Min träning har varit riktigt trög sedan Varvet i våras. Jag har aldrig haft varke fart eller lätthet i kroppen, vilken jag nu insett så sakteliga förstört tron på mig själv som löpare. Jag hade bestämt mig för att vara glad om jag slog mitt halvmara-rekord från Varvet i våras (1:49:24) min preliminära sluttid i lördags blev 1:41:54, så det borde jag vara nöjd med under omständigheterna, trots att jag fick magknip efter 18km och blev tvungen att jogga de sista km i mål :( Men det viktigaste men lördagens tävling är att jag fått tillbaka tron på mig själv som löpare! Det är värt mer än alla PB :)
