Löpning Kost & Näring 27 inlägg 4521 visningar

Hur bor man med en smalis?

Edith Gr
1992 • Stockholm
#1
17 december 2011 - 11:12
Gilla
Jag igen med "nya" problem" :P Det är såhär: Jag har alltid velat gå ner i vikt, men tills typ nu har jag inte insett att jag faktiskt aldrig behövde gå ner i vikt! Om jag kollar på bilder på hur jag såg ut för bara ett par månader sen så var ja ju skitsnygg och typ smal.

Det är under de senaste månaderna som jag faktiskt har gått UPP i vikt och NU behöver jag gå ner. Inte för hälsans skull, så mycket är det inte, men för att jag ska känna mig snygg i mina tighta jeans. Jag mår jättedåligt över det här. Varför har jag gått upp då? Jo, jag har flyttat ihop med min pojkvän. En pojkvän som kan äta hur mycket som helst utan att gå upp ett gram - och som gärna gör det också.

Han är Sveriges värsta skräpmatsätare. Korv och snabbmakaroner är liksom number 1 food och chips och coca-cola hör till vardagen. Nu tänker ni "Ja men det är väl bara att han äter och du låter bli?" Nä det är liksom inte så lätt. När jag bodde hemma var jag ofta skitsugen på sånt jag med, men då var det ingen annan som åt och jag kämpade för att låta bli.

Det funkade. Men nu finns det sånt över hela lägenheten och min pojkvän frågar titt som tätt "Kan vi inte käka pizza i kväll?" eller "Jag köpte hem en påse chips från affären, vi kan väl ta det till filmen?" Och eftersom jag gillar sånt så är det skitsvårt att säga nej! Dessutom pendlar mitt humör. Ibland känner jag "men hallå klart att jag också kan äta chips" och då har jag helt glömt bort vikten, sen ångrar jag mig.

Jag skulle naturligtvis kunna prata med min kille om det här. Och det har jag gjort också. Jag har sagt att jag mår dåligt för att jag inte känner igen min kropp i spegeln och jag har bett honom sluta köpa hem och även han gå in i en sundare livsstil. Men även om han förstår mig så funkar det inte, och han måste ju få äta vad han vill.

För att det här inte ska bli ännu en tråd om LCHF så tänkte jag styra lite: Jag tränar lagom och min tidigare kosthållning var bra för mig. Den involverade kolhydrater men det spelar ingen roll för det funkade bra för mig. Det är DEN jag vill hitta tillbaka till.

Jag åt lite snacks på lördagar och jag köpte popcorn när vi var på bio och jag fikade med vänner ibland. Det var inga problem för mig och skulle jag hålla mig till det nu vet jag att jag skulle gå ner. Men hur står jag emot allt det andra? Hur fixar jag det här hemma med min sambo? Snälla kom med tips!
< < < 1 2 > > >
Kinsei
1974 • Malmö
#21
19 december 2011 kl 15:19
Gilla
Förresten, jag menade inte att vara taskig, jag har faktiskt viss förståelse för ditt problem. Som någon ovan sagt, det är knappast så att din sambo kan äta vad som helst, det är bara det att skräpet ryms inom hans budget.

Själv älskar jag mat och äter rejäla portioner men har aldrig brukat småäta eller äta speciellt mycket godis eller chips. Min sambo är inte speciellt matintresserad men småäter en del; dricker läsk och äter snask. Periodvis har vi tagit upp varandras matvanor ovanpå de egna; jag börjar småäta framför TV:n och han lägger lika mycket som jag i sin lunchlåda. Då går vi båda upp i vikt!

Det finns dessvärre inget annat svar än disciplin. Ät så bra du kan och begränsa snasket till någon dag per vecka eller så. Du har ju redan fått en del bra tips om det. Lycka till!

Edith Gr
1992 • Stockholm
#22
19 december 2011 kl 15:57
Gilla
Kinsei: Där sa du nåt! Fan det har ja inte tänkt på :P Jag har ju inte börjat plugga än utan jag utgår från det schema jag kommer att få i januari. Skräpet har intagits under vintern nu när jag mest varit hemma - och då har jag tränat mer!

Men under tiden man sitter och hänger över oändliga böcker är det lätt att småäta för att hålla energin uppe.
1969 • Ängelholm
#23
19 december 2011 kl 20:31
Gilla
Jag har samma problem. Tyvärr har jag bar en lösning för att kunna äta samma mängd mat:
Träna mera!
Kajsa B
1987 • Göteborg
#24
19 december 2011 kl 21:04
Gilla
gällande småätande när du går hemma är frukt fantastsiskt att altid ha hemma. kanon om man är van vid socker och istället vill lära huvudet att sockersug = fruktsug. så får man näring och mättnad på köpet!


när du börjar plugga är planering av mat och gärna storkok så du har bra matlådor någt att rekomendera. planerar du det väl är det inte heller några problem att ett par dagar i veckan träna efter jobbet. jag vet inte precis vad du har för jobb, men själv tycker jag att de dagar då jag haft en heldag skola, sen jobbat med något rätt fysiskt har de bästa passen att se fram emot. aldrig är det så skönt att träna som efter sådana dagar! Har du till på köpet förberett mat så slipper du lägga tid på matlagning på kvällen utan kan träna då istället. Förstår om du inte vill sätta stora träningsmål innan skolan drar igång, men se det inte som något omöjligt heller. Träning är till på köpet en bra tidsinvestering då du kommer sova bättre och tänka effektivare tack vare det. får du inte till träningen periodvis, så se till att vara på vardagsmotionen! Gå/cykla vissa sträckor istället för att åka kollektivt. ger både en bra start på dagen samt gör det lättare att koppla av när man kommer hem.

gissar att du vill ha tid för sambon med, men det kan du ju få genom att ni promenerar/joggar/gymar ihop.
1966 • Trångsund
#25
19 december 2011 kl 21:17
Gilla
Hej Edith,
Jag tror du borde försöka tänka mindre på mat. Det blir bara jobbigare om du hela tiden tänker på vad du kan stoppa i dig. Det blir lätt ett sjukligt beteende. Som du säkert vet är det svårt att sluta småäta på kvällen när man väl börjat och insulinsuget kommit igång.
Knapra lite morötter istället när din kille tar fram chipsen.
Edith Gr
1992 • Stockholm
#26
19 december 2011 kl 22:20
Gilla
Kajsa: Jag får tvinga med honom på helgerna! När jag gick på gymnasiet var det som du säger jätteskönt att ta ut sig på ett pass efter en hård skoldag. Men då kom jag kanske hem halv fem. Nu kommer jag att komma hem halv åtta. :( Får helt enkelt nöja mig med tre gånger i veckan och äta mindre

Ben: Det är sant. Hade problem med det när jag var liten. Blev helt fast vid vad jag åt och åt tillslut typ ingenting. Morötter testades igår och det funkade. Dock är chips godare ;)
1967 • Uppsala
#27
20 december 2011 kl 09:07
Gilla
Men tre pass i veckan är ju inte lite utan tvärtom rätt bra om målet bara är viktreglerande och inte att vinna ett maraton. Det finns ju inga genvägar här - äter man så mycket skräpmat att man ökar i vikt av det måste man ju träna mer för att hålla vikten/gå ner och kan man inte det får man ju äta mindre skräpmat (vilket ju definitivt gynnar hälsan). Du får försöka se möjligheterna snarare än svårigheterna; du har ju inte mycket övervikt vilket ju är bra det är inte så jobbigt att gå ner den! Du har inga barn som kan ha synpunkter på menyerna (ett tag när mina vara små var det bara Mamma Scans köttbullar de ville ha) - en fördel! När man pluggar styr man lättare över sin tid äan när man jobbar och då är det lättare att få till träning - ännu en fördel! Sedan är det ju där med skräpmat och begäret efter det en noja som går över -och det anknyter lite till det Ben säger om man bara ser till att äta vettig mat 99% av tiden så kan man ju fuska lite med den sista 1% men när man väl fått in vanan med bra mat är man inte intresserad av att fuska!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.