Historiska perspektiv på bl a banlängdmätning m m inkl för Stockholm Marathon

ALJs lilla historik-miss i TV4 tidigt i sändningen:

Han är min favorit så klart sedan ett halvt sekel, och det är inget elakt menat för jag känner honom sedan sedan Stockholms DM "25 000 m" på Mälaröarna 1977 tror jag, och i vart fall sedan följderna av den långt över 1 km för korta SM 25 000 m i Landskrona då Dan Glans vann på ca 1.15. Jag var väl ca 10 min efter den svenske OS-hinderlöparen då Gärderud vann 1976 i Montreal och anade klart för kort bana, men "en del "glädjelöpare" ville tro på personliga rekord. Glans tipsade f ö mig i omklädningsrummet när jag vågade fråga honom om träning efteråt att det var määängdträning som gällde typ minst 14 mil i veckan och månader senare hade jag ökat från 6-8 mil/v till 13-14 mil/v och snittade själv drygt 16 mil/v 1978 och drygt 18 mil/v 1979 :-)

Det var således inte endast 1979 som SM inte var i samband med Stockholm Marathon utan 1979-1981. Själv var jag senare 2021 10:a på Stockholm Marathon i aug 1981 på 2.23 h då min gamla idol sedan 1978 Bill Rodgers vann på ca 2.13.
1980 var vår avsikt på mitt förslag något hundratal meter från det trånga målet utan exakt mållinje vad jag minns och vare sig något målsnöre eller målfoto att Martin Hafström, båda Fredrikshofs IF, och jag skulle dela segern inspirerad av att jag hade läst i amerikanska Runners World (en otroligt bra inspirationskälla på den tiden) att Tony Sandoval och Jeff Wells hade just fått dela segern i USAs uttagning i Eugene ca jan-mars 1980 till OS i Moskva samma år.
Vi borde väl s a s begära resning i målet ;-)

Jag, som Fredrikshofsrepresentant, och ALJ som SFIF-dito gick faktiskt runt SM-banan iofs också i Stockholm (med loppet i juni 1981) med kommunens hjul med sjättedelsvarvmätare 1981. Vi gick samtidigt runt med mittmetalhjul med hårdgummilist som är sämre , som studsar lite framåt på grus och glider lite på gräs dvs ger därför alltför låga mätvärden dvs alltför långa banor allt annat lika.
Omvänt kan mitt hjul kärva på våt asfalt pga sten/sandkorn och dvs därför alltför korta banor allt annat lika.
SM vanns då av Kjell-Erik Ståhl (sorgligt nog för tidigt avliden i fjol) före omspurtande Jan-Ivar Westlund Mälarhöjden (tyvärr för alldeles tidigt avliden) och trean Janne "Visby Marathon-vinnaren" från Brottby (tidigare Mälarhöjden).

I praktiken skilde det dessbättre mindre än lite varierande mindre än +/- 5 m den gången på kilometerna om jag minns rätt på torr solig asfaltbana där ena varvet nog var runt Djurgården.

Jag minns ej exakt hur mycket det skilde totalt mellan hjulen men sannolikt mindre än 100 m och det blev troligen lite för lång bana med mitt hjul.

Sedan infördes äntligen med start i Sverige 1982 obligatorisk mätning och ALJ var den drivande inom byråkratin dvs SFIF från arrangörsklubbens sida och att sedan en förbundsbane-mätare skulle kontrollmäta arrangörens mätning.

Mitt officiella per 2.18.09 i SM och NM med start på vändbana in platta/ytterst flack Östhammar - Öregrund 1979 var noga mätt av arrangören där tydligen dock de finländska förbundsrepresentanterna enligt vad ALJ sa till mig efteråt att de hade protesterat mot att det var tillagt en säkerhetsmarginal på 50 meter (eller möjligen 1 promille dvs ca 42 meter), så starten ska ha flyttats fram.
De ville ha loppet som någon uttagning, troligen till New York Marathon 1979 eller mer sannolikt OS i Moskva 1980.

Jag hade senare mätt själv med olika kartmetoder inkl google maps och loppet var mest sannolikt väldigt nära minst 42195 m eller mindre sannolikt uppskattningsvis teoretiskt max kanske 20 - 50 meter för kort. Mitt bästa Stockholm marathon 1981 var drygt 2 minuter sämre i ca 5-6 grader högre temperatur, dvs kring 21-22 grader mot Östhammars ca 15 grader och molnigt.