10 maj 2008 kl 17:27
När jag på tionde kilometern letade efter en position att springa om ett par löpare tittade jag inte var fötterna landade och trampade snett på en sten. Det kändes som om foten vek sig 90 grader inåt och gjorde otroligt ont på en gång.
Jag lyckades dock bortse från det och tror inte att jag tappade så mycket fart på slutet, och sprang i mål på strax under 57:30, ungefär som förväntat.
Såhär ett par timmar efteråt gör det dock riktigt ont i foten och den har en rejäl bula strax framför fotknölen på utsidan. Känns inte helt bra tre veckor före stockholm marathon.
Men arrangemanget var bra som vanligt, förutom den idiotiska placeringen av vätskekontrollen vid varvningen.