Målgång! Äntligen! Fy katten... det här var i 100 miles klass. Just den malande känslan efter varje etappslut att "Shit, jag ska ut igen om 2 timmar!" var det jobbiga för mig i den här ultraformen. Jag tror faktiskt inte att 8 mil i ett svep hade varit lika jobbigt... eller 4 mil i två svep. Tiderna kanske blev bättre nu, men ändå. Jobbigare mentalt.
Sen att starten gick kl 00.00 efter en hel arbetsdag gjorde inte saken bättre. Eller att det var omöjligt att somna efter att precis ha varit ute o sprungit.
Att sista intervallen blev den snabbaste är ett najs kvitto på jämhet! Ååååh va skönt! Nu ska jag inte springa igen, på flera dagar :)
Riktigt bra jobbat allihopa! Vi äger!
Gonatt!
