Löpning • Skador & Rehab • 44 inlägg • 4910 visningar •

Hur många är INTE skadade?

Malin H
1970 • Stockholm
#1
•
11 mars 2012 - 12:53
Gilla
Jag undrar om jag bara är gnällig :) Jag tycker nämligen jag är skadad precis jämt.
Har sedan två år tillbaka haft
1. muskelbristning i baksida lår - förstörde hela sommaren 2010
2. ont i höften - inomhussäsong 2011
3. minisken - förstörde sommaren 2011
4. baksida knä ner mot vristen och fortfarande höftproblem - har spökat sen jag sprang lidingöloppet
och nu igår smällde det till i vaden. Muskelbristning igen.

ÄR det så HÄR? För alla? Är det nån som är helt skadefri? Som bara kan njuta av att springa utan att det gör ont nånstans.
Jag kanske helt enkelt bara är för gnällig. Man kanske ska ha ont när man tränar?

Jag är så himla trött på alla skador som bara avlöser varandra. Jag springer ju ändå men det känns som man bara får springa på halvfart hela tiden. Så fort jag springer på 80-90% av max så smäller det till nånstans :(
Bara i december la jag nog ner 4000 kr på naprapat.
Drömmen är att få springa marathon men jag fattar inte hur min kropp ska hålla för det.
< < < 1 2 3 > > >
Stephan Nylinder
1975 • Göteborg
#21
•
11 mars 2012 kl 18:49
Gilla
Peter - En 3-årsplan? Imponerande, och vilken fantastisk framförhållning. Vill man hålla på med löpning hela livet är ju en treårig uppstart väldigt kort tid egentligen.

Här kommer en brandfackla - är vi så stressade i samhället att vi tvunget måste se resultat på allt direkt? Börja springa på måndag och dra första maran på fredag. Inget får ta tid, inget får vara långsamt, allt ska mätas i siffror och alla kurvor ska hela tiden peka uppåt. Varje tävling ska resultera i ett PB. Dessutom ska vi vara glada, känna eufori och studsa fram med glada bocksprång på vartenda litet pass. Eller...?
Anders Tengblad
1966 • Huskvarna
#22
•
11 mars 2012 kl 19:13
Gilla
Beroende på hur man definierar skada så visar studier att mellan 20-80% av långdistanslöpare skadar sig per säsong: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17473005

Riskfaktorer i denna artikel anges vara att springa många mil per vecka, ökad sträcka per vecka och att ha skadat sig förr.

Eftersom skador är vanliga bör vi nog planera vår träning, men exakt hur man planerar för att hålla sig skadefri är mindre välbelagt.
Maria Broström
1971 • vånga
#23
•
11 mars 2012 kl 20:16
Gilla
Jag skadar mig konstant, snubblar bryter handleden, vurpar på skiderna bryter knät, senaste skadan i sommras fastnarr med foten och vrider sönder knät. Men kommer alltid tillbaka och vilar inget. Kör allt som går, som ej förvärrar skadan, nu mycket stavgång-avlastar/bygger upp knät, mycket allternativ träning, har hyfsade pers under 20min 5km, under 40 min milen, har aldrig tränat ren löpning, har tvingas varva med allternativ träning och det är himla kul. Fast det är väldigt knäckande, när man konstant slår sig.
Staffan Dahlgren
1971 • Nykvarn
#24
•
11 mars 2012 kl 20:54
Gilla
Har sprungit regelbundet i drygt fem år och har nu inte behövt ställa in ett enda löppasss p g a skada eller skadekänning på tre år. Nu springer jag väl inte så mycket jämfört med många andra här, 46km/v hittills i år. De första två åren hade jag en del problem med löparknä och ömma benhinnor men sedan jag började springa med en lite högre frekvens och ett litet kortare steg har skadorna hållit sig borta.
Peter Gardell
1961 • Kallhäll
#25
•
11 mars 2012 kl 22:46
Gilla
En lite reflektion. Förra veckan åkte jag skidor mellan Sälen och Mora 2 gånger, alltså 180km på en vecka, utan att få så mycket som ett skavsår. Tanken slog mig just, när hörde jag senast en skidåkare klaga på sina skador? Muskelbristningar, benhinneinflammationer eller problem med knäna? Är det verkligen sunt det vi håller på med, när vi är ute och springer? ;-)
Magnus
Stockholm
#26
•
11 mars 2012 kl 22:52
Gilla
Kunde man bara springa halva året skulle nog skadorna vara färre också...
Micke Larsson
1971 • Norge
#27
•
11 mars 2012 kl 23:18
Gilla
Halva året? Ja, i Dalafjällen. Här var skidsäsongen i år en onsdag.
Per-Erik Olsson
1956 • Bäckefors
#28
•
12 mars 2012 kl 07:50
Gilla
Är aldrig skadad och har sällan ont. Tränar i stort sett bara löpning förutom lite cykel på sommaren. Jag springer mycket i skogen och är i den tron att just skogslöpning med sin variation är stärkande och inte så slitande som väglöpning kan vara.
Per Carlin
1978 • Arboga
#29
•
12 mars 2012 kl 08:21
Gilla
Det finns många aktiviteter som generera mycket mindre skador än löpning. Skidor är nämnt ovan, cykel genererar inga förslitningsskador, rodd och paddling är också snällt mot kroppen.

jag har i många år klarat mig utan skador med undantag för hälsenan i mellandagarna. Jag tror att mina skadefria år beror på att jag blandar friskt, det blir inte bara löpning utan cykeln och skidor används lika ofta. Precis detta gjorde jag motsatsen till i höstas/vintras, det blev nästan bara löpning.

Att variera sin träning ger två fördelar:
- Man sliter inte på samma leder i varje pass
- Variationen gör att man tränar flera muskler, är man stark i hela kroppen så minskar skaderisken.
Magnus
Stockholm
#30
•
12 mars 2012 kl 09:30
Gilla
Variation är nyckeln till att vara skadefri om man enbart tränar löpning också. För lite mängd och att bara köra hårda pass brukar ge problem förr eller senare. De lugna passen mellan de hårdare behövs för återhämtning, och det har också med blodvolym att göra; kör du mer mängd får du högre blodvolym vilket är fördelaktigt ur skadesynpunkt och förmågan att tåla de hårdare passen ökar också.
McGortsy
1966 • Aspudden
#31
•
12 mars 2012 kl 10:19
Gilla
Skadorna är en del av löpningen för mig. Första 2 gångerna jag anmälde mig till Stockholm Marathon fick jag ställa in på grund av ischias. Efter kiropraktorbehandling har denna ishias helt gått tillbaks. Och då har jag ändå haft känningar av den i över tio årstid. När jag då kunde börja löpträna igen fick jag problem med ihärdiga återkommande benhinneinflammationer. Skaffade ortopediska fotinlägg som motade bort dessa problem. Eller skall väl snarare säga att problemen antog andra former. Dras nu med ett löparknä istället som jag håller på att stretcha och massera bort. Jag har nån snedhet i ryggraden samt en benlängdsskillnad som lär vara grundorsaken till mina problem. Är litet vanskapt, typ. Så det är alltid litet spännande att se hur kroppen skall hålla ihop. För tillfället känns det bra bortsett från dessa helvetiskt långdragna förkylningar man åker på. Till slut pallar man inte utan sticker ut och springer ändå.....och sånt kan man ju få betala för dubbelt upp längre fram. Nu ser jag fram mot en frisk vår med härliga kvalitetspass inför maran 2:a juni....

Kajsa B
1987 • Göteborg
#32
•
12 mars 2012 kl 13:51
Gilla
också varit skadad en hel del. lagom till jag verkat träna till mig en bra grund, genom styrka och vandra i tung terräng med packning, blev jag påkörd av en bil när jag cykla. ibland känns det som det inte är meningen att man ska få möjligheten att ha flyt i löpningen...
Oldboy
1952 • Danderyd
#33
•
12 mars 2012 kl 14:01
Gilla
Har haft lite av varje men mest muskelbristningar. Den första kom av en olyckhändelse och hade inget med min löpträning att göra, men jag har haft en nästan varje år. Nästan alltid på sommaren eller i början av hösten och jag vet inte riktigt varför. Kanske felaktig återhämtning/upprampning efter Stockholm Marathon.
Det brukar vara att springa "extra fort" som utlöser skadan.

Jo, jag har fått skador av skidåkning också. Överbelastning vid handlederna av stakning (och stavlöpning). Ont i ryggen, men det var lätt att styrketräna bort. Nu är jag väl i stort sett skadefri men visst känner jag av höger hälsena ibland, eller rättare sagt lite grand för det mesta. Kör excentriska tåhävningar när jag tycker det blivit värre....

Styrketräna det som är svagt, rampa upp långsamt, ta inga långa löpuppehåll frivilligt, stretcha efter löpning om du blir stel, variera träningen och låt bli intervallpass tills träningsvolymen blivit normal om du hållit uppe är mina bästa tips. Och spring lite barfota när det går! Välj terräng före asfalt (men det gör jag inte själv....)
Maria Broström
1971 • vånga
#34
•
12 mars 2012 kl 19:57
Gilla
Kajsa förstår hur du känner dig. När jag äntligen börjar komma igång, då händer det något allvarligt. Är nu på gång tillbaka efter sommarens bravader-knät är läkt får belasta 100% men vågar ej, är livrädd, känner mentalt smärtan när knät viker sig-skit jobbigt.
Mikael Westin
1978 • Södra Sandby
#35
•
12 mars 2012 kl 21:07
Gilla
Tror tyvärr att skador är lite av ett nödvändigt ont om du vill förbättra dig. Ju mer du ökar mängd och kvalitetpass (ett måste om du vill förbättra farten) så riskerar du skada. Vill man förbättra sig så riskerar man helt enkelt att skada sig.
Oldboy
1952 • Danderyd
#36
•
12 mars 2012 kl 22:28
Gilla
Mikael, jag håller inte riktigt med. Dvs jag tror att om man kommer in rätt i träningen när man börjar så är det individuellt om man kommer att råka ut för några skador. Jag vet att många klarar sig utan skador länge i alla fall och därför finns det nog de som slipper helt (och inte är sällsynta undantag).

För en majoritet är det nog som du säger att man åtminstone någon gång går över gränsen, man blir inspirerad och vill mer än vad kroppen klarar av. Är man naturligt känslig för kroppens signaler finns väl chansen att man slipper egentliga överbelastningsskador ("over-use") men bristningar brukar ju inte annonsera i förväg.

Däremot behöver man inte få skador ofta, det går att lära sig vad man ska undvika och lyhördheten kan man träna upp. Så kan man ju ha otur och få felaktiga råd som fördröjer det visdomens tillstånd när man vet precis vad man tål.
Mikael Westin
1978 • Södra Sandby
#37
•
12 mars 2012 kl 23:04
Gilla
Oldboy, det du säger stämmer. Det gäller naturligtvis att vara smart och lyhörd. Det måste ju alltid vara ett mål att undvika skador men det är svårt om du samtidigt vill öka mängd och fart. Sedan är ju en del mer skadebenägna än andra på grund av olika kroppars olika förutsättning.
Björn
1962 • Det kuperade landskapet
#38
•
13 mars 2012 kl 04:56
Gilla
Visst har jag ont lite här och var, från tid till annan.
Men skadad? - Nej jag kan ju fortfarande springa.
Johan Reberg
1965 • Furulund
#39
•
13 mars 2012 kl 07:00
Gilla
Inte skadad
Henrik Eketjäll
1977 • Eskilstuna
#40
•
13 mars 2012 kl 09:04
Gilla
Peppar, peppar, ingen skada sedan jag tog upp löpning sommaren 2010.
Eller jo föresten, sträckte mig ju framsida lår då på hösten -10. fick vila ett par veckor. var så illa att jag hade svårt att flytta foten mellan pedalerna i bilen.
Inget besvär med det eller annat sedan dess dock.
Är lite orolig att jag ska åka på något nu när jag dragit igång en satsning mot mara i sommar. För 2v sedan hade jag inte sprungit en meter sedan i september.
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.