Ok att stanna?! - Löpning
Löpning Kom igång 45 inlägg 9928 visningar

Ok att stanna?!

Josefine
1985 • Nyköping
#1
10 november 2012 - 16:08
Gilla 
Som nybliven regelbundare har jag en fråga som jag, inte minst denna veckan, funderat mycket på. Jag hoppas jag kan få så ärliga svar som möjligt!

Jag hade ett riktigt skitpass i veckan (skulle springa milen för andra gången) där jag inte orkade alls. Jag var jättetrött i både ben OCH andhämtning, ingen ork, ingen lust. Så jag var tvungen att stanna och hämta andan... 3 ggr under samma pass... (Bara att skriva detta gör mig arg.)

Det jag undrar är: vid långpass, är det ok att stanna? Gör ni det? (Jag är extremt målmedveten och vill knappt ens räkna det passet till statistiken).

Har även funderat på det ang. lopp. Många berättar om de lopp de sprungit (Midnattsloppet, Tjejmilen, Gbg-varvet, Lidingöloppet etc.) Vissa vet jag (då jag känner dem bra) tränar inte regelbundet men "de tog sig runt". Att springa ett lopp för mig är att utmana mig själv till att springa sträckan utan att stanna. Alla får naturligtvis ta sig runt hur de vill! Men vad har ni för mål? Är det fusk att "stanna"? Tillåter ni er själva att stanna?

Det jag vill få ut här är: man blir väl mer och mer uthållig ju längre man klarar av att springa utan att stanna. Det är väl så vi blir bättre?!
< < < 1 2 3 > > >
Thomas Frykenmo
1970 • Skövde
#2
10 november 2012 - 16:16
Gilla 
Självklart är det ok att stanna. Helt klart. Sedan kan man ju bestämma sig för att nu måste jag stanna och hämta andan och jag stannar tex vid det trädet. Då springer man 50m till bara för att visa att det gick lite mer än man tänkt sig.
Hellre springa milen sakta och stanna tre gånger än att inte göra någonting alls... :-)
Om det är så att du inte vill stanna så sänk farten rejält då i en eller ett par minuter så kommer du tillbaka.
Kör på bara o lycka till i fortsättningen.

ps jag sprang i dag och stannade två gånger och funderade över vägval och hur långt jag skulle springa.
Annelie
1971 • Skövde
#3
10 november 2012 - 16:20
Gilla 
Klart att det är OK att stanna eller att gå en lite bit. En del tränare förespråkar faktiskt att man lägger in regelbundna korta gångpauser när man kör långpass. Detta för att orka längre och så ger det en bättre återhämtning.

För att bli bättre = snabbare så måste man träna snabbhet och uthållighet. Men man behöver inte träna det samtidigt! Så när du kör dina lägre pass så spring inte så snabbt så att du måste stanna, utan dra ner på tempot istället.

Just nu testar jag att springa med betydligt lägre puls än vad jag brukar ha. Det innebär att jag springer löjligt långsamt. Men eftersom jag är övertygad att detta kommer att göra mig bättre på längre sikt så registrerar jag med stolthet pass som gått i 7,45min/km = knappt styrfart. Jag springer för din egen skull och inte för att någon annan ska titta i din träningsdagbok och ha synpunkter.

Lycka till!
Josefine
1985 • Nyköping
#4
10 november 2012 - 16:47
Gilla 
Tack alla för era insiktsfulla svar! Jag är så glad för alla (snabba) och konkreta svar man får när man frågar här!

Anneli: När jag springer långsamt springer jag 8:00-8:30 min/km...
Så inte speciellt snabb ännu.

Jag börjar inse mitt problem när jag läser era svar: jag har inte lärt mig att hålla rätt fart beroende på pass. Men det kommer väl med tiden. Ibland springer jag som i mitt exempel alldeles för fort och orkar inte hela sträckan, men ibland springer jag för sakta (vågat inte öka med risk att behöva stanna) och så har jag massa kvar att ge i slutet.

Jag hoppas jag lär mig hur jag ska lägga upp löpningen innan mitt mål i maj: Gbg-varvet.
Annelie
1971 • Skövde
#5
10 november 2012 - 16:53
Gilla 
Josefine; att springa riktigt långsamt är en konstform som behärskas av få :-)

Ett tips för att hitta rätt fart kan vara att springa progressiva pass. Börja riktigt långsamt, öka lite efter ca 1/3 av passet och sista 1/3-delen ökar du lite till. Känns ökningen för snabb så är det bara att lugna ner tempot igen, och känns ökningen OK är det bara att köra på. På så sätt är du alltid lagom trött efter ett pass.
Wanja Strid
1980 • Segeltorp
#6
10 november 2012 - 16:58
Gilla 
Jag tycker det är helt okej att stanna men förstår precis hur du tänker och känner. Förr var det knappt att jag ville räkna passet om jag kände mig tvungen att gå. Numera stannar jag sällan på de lite kortare passen men på långpassen låter jag dagsform och känsla avgöra helt, ibland flyter det på bra, ibland går jag i de segaste backarna, ibland går jag för att äta nåt eller för att dricka även om jag oftast dricker i farten. Numer kan jag till och med stanna på ett fik mitt i ett långpass och ta en fika.

Självklart kommer mitt pass att räknas och jag kommer få ut en massa av passet även om jag tog en eller flera minuters paus. Om man som jag satsar på ultradistanser är det dessutom bra att lära sig att få i sig ordentligt med näring under ett pass och även vänja kroppen att komma igång och springa igen efter en paus.

Samtidigt, det är ju även väldigt nyttigt att lära sig att pressa sig lite till, jag hörde på en föreläsning med MarathonMia där hon berättade att hon brukade tänka att hon skulle stanna nästa gång hon blev trött vilket är ganska smart, eller sikta på nästa träd, lyktstolpe osv. Oftast vet man ju ganska väl om man stannar för att man verkligen behöver det eller om det bara är latmasken som gör sig påmind.

Man får inte heller glömma att det kan vara lätt att tappa motivationen och glädjen i träningen om man pressar sig för hårt, de flesta har toppar och dalar i träningen. Tillåt dig att ta nån paus under passet så ska du se att det snart känns bättre igen!
Skägget
1974 • Jönköping
#7
10 november 2012 - 16:59
Gilla 
Hej,

jag förstår precis vad du menar. Har också haft svårt för att stanna då det känns som "fusk".

Har dock på senare år insett att det kan ge ett bättre slutresultat. Är extremt känslig för värme/vätskebrist. Då jag i år sprang Malmö Halvmara (22-23gradr) hade jag redan innan bestämt mig för att stanna vid varje vätskekontroll. Blev magiska sista 5km och pers med 2,5 min.

Skynda långsamt!
Josefine
1985 • Nyköping
#8
10 november 2012 - 17:15
Gilla 
Annelie: ska absolut testa progressiva pass, låter som om det skulle passa mig!

Skägget: Jo, jag har faktiskt också redan (!) planerat in att stanna på alla vätskekontroller. Tror jag behöver det!

Jag visste inte att det var så vanligt att folk stannar till under passen, känns skönt att veta att det är ok. Man tror alltid att alla andra är elitlöpare som springer ett maraton utan att blinka. Jag blir inte ett dugg peppas av att höra vänner (som inte är supertränade) berätta att de "bara var ute och sprang 6-7 km sådär på tu man hand". Jag vet att man inte ska jämföra, men jag kan inte bara springa 5 km på 30 min när som helst. Tror ni vissa har mer läggning för löpning än andra? Är det som fotboll, gymnastik och simhopp- att man har talang för det?

Men jag vet själv att jag måste släppa kontrollen ibland och inte mäta och tävla varje pass. Usch vad envis man är ;)
2006 • Alingsås
#9
10 november 2012 - 17:39
Gilla 
När jag är ute och springer långpass brukar jag ofta stanna fem tio sekunder för att knäppa en bild på något. Eller om jag ser en ekorre eller ett rådjur eller någon spännande fågel på nära håll så brukar jag stanna bara för att kika på den lite.

Men det är klart, det känns ju mer otvunget att stanna för att man vill än att stanna för att man måste. Men ibland måste man och då är det klart att man ska dra ner på farten, gå eller stanna helt och hållet. Inget konstigt i det alls. Måste man så måste man.
Acke5
1959 • Göteborg
#10
10 november 2012 - 17:47 Redigerad 10 november 2012 - 17:49
Gilla 
Jag har väldigt svårt för att springa riktigt sakta, så om inte pulsen skall ligga för högt blir jag helt enkelt tvungen att slå av och gå emellanåt.

Tempo över 5:30 blir något konstigt mellanting mellan powerwalk och "studs på stället" och känns både slitigt, stötigt och skadligt - så jag föredrar att på när pulsklockan larmar. Stannar gör jag däremot aldrig.

1960 • Södermalm
#11
10 november 2012 - 20:31 Redigerad 10 november 2012 - 20:32
Gilla 
När den långsamma löpningen känns för styltig så beror det nog på att man skjuter ifrån för mycket. Det märks mer när man springer långsamt, eftersom markkontakten är så långvarig då. Om man föreställer sig att man springer långsamt med ett glas vatten i handen, så kan man hitta ett steg som är mer smygande. Fullt så extremt flackt tycker jag inte känns avspänt, men det är ett knep för att känna hur man kan minska studsen. Tänk sedan att nu släpper jag glaset och fortsätter avspänt.
Tapani MA
1971 • S
#12
10 november 2012 - 20:41
Gilla 
Som nybörjare tycker jag man skall strunta i intervall-,tröskel-,fartpass osv och bara nöta på, dvs springa så långt man orkar i lämplig fart. Så tränar iallafall jag, först när man ledigt klarar 10-20 km kan man börja planera träningen lite mer för att få upp farten.
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#13
10 november 2012 - 21:22
Gilla 
Jag tycker det kan bli ganska slitsamt att springa ett långpass riktigt sakta, jag springer hellre lite mer som jag känner för, och går bitvis för att få lämplig sluttid på långpasset, springer man med GPS kan man ju springa lite fortare en bit, och sedan gå tills km/tiden blir den planerade.
1976 • Solna
#14
11 november 2012 - 01:32
Gilla 
Jag körde Anders Szalkai's program inför Stockholm halvmara och på långpassen står det, enda fram till de senare långpassen, att det är ok att lägga om gå-vila om det känns som det behövs. Han menar att volymen är viktigare än att man faktiskt springa hela tiden... Men det har ju redan nämnts i tråden innan iofs
Josefine
1985 • Nyköping
#15
11 november 2012 - 03:56
Gilla 
Jan: tack för artikeln, läsvärd.
Vi kan nu alltså konstatera att det tom. kan vara bra att stanna och gå under lopp och träning (när jag skrev stanna i rubriken menade jag sluta springa och promenera- var otydlig där).
Jag ska absolut testa att stanna och promenera nästa långpass, har ett 12 km inplanerat nästa vecka. Hellre då promenera en minut, hämta andan och få ny energi än att slöspringa sakta för att man är för trött (risken är ju att man slår krokben på sig själv bokstavligt talat om man hasar fötterna efter sig!).
Förmodligen är det en psykisk effekt av detta också som nämns i artikeln: vet jag om att jag bara ska springa 5 km och sedan pausa, för att ta ytterligare 5 km efter det, så känns det kanske lättare än att ha 10 km framför sig, som för mig känns någorlunda jobbigt, ni andra får jämföra med era 30 km-pass ;)
Annelie
1971 • Skövde
#16
11 november 2012 - 09:50
Gilla 
Josefine: Om du testar att lägag in gå-vila, vilket jag verkligen tycker att du ska testa, så rekommenderar jag att du INTE väntar tills du behöver det, utan börjar direkt.

När jag körde denna metoden så sprang jag i 6min och gick sedan i 1min, redan från första början. Om du väntar tills du är trött så har ju hela idéen, att man inte ska bli trött, gått förlorad.

Efter att ha kört 6-1min "intervaller" på mina längre pass ett tag så började jag istället springa 5,30min och gå i 30s. Detta berodde faktiskt främst på att det började bli kallt ute och att gå i 1min blev lite kyligt. Så för dig handlar det om att experimentera. Testa ett intervall helt slumpvis, spring, utvärdera, justera, testa igen.

Och som du skriver så är det bättre att kunna springa på med bra teknik än att tvingar hasa sig fram. Och att springa med bra teknik är betydligt bättre för den långsiktiga förbättringen än att försöka springa snabbt hela passet.

Lycka till!
Josefine
1985 • Nyköping
#17
11 november 2012 - 10:00
Gilla 
Annelie: Tack snälla för den insikten: ska pröva!
Conny Adolfsson
1954 • Hyltebruk
#18
11 november 2012 - 17:48
Gilla 
Ett enkelt sätt att komma upp i stor träningsmängd på ett halvår, är att börja gå en runda varje dag, det klarar dom flesta av, sen ökar man längden på rundorna tills man har den träningsmängd man önskar, kanske 7 mil i veckan, när man klarar det utan problem är man ganska uthållig, då är det dags att långsamt öka tempot genom att springa lite också, på ett år hinner man få både fart och mängd, och är redo för marathonlopp, eller ultralopp.
Maria Johnson
1980 • Piteå
#19
11 november 2012 - 19:51
Gilla 
Självklart är det ok att stanna. Jag har sprungit sex marathon och gått och druckit på alla. Skulle bli rent sur om någon sa att jag inte sprungit sex marathon för att jag lagt in gådricka. Lycka till!
Annelie
1971 • Skövde
#20
11 november 2012 - 20:01
Gilla 
Ja, det enda som är fusk är ju om man tar bussen eller taxi utan att stänga av klockan ;-)
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.