Tävlingsåret 2025 är slut. Sammantaget blev det 56 tävlingsdagar för min del, mitt högsta antal hittils. Siffran är dock ungefär som tidigare år. Förra året hade jag 49 tävlingsdagar och året innan dess hade jag 55 stycken. Precis som tidigare år har jag ställt upp i både motionslopp och arenatävlingar och tävlat för UF Contact. Antalet träningstimmar under året blev 404 timmar enligt min träningsdagbok på jogg.se. Det var den minsta noteringen för min del sedan 2019. År 2024 hamnade jag på 515 timmar. Och året innan dess var jag uppe i 587 timmar. Trenden med minskad träning fortsätter alltså. Det handlar inte bara om att jag har minskat min löpvolym jämfört med några år tillbaka. Under 2025 genomförde jag exempelvis inte någon cykelträning- eller simträning alls bortsett från korta simturer i samband med några av sommarens löppass. Att det inte blivit någon cykelträning beror på att jag inte har någon cykel uppe i Sundsvall där jag har min huvudsakliga dygnsvila. Jag har inte orkat/lyckats skaffa någon ny cykel eftersom jag får ont i axeln eller nacken oavsett vilken träningscykel jag testar i affärerna. Och någon simträning har det inte blivit p.g.a. bristande tid och ork. Jag hoppas kunna återuppta cyklingen och simningen någon gång i framtiden. Jag har alltjämt genomfört regelbunden styrketräning och nådde flera personbästa vad gäller benstyrka under våren. Jag har dock inte genomfört lika långa pass som tidigare år.
År 2024 var mitt bästa tävlingsår någonsin. 2025 blev tyvärr inte ett lika bra år trots att jag även hade flera höjdpunkter. Jag har haft trötta eller sega ben under storar dela av året och framförallt från augusti och framåt. Det har dock blivit en del segrar precis som tidigare år. Jag vann 13 stycken terräng/motionslopp på distanser mellan 4 och 6 km. Jag har även sprungit några enstaka PB:n, även om inget har stuckit ut. Bland annat sprang jag 7.86 på 60 meter på Mittsvenska Inne-DM den 9 februari vilket var en putsning med 0.03 sekunder jämfört med mitt förra PB i december två månader tidigare. Och jag sprang 35.41 på 10 km väg i samband med Startmilen i Örebro den 5 april. Det var en putsning med fem sekunder jämfört med SM-milen i Kalmar i juli 2024.
Mina segrar från terräng/motionslopp var följande:
1. Rock The Trail (5 km), 12 april, Lövstalöt
2. Ryssbergsloppet (5,1 km), 18 april, Sölvesborg
3. Hallarydsloppet (6 km), 21 april, Hallaryd
4. Hällomsloppet (4 km), 14 maj, Sundsvall
5. Berners/Cupra Trail (4 km), 18 maj, Sundsvall
6. Iggesundsmilen (5 km), 6 juni, Iggesund
7. Nattmilen (5 km), 7 juni, Sundsvall
8. Atea TrailÖvik (6 km), 29 juni, Örnsköldsvik
9. Jordgubbsloppet (5,5 km), 12 juli, Jättendal
10. Sankt Olofs Loppet (4,7 km), 29 juli, Sankt Olof
11. Rickarums Byalopp (5 km), 16 augusti, Rickarum
12. Höstharen (5 km), 13 september, Iggesund
13. Åshöjdenloppet (6 km), 19 oktober, Åsljunga
Enligt World Athletics poängkalkylator var mina bästa prestationer under året, fördelat efter gren (varav även höjdhopp tas med), följande:
1. 2:01.76 på 800 meter utomhus, 718 poäng
2. 1:01.47 på 400 meter häck, 632 poäng
3. 55.44 på 400 meter inomhus, 621 poäng
4. 6:53.92 på 2 000 meter hinder, 619 poäng
5. 2:43.57 på 1 000 meter utomhus, 614 poäng
6. 1.60 meter på höjdhopp utomhus, 570 poäng
7. 7.86 på 60 meter, 553 poäng
8. 12.31 på 100 meter, 541 poäng
9. 25.28 på 200 meter utomhus, 538 poäng
10. 35.41 på 10 km väg, 533 poäng
11. 17.27 på 5 km väg, 429 poäng
12. 21.50 på 110 meter häck, 143 poäng
Utifrån listan är alltså 800 meter alltjämt min klart bästa distans. Jag var dock inte nära mitt PB från förra året när jag som bäst sprang på 1.58,99. Det beror främst på att jag inte fick till någon specifik 800 meter-träning under senvåren och sommaren i år. Vidare blev det endast tre 800 meter-tävlingar för min del under 2025. Jag sprang 800 meter på 2.03.75 den 26 januari på Mondo Indoor Games i Uppsala. Den inomhustiden är ungefär likvärdig poängmässigt med tiden 2.01.76 som jag sprang på Ystadspelen den 27 juli. Tiden i Ystad var jag ganska nöjd med utifrån förutsättningarna, dvs. den bristfälliga 800 meter-träningen. På måndagen tidigare samma vecka som loppet formtoppade jag med att springa 3 x 400 meter i cirka 800 meter-tempo, Men bortsett från det träningspasset blev det inga liknande pass under våren eller sommaren p.g.a. bristande ork och vissa skadekänningar i baksidan av lår som uppkom i mitten av juni. Den 5 augusti sprang jag 2.05.62 i Höör i samband med Skåne-DM/VDM. Det var ganska blåsiga förhållanden under loppet, vilket påverkade tiden, men det var ungefär vid denna tidpunkt jag fick en rejäl dipp i formen som sedan höll i sig under resten av året.
Vad gäller poänglistan i övrigt kan nämnas att jag är ungefär lika bra (eller medioker) på kortsprint som 10 km. Det är vidare anmärkningsvärt att jag allra mest tävlar på distanser kring 5 km, men enligt listan är 5 km min sämsta distans om man bortser från 110 meter häck som egentligen inte räknas. Hade jag sprungit en kontrollmätt 5 km-bana omkring tidpunkten när jag sprang 35.41 på 10 km (dv.s i april), så hade jag dock troligen hamnat på en tid motsvarande 10 km-tiden eller något bättre.
Så här såg mina tävlingsdagar ut under året utifrån landskap:
Hälsingland, 9
Skåne, 9
Uppland, 8
Medelpad, 7
Blekinge, 6
Småland, 4
Ångermanland, 4
Gästrikland, 4
Jämtland, 2
Dalarna, 1
Värmland, 1
Närke, 1
Jag har med andra ord en fot i Södra Norrland och en annan fot i Sydsverige. Men utifrån friidrottsförbund skulle man även kunna säga att jag har en fot i Södra Norrland, en fot i Mittsvenska, en fot i Östsvenska och en fot i Skåne. Jag har för övrigt en målsättning att ställa upp i en tävling i varje landskap i Sverige. Just nu är siffran uppe i 17 av 25 varav Värmland var det enda nya landskapet för min del under 2025. Jag hoppas kunna beta av fler nya landskap under 2026.
----------------------
Vad gäller träningen och tävlingarna under året kan vidare följande nämnas. Från början av året höll jag mig till min plan att springa hyfsaf mycket mängd (upp mot 80 km i veckan). Jag har aldrig hållit mig till "tröskelträsket" eftersom jag tror att det är mer intensiva pass som behövs för att bli bra på 400 meter och 800 meter. Egentligen borde jag vara ännu mer 400/800 meter-specifik än vad jag har varit genom åren, men eftersom jag tycker att terräng- och motionslopp är kul behöver jag även springa en del mängd. Och terräng- och motionsloppen springer jag ofta som tempopass. Det är alltså inte så att jag maxar på varje lopp. Men hur som helst, i stället för att köra sådant som dubbeltröskel har jag ofta sprungit ett hårt intervallpass på morgonen och sedan kört bengympass på kvällen samma dag. Nu så här i efterhand tog jag dock i något för hårt under vinterns och vårens pass. Särskilt med tanke på kvarvarande seghet och trötthet i benen från året innan. Jag hade trötta ben i perioder under stora delar av toppenåret 2024, även inför flera av mina mycket intensiva pass. Men på något sätt gick det att få ihop bra träningpass och tävlingsdagar ändå. Kanske låg jag på "gränsen" för vad som var bra. Under början av 2025 blev det mycket intervaller på löpband. När snön och isen försvann från Sundsvalls gator (från slutet av februari och framåt) blev det i stället flera pass bestående av 25-30 sek-intervallsrepetitioner ned mot 800 meter-tempo, dvs. ganska så hårda pass. Parallellt med denna träning sprang jag mycket jobbiga backintervallpass en gång i veckan. Det rörde sig om åtta pass med tre minuters uppförslöpningar på asfaltsvägen upp mot Södra Berget, Sundsvall under perioden 17 februari - 9 april. Under alla dessa backpass hade jag sega eller trötta ben redan under uppjoggen på vägen till backen. Men det gick genomföra passen. Och i samband med Startmilen i Örebro den 5 april sprang jag som sagt PB på 10 km när jag sprang i mål på tiden 35.41. Jag var nöjd med det resultatet och jag var dessutom snabbast av alla i loppet under loppets sista 400 meter trots att jag inte ens hamnade topp 30 i loppet i totalt. Med tanke på att jag tidigare i december 2024 sprang en kuperad kvartsmaraton i Olofström på 37.32 hade jag dock inte blivit bättre av backintervallpassen och övrig träning jag genomförde månaderna inför Startmilen. Jag hade kanske inte varit sämre om jag hade avstått från några av intervallpassen. En viktig lärdom inför träningsåret 2026 är att jag inte ska försöka springa hårda intervallpass på trötta ben.
Vårsäsongen blev helt okej, åtminstone tävlingsmässigt. Jag fortsatte att springa intervallpass utomhus ned mot 800-tempo, samt började springa några sprintpass, trots att jag nästan alltid hade trötta ben inför varje pass. Det gällde både intervallpass och distanspass. Många gånger var distanspassen faktiskt värre än intervallpassen. Och även om vissa pass kändes okej i takt med att de fortgick kunde jag vara jättetrött i huvudet någon timma senare (vilket jag för övrigt även var föregående år). Men jag vann flera terrängtävlingar. Framförallt påsken blev bra eftersom jag vann Ryssbergsloppet (5,1 km) på långfredagen och Hallarydsloppet (6 km) på annandag påsk. Däremellan blev jag trea på terräng-DM i Nybro på påskafton den 19 april.
Arenasäsongen började okej med tävlande i Östersund i samband med Storsjöspelen 24-25 maj 2025. Året innan var det mycket varmt sommarväder i samband med denna tävling. Denna gång var det i stället bara några enstaka plusgrader under lördagens tävling och regnväder. Trots detta lyckades jag springa 12.31 på 100 meter i ett tvåmanalopp under lördagen (dvs. på tiden som visade sig bli mitt säsongsbästa) och sedan springa 1:01.47 i ett blåsigt sololopp på 400 meter häck under söndagen. Hade förutsättningarna varit bättre, hade jag kanske sprungit under 60 sekunder på 400 meter häck för första gången. I samband med seriematch i Kalmar den 31 maj lyckades jag vinna 2 000 meter hinder för tredje gången på tre försök i samband med just seriematch. Och i samband med 400 meter häck samma dag blev jag tvåa, inte så långt ifrån förstaplatsen. Men det var i samband med denna period som jag hade börjat lägga in fler vilodagar i träningsschemat jämfört med tidigare och behövt dra ned på intervallpassen. På grund av bristande ork orkade jag inte ta mig till Baldershov och springa sprintpass. Och det är en förklaring (utöver tröttheten i sig) till varför jag inte lyckades springa fortare på sprintdistanserna och 800 meter än vad jag gjorde senare under sommaren.
Den 6 juni sprang jag troligen mitt jobbigaste lopp för året när jag vann Iggesundsmilen (5 km) på 17.09 efter att ha varit i en kamp med tvåan under hela loppet. Jag hamnade på min högsta snittpulsnotering under ett lopp för året. Tiden var bra även om banan inte var kontrollmätt och troligen något kortare än 5 km. Banan var dock något kuperad. Dagen efter sprang jag Nattmilen (5 km) i Sundsvall. Jag sprang i mål på 17.46 på en bana som troligen var något längre än 5 km. Det var häftigt att springa i mål först av alla under den folkfest loppet utgjorde och jag vann 1 500 kr i presentkort på Ica p.g.a. förstaplatsen. Jag har aldrig vunnit så mycket pengar i presentkort under ett lopp tidigare om man bortser från de gånger jag vunnit gratis skor på ett skoföretag eller liknande. Jag vann för övrigt 500 kr i presentkort på Ica även i samband med Iggesundsmilen. Skulle jag göra en Excel-fil där jag å ena sidan radar upp mina vinster och vissa begränsade ersättningar jag får från min klubb och å andra sidan startavgifter och resekostnader m.m. går jag dock minus under ett år. Men p.g.a. loppen får jag besöka många intressanta platser och det är på sätt och vis ett stort plus. Hur som helst, helgen som bestod av Iggesundsmilen och Nattmilen var helt klart en av årets höjdpunkter.
I juni övrigt gjorde jag precis som förra året och köpte ett 30-dagars periodkod på Din Tur för hela Västernorrland. Så jag åkte till många nya ställen och sprang distanspass. I början av juli köpte jag Tågsemesterbiljetten (14 dagar) och sprang flera distanspass i Jämtland och sprang b.l.a. i fjällmiljö för första gången när jag sprang i Åre, Duved och Vålådalen. Under flertalet av dessa pass var det mycket varmt för årstiden och det blev bl.a. flera korta simturer i samband med passen. Tanken från första början var att juli och augusti, precis som året innan, skulle vara min "peak-period" med ganska lite löpmängd i kombination de mest intensiva passen. Men nu blev det inte så. Det blev i stället ganska mycket löpmängd vissa veckor och ingen 800 meter-specifik träning. En orsak till detta var att jag åter igen drog upp en skada i baksida av lår under juni i samband med en arenatävling i Söderhamn. Detta har jag sedan dragits med under hela året även om det har blivit några enstaka sprintpass under senare delen av året. Vad gäller tidsperioden när jag hade Tågsemesterbiljetten kan för övrigt nämnas att jag sprang ett av mina bäst lopp för året när jag vann Jordgubbsloppet (5,5 km) i Jättendal den 12 juli på tiden 19.04. Det var en kuperad bana som delvis sprangs på grusunderlag och ändå sprang jag på en snitttid omkring 3:31 min/km.
När Tågesemesterbiljetten var slut hade även min semester börjat och jag åkte ned till Sydsverige och var där i drygt fyra veckor. Det var i samband med detta som jag sprang en hyfsad på 800 meter i Ystad. Jag vann även Sankt Olofs Loppet den 29 juli på en något snabbare tid jämfört med mitt lopp där året innan. Den 1 augusti blev jag tvåa på Kullaloppet på en tid som var ungefär lika snabb som min tid året innan. Därefter gick det utför. Framförallt Saucony Djurgårdsvarvet (10 km) den 24 augusti 2025 var ett riktigt bottennapp. Visserligen hade jag inte tränat särskilt för det loppet. Mina kvalitetspass bestod mest av andra lopp. Djurgårdsvarvet var mest en kul grej i samband med Finnkampsresan som jag var med på tillsammans med några från UF Contact. Men jag sprang in på tiden 38.05, vilket var över två minuter långsammare jämfört med Startmilen under början av april! Jag hade aldrig haft så sega och trötta ben under ett lopp som jag hade då. Veckan efter sprang jag Blodomloppet Sundsvall (5 km) på 17.44. Det var en tid som jag i vanliga fall inte hade varit nöjd med, men jag hade i alla fall okej känsla under det loppet och under den sista kilometern var det t.o.m. lätta ben. Det har för övrigt varit liknande mönster under flera lopp i år. Jag har ofta haft sega ben under första halvan av ett lopp, men sedan har benen kommit igång lite mer och jag har ofta haft snabba avslutningar och sprungit på negativ split.
Under hösten sprang jag precis som vanligt flera terränglopp. De flesta lopp sprang jag med sega eller trötta ben. I något enstaka lopp kändes benen okej, men det kändes också som tempot var långt ifrån lika bra som förr. Under hösten blev det flera intervallpass med 25-30 sekunders rusher ned mot 800 meter-fart. Nu så här i efterhand känns det som det var onödigt med tanke på vilken trötthet jag upplevt under nästan varenda distanspass under framförallt andra halvan av året.
Min mesta mängdvecka under året var början av november när jag hade en 100 km-vecka. Senare hade jag tre veckor där jag endast sprang cirka 20 km i veckan även om det alltjämt även blev gymträning. Dessutom började jag träna på stakmaskinen inför en eventuell skidsäsong. Överlag känns det som jag har haft lika trötta ben oavsett om jag sprungit upp mot 100 km i veckan eller 20 km i veckan. Kanske gjorde den mindre mängden under några veckor att jag dock kunde springa ett okej lopp i samband med den första deltävlingen i Bore Cup i Gävle den 6 december. Med okej menar jag främst att känslan i benen var bra under hela loppet. Årets sista tävling var på hemmaplan i Olofström på nyårsafton. Då var det dags för det traditionsenliga Sylvesterloppet. Jag spang som vanligt huvuddistansen som är en kvartsmaraton. Året innan sprang jag i mål på min klart snabbaste tid nånsin på banan när jag sprang i mål på 37.32. Nu sprang jag i stället in i mål på 40.42! Det blev alltså ett ännu värre resultat än i samband med Saucony Djurgårdsvarvet under sommaren.
Sammantaget har jag alltså haft flera framgångar i år, men även kämpat med trötta ben. Jag har blivit bättre i år på att inte springa distanspass "bara för att" och bl.a. skippat dagar där jag haft lugna distanspass. Jag har även haft flera vilodagar under året. Under tidig höst hade jag även en mindre period med säsongsvila. Men nu så här i efterhand borde jag haft längre säsongsvila vid något tillfälle. Under många av mina träningspass har jag noterat i träningsdagboken att det varit okej känsla i ben när det i själva verket hade benämnts som sega ben för några år sedan. Och om jag har noterat sega ben under året, hade jag i stället troligen benämnt det som trötta ben för några år sedan.
Under de första veckorna under 2026 ska jag ta det rätt så lugnt med löpningen så att tröttheten i benen kan försvinna. Om den inte gör det får jag utreda saken vidare. Just nu känns det som jag ligger hopplöst långt borta i form på längre distanser. Det viktigaste är dock att jag kan komma i form på 400 meter och 800 meter igen så småningom och även träna för dessa distanser. Jag har alltjämt vissa besvär med baksidorna av låren som riskerar att hämma chanserna på framförallt de kortare distanserna. Framtiden får utvisa om jag alltjämt kan springa riktiga snabba och tuffa pass för att springa fort på 400 meter eller 800 meter, eller om jag har blivit för gammal. På kortsprint tror jag alltjämt att jag kan springa något snabbare än vad jag har gjort. Likaså tror jag att jag kan springa PB:n på distanser som 5 km och 10 km, framförallt om jag skulle rikta om träningen mer för just sådana distanser. Troligen kommer det att bli många tävlingar för min del även under 2026, men jag ska försöka att inte gå ut för hårt inför arenasäsongen den här gången. Troligen kommer det bli mindre löpmängd under 2026 jämfört med 2025 och tidigare år, men den frågan beror också på hur mycket tid jag kommer att ha över efter jobbet och vilket sug för träning jag kommer att ha generellt. Jag hade t.ex. gärna sprungit mer än vad jag gjorde i perioder under 2025 om jag bara hade haft mer ork.
