långsamma löpare 3 inlägg 2406 visningar

En lägesrapport från en snart 68 åring

1951 • Lund
#1
26 februari 2019 - 10:03 (Redigerad 26 februari 2019 - 10:03)
Gilla 
Hej alla fränder
Livet innebär ständig rörelse och därmed förändringar. Från att tidigare ha varit en långsam maratonlöpare (60 plussare i år 68år), cirka 4.45, har jag blivit superlångsam. Men jag stretar på även om det blir lätt jogging i kombination med stavgång mellan 8 och 9,30 minuter per km. Anledningen är att förmaksflimret som jag haft besvär med till sedan jag var 25 år blev kroniskt för två år sedan. Jag har mycket litet besvär av flimret men min läkare sa att nu får det vara slut med maratonlopp.
Så är det. Men man får vara glad för det lilla, jag njuter av den ytterst långsamma joggingen och min stavgång. Nu gäller det bara att bli av med de extra 12 kg jag har skaffat mig sedan maratonloppen upphörde.
Lycka till ni alla. Att springa långsamt är en njutning det också.
#2
29 juli 2020 - 10:52
Gilla 
Hej. jag har inte sett detta förut, är själv 63 och jättelångsam, har aldrig varit snabb (utom möjligen i simbassängen som tonåring) och började springa först som 57-åring. Precis som du njuter jag av att springa långsamt, kanske lättare för mig eftersom jag inte har några snabbare tider att jämföra med från yngre dar.
vet inte dom du är med på Facebook, men där finns en grupp som heter Team Snigel där vi peppar varann och bara sätter fokus på att röra oss och må bra. Tider och tempo är ointressant.
Jag själv bloggar på maradrömmen.se och har gjort det sen min första maratonanmälan gjordes (debuterade 2018). I år har det förstås inte blivit något - är anmäld till London men det blir med största sannolikhet inställt det också.
1974 • Reftele
#3
13 augusti 2020 - 12:51
Gilla 
Ska kolla in din blogg Agneta.
som du själv skriver långsamt är också framåt.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.