Löpning • Skador & Rehab • 76 inlägg • 20213 visningar •

Vadbristning/gubbvad, 3v till Sthlm marathon!

Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#1
•
10 maj 2019 - 13:49
Gilla
Behöver era tips på träning/rehabupplägg de sista veckorna innan Stockholm marathon.

Kort beskrivning av läget: I februari fick jag en mindre bristning i vaden under ett långpass, det gick över på en vecka med rehab och lugn träning. Efter lite för intensiv träning innan fick jag en liknande bristning på Ältasjön runt 27/4, körde sen samma rehabupplägg och det kändes bra efter en vecka, men denna gång fick jag avbryta mitt comebackpass i lördags. Rehab igen, och det kändes bra igår så jag bestämde mig då för att springa ett testpass i halvmaratempo för att se om jag kunde starta i Kungsholmen Runt i helgen. Det gick inte, vaden stelnade till efter 6-7km och jag fick avbryta.

Nu är jag orolig för maran. Hur ska jag lägga upp min rehab och träning fram till loppet för att dels kunna genomföra, dels kunna gå för fullt?

Mottar tacksamt samtliga synpunkter!
< < < 1 2 3 4 > > >
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#41
•
14 maj 2019 kl 13:53 Redigerad 14 maj 2019 kl 13:59
Gilla
Staffan #40: Ja jag hade 4 dagars löpvila denna gång, vid de tidigare känningarna har jag vilat ca 2 dagar. För mig har det känts ok efter 2 dagar varje gång och det har gått att springa. Problemet är bara att om du inte är färdigrehabbad vad gäller styrkan i vaden när du kör ett längre eller snabbare pass så går skadan upp och du får börja om från början. Och det har varken du eller jag tid med just nu!
Jonas Wincent
1970 • Sala
#42
•
14 maj 2019 kl 18:04
Gilla
https://www.irunfar.com/2019/05/from-bad-to- good-enough-running-an-ultra-after-injury.html/amp
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#43
•
14 maj 2019 kl 19:50
Gilla
Bra länk, tack för den Jonas!
Björn Wimnell
1972 • Sollentuna
#44
•
14 maj 2019 kl 21:07
Gilla
#42 - Tack, behöver all inspiration som kan uppbringas just nu.

För egen del känns det inget vidare, men jag börjar ju få rutin på detta nu. Bevisligen blir jag ju inte särskilt mycket klokare av det. Nåja, jag har ju varit 2 av bokade 3 ggr hos Zillén, just för att undvika skador, men återigen har jag gjort för mycket för fort. Denna gång tänker jag föra lite dagboksanteckningar att gå tillbaks till vid nästa tillfälle, vilket jag förhoppningsvis aldrig behöver göra.

Senaste två gubbvaderna;

2017 november
Höger vad – första löppasset efter 15 dagar. Första milpasset efter 23 dagar.

2018 mars
Höger vad igen – provade och avbröt löpning två dagar senare. Gå-jogg 14 dagar efter det. Första milpasset (med stretchpaus) 23 dagar efter skadetillfället.

Av ovan drar jag slutsatsen att två veckors vila skulle vara att föredra, men hoppas kunna ta nåt löpsteg i mitten av nästa vecka. Det beror ju lite på hur det känns naturligtvis, men en långpromenad till helgen i vart fall till att börja med. Kortare promenad idag gav ju inga glädjebesked direkt, men tacksam över att vara någotsånär mobil igen.

Planen är fortfarande att stå på startlinjen den 1/6. Hoppas att alla får ordning på vaderna tills dess.


Claes Danielsson
1971 • Västerås
#45
•
15 maj 2019 kl 12:36
1 Gilla
Bild uppladdad av Claes Danielsson
Som av en slump dök den här bilden upp som ett minne på Facebook idag. Den är tagen några dagar innan Göteborgsvarvet 2014. Jag hade en bristning i vaden och gick till en sjukgymnast som tejpade den. Enligt mina kommentarer till bilden var det tre lager tejp och foten var så fixerad att jag knappt kunde vicka på fotleden. Men tejpningen funkade väldigt bra och den enda del av benen som inte var sliten efter loppet var den tejpade vänstervaden. Så min rekommendation till er med vadproblem är att ta kontakt med en sjukgymnast, naprapat eller liknande och få hjälp med en ordentlig tejpning inför loppet.
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#46
•
15 maj 2019 kl 20:51
Gilla
Kanske nåt att tänka på som sista utväg Claes!
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#47
•
17 maj 2019 kl 13:38
1 Gilla
Uppdaterar lite om läget:

Kört en andra testjogg nu igår kväll, 7,5 km i 5:40-tempo. Jag hade inga känningar i vaden, kändes lite ansträngt i den andra vaden dock. Kan ha varit inbillning också. I övrigt har jag kört tåhävningar i smithmaskin i stort sett varje dag (testade några på 45kg idag), övrig styrketräning och även crosstrainer för att hålla konditionen igång. Tycker crosstrainer funkar väldigt bra för detta, lätt att få upp pulsen. Jag har nu ingen smärta i vaden vid massage så det går helt klart åt rätt håll.

Vilar från löpning idag men kommer springa både lördag och söndag i något snabbare tempo än jag gjort hittills så får vi se hur det funkar. Jag funderar över min målsättning på maran och velar mellan att gå ut bara lite långsammare än jag tänkt så jag ändå har chans på att gå under 3:15 om allt känns bra, eller bara satsa på att gå under 3:35 som är det jag gjort tidigare i Stockholm. Jag har ju trots allt inte sprungit ett långpass sen 21 april. Utvecklingen de närmsta två veckorna får avgöra vilket det blir.
Oldboy
1952 • Danderyd
#48
•
17 maj 2019 kl 18:27
1 Gilla
Andreas, med tanke på din brist på långpass skulle jag nog välja långt och lugnt i stället för att höja farten "det är farten som dödar". Du behöver inte testa farten, orkar du inte hela sträckan kvittar det. Och inte vill du känna att du inte tål tävlingsfarten!? Se till att bli stark i stället och ta sista chansen att bygga löputhållighet.
Fredrik Eriksson
1978 • Linköping
#49
•
17 maj 2019 kl 18:50
Gilla
Pressade dagens distanspass ner till milfart utan känningar, riktigt gött!

#47

Jag kanske skulle vänta någon dag till med att öka ordentligt. Mitten av veckan, kan vara lämpligt. Då kan du också besluta om eventuell fart på maran. Fortsätt med lugn distans innan dess, men öka längden.
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#50
•
17 maj 2019 kl 19:41
Gilla
#48 och #49: Absolut jag håller med, jag ska inte öka farten ordentligt nu. Tänkte bara öka farten lite, till kanske 5:20-tempo. Det är fortfarande lugn distans för mig. Lite roligare än att springa i lufstempo och jag tror inte att det dödar.
Viktor Höklöf
1989 • Göteborg
#51
•
19 maj 2019 kl 12:55
2 Gilla
Bild uppladdad av Viktor Höklöf
Återkopplar till mitt inlägg #22 – sprang Göteborgsvarvet igår och vaden höll. Gick ut lugnt, tog alla backar ännu lugnare och hade kompressionsstrumpor. Lugn sista vecka. Markkontakttiden visar dock på att vaden inte är som den ska. Blev PB med 40 min drygt!
Björn Wimnell
1972 • Sollentuna
#52
•
19 maj 2019 kl 21:38
Gilla
Inspirerad av #45, googlade jag efter efter tejpning av gubbvad och inköp på Apoteket gjordes idag av en hudnära tejp och en oelastisk variant. Hittade några klipp på Youtube, bl.a. denna: https://www.youtube.com/watch?v=kDcg3UCUGmM&t=4s.

Det fick bli en variant av den tejpningen, modell ”kassler” idag. Utrymme för förbättring får bli sammanfattningen och tror det är bra att be någon annan tejpa. Funderar även starkt på att raka benen. Om inte annat är man ju då förberedd för en påtvingad cykelsäsong. Ev. kan stöd runt vristen, för att fixera foten också behövas. Testar nog lite varianter framöver för att se om det är någon jag tror funkar. Av det jag läst hittills räcker det inte med kinesiologitejpning, vilket bl.a. tas upp här: http://www.ppfysioterapi.se/index.php/manadens-tejpning/128-2016/1273-december-2016-tejpning-av-gubbvad.

Dagens övning bestod av en tvåtimmars powerwalk, vilket är lite grann som att ställa fram en flaska vodka framför en alkoholist, eftersom det enda man vill är att rulla över i lätt jogg, särskilt när man är fokuserad på att få fram höfterna. Men, det gäller att vara disciplinerad i det här skedet. I mitt fall blir det nog till att vänta till helgen som kommer med att ta det första löpsteget, så kort om tid inför SM mao. Jag lär inte starta om jag inte har kunnat springa några km innan, helst kring 10k. Gissar att det blir på onsdagen, om jag inte har gett upp innan dess.

Tejpningen ser jag som en nyfunnen trygghet för att våga löpa hyfsat avlappnad. Placebo ++ kanske. Har ju inte ens provat på att t några löpsteg omhuldad av kasslernätet ännu. Hur ser ni andra på den här typen av tejpning? Är det fler än Claes som har erfarenhet av detta?
Fredrik Eriksson
1978 • Linköping
#53
•
19 maj 2019 kl 22:11
Gilla
Jag tycker att det gick rätt hyfsat att springa "enbent" i början. Kanske inte att föredra, men jag fick några mil i på det sättet utan att belasta vaden. Kan säkert ge upphov till skador på andra ställen om man gör det över tid, men några pass gick bra. Första fartpasset körde jag på band för att inte fortsätta halta omkring. Man var ju livrädd i början och lätt att haltningen sitter kvar. Idag kunde jag springa en tremilare med bra tryck i steget så kämpa på ni andra med problem!
Oldboy
1952 • Danderyd
#54
•
19 maj 2019 kl 22:17
Gilla
Jag har sprungit tejpad när jag hade PF, det hjälpte. Och när jag hade stukat foten hjälpte tejpningen mig att sätta i foten rätt (tejpning är inte starkt nog att ta över senornas funktion att verkligen hålla foten på plats men kan hjälpa en att känna hur man håller foten).
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#55
•
19 maj 2019 kl 22:56
1 Gilla
#51 Viktor: Grattis, skönt att vaden höll! Hyfsat pers! Jag kör också allt med kompressionsstrumpor nu, känns bra med lite tryck på. Lite placebo också.

#52 Björn: Skönt att du är på väg mot löpning igen, håller tummarna för att det håller! Har inte testat tejpning för denna typ av åkomma, stukningar var det effektivt för dock när jag spelade innebandy. Försöker nog utan tills jag blir desperat. Har lyckats att inte förivra mig i löpningen på min väg tillbaka hittills i alla fall och det går enligt plan. Efter löppasset idag känner jag mig för första gången försiktigt positiv!
Joakim N
1983 • Ängelholm
#56
•
20 maj 2019 kl 21:34 Redigerad 20 maj 2019 kl 21:34
Gilla
Rök på samma sak för ca två veckor sedan efter att ha överbelastat, har haft "problem" med vänstra vaden så länge jag kan minnas. Alltid den jag varit stel eller fått kramp men aldrig hänt något som har hållt i sig så har bara sprungit igenom det.

Gjorde ett 60km lopp som kändes bra och fortsatte sedan bara med mer volym veckorna efter lite snabbare än vanligt och lite hårdare backpass så det var ju egentligen väntat.

Vilade i två veckor (fram till i lördags) och har dragit en runda runt kvarteret på 1,8 KM nu två dagar i rad, det känns fortfarande lite irriterat och stelt så vet inte om jag ska hålla lite till, samtidigt så blir det inte värre så?
Andreas Persson
1975 • Vendelsö
#57
•
20 maj 2019 kl 21:50
Gilla
Joakim: Jag tror att det är bra att springa lugnt så länge det inte gör ont, stärker vaden. Beror på hur irriterat och stelt det är. Om det inte känns bra att springa kanske det är läge att köra lite alternativ träning, crosstrainer eller liknande, samt excentriska tåhävningar för att få upp styrkan i vaden? Finns en del bra tips om du tittar tillbaka i denna tråd.
Joakim N
1983 • Ängelholm
#58
•
20 maj 2019 kl 22:31
Gilla
@Andreas

Tack för tipsen

Japp det enda jag gjort de senaste två veckorna på gymmet, SkiErg, Rodd, Cykling (mycket uppförsbacke), tåhävningar, marklyft, knäböj, core :)

Det känns ok när jag springer, lite stelare efter ska se hur det känns imorgon igen,
Anna
1991 • Göteborg
#59
•
21 maj 2019 kl 06:57
Gilla
Åkte på en (vad jag tror) muskelbristning i vaden i samband med att jag ramlade under ett trailpass i påsk. Tänkte att det nog skulle bli bra och körde på som vanligt med lite lugnare distanspass och hoppades att det skulle läka till Gbg-varvet. Detta var ju rent idiotiskt, borde ha vilat och kört alternativ träning då sista passet jag körde för 2 veckor sedan på 16 km satte spiken i kistan för min vad då jag inte ens kunde gå efteråt utan har stapplat fram. Smärtan är lokaliserad på insidan av underbenet (mediala gastrocnemius) och till en början gjorde ju alla rörelser utom vila ont. Borde ev uppsöka sjukgymnast för detta, men pga tidsbrist så hittade jag på youtube sjukgymnaster som utövade ”cross-fiber-massage” på muskelbristningar i vaden och har använt mig av detta vilket har fungerat plus mycket styrketräning. Har dock inte vågat springa än, något oklar hur man på bästa sätt ska återgå till löpningen efter skada? Men antar att det finns tips kring detta i forumet.
Oldboy
1952 • Danderyd
#60
•
21 maj 2019 kl 21:40
Gilla
Anna, om du är smärtfri vid gång kan du börja löpa lätt och kort utan att sluta med styrketräningen, öka distansen långsamt, får du känningar så backa. Först när du utan känningar kan springa ett långt distanspass enligt hur du brukar träna, kan du börja prova att öka farten.
Önskar dig god bättring.
< < < 1 2 3 4 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.