öronen så att de sitter bättre :D :D :D

#16 Haha, lite olika kategorier kanske ;)