annons
Löpning Övrigt 57 inlägg 5890 visningar

Frun är vrång

1970 • Fagersta
#1
20 januari 2014 - 11:52
Gilla
Frun börjar knorra lite grann när jag ger mig ut ytterligare en kväll i veckan.
Hur gör ni andra för att blidka era bättre hälfter?
< < < 1 2 3 > > >
#41
22 januari 2014 kl 16:37
Detta inlägg har raderats
Helena Johansson
1980 • Lotorp
#42
22 januari 2014 kl 16:37
1 Gilla
Vi använder söndagen till att göra ett schema. Det som "anmäls" då (inom rimliga gränser naturligtvis) får inte andra part säga nej till. Detta ger upphov till diskussion ibland men väldigt sällan någon behöver försaka ett träningspass eller någon annan egotid. Funkar för oss och för mig som ibland har svårt att komma ut gör det faktum att jag snott åt mig en träningstid att jag känner mig lite tvingad.
Helene Andersson
1972 • Grytgöl
#43
22 januari 2014 kl 20:23
3 Gilla
Herregud, efter att ha läst den här tråden inser jag att jag måste vara oerhört lyckligt lottad. Här är det aldrig några större problem. Lite ge och ta hit och dit med tiden ibland men aldrig nåt speciellt störande knorr. Möjligen avger han lite väl högljudda snarkingar från soffan ibland men det får man väl stå ut med...:-) Fast jag tränar ju inte varje dag så det kanske är det som är skillnaden?
Peter F
1971 • Västra Frölunda
#44
22 januari 2014 kl 20:51
Gilla
@Mattias hur många pass springer du idag och på vilka tider?

Jag har tyvärr detta problem, springer framförallt på luncherna men skall jag ta ett kvällspass i veckan eller ett långpass på söndagen så ifrågasätts det i princip alltid. Jag har inte hittat någon bra lösning på det här ännu så det här var en intressant tråd.
Jenny
1974 • Knivsta
#45
22 januari 2014 kl 20:55
1 Gilla
Ett förtydligande till mitt förra inlägg (# 26): När jag skrev att du kunde locka med en läcker löparkropp så tänkte jag inte på hennes kropp utan på din.

Och du - köp INTE en häst.
annons
1971 • Ystad
#46
22 januari 2014 kl 21:01
1 Gilla
Oj vi lever verkligen med helt olika förutsättningar. Frugan här hemma knorrar verkligen aldrig. Tvärtom så brukar hon kalla mina löprundor för sin "kvalitetstid". Vet inte hur jag ska tolka det riktigt ;)

Nu är det säkert helt annat i hushåll med barn, vi har inga, så vi har gott om fritid och inga problem att lägga tid på träning, tillsammans eller var för sig.

Tror att det också kan vara så att halvorna som klagar kanske har dåligt samvete för att de själva inte tränar? Om båda är träningsintresserade bör det ju inte vara några problem.

Svårt att komma med några bra tips med så lite bakgrundsinfo från TS.
Åsa
1978 • Tyresö
#47
22 januari 2014 kl 21:06 Redigerad 22 januari 2014 kl 21:06
1 Gilla
Jag brukar be min sambo att följa med ut. Även om han inte springer regelbundet så händer det faktiskt ibland att han hakar då. Att jag då får springa lite långsammare vägs ledigt upp av att det roliga i att han att följer med.

Dessutom tycker jag det blir tydligare att det inte bara handlar om att jag "drar iväg från honom", utan också att det lika mycket är han som väljer att inte följa med mig.

Men det sagt har jag hittills inte haft några problem. Springer 3-4 ggr/v och han tycker väl mest det är kul att jag gör något jag gillar. Men vi har inte barn, vet inte om sånt spelar in, samt att vi aldrig varit såna som "suttit ihop i höften".

I grunden får man respektera varandra och prata om det. Visa sig beredd att kompromissa. Om jag drar iväg och gör saker som på något sätt lämnar honom med tråkigt jobb eller nåt, så får jag se till att kompensera det. Och då brukar det vara bäst att ha den dealen uttalad.

Att bara köra över sin partner utan att snacka om det tror jag inte leder till något bra i längden.
Åsa
1978 • Tyresö
#48
22 januari 2014 kl 21:13 Redigerad 22 januari 2014 kl 21:14
1 Gilla
Dessutom spelar det väl en stor roll vad det är som knorras över.
Om din löpträning gör att hon får ta hand om massa halvtrista uppgifter själv som ni annars skulle hjälpts åt med, så kan jag förstå att hon blir sur. Typ att du löptränar medan hon hämtar ungar på dagis/lagar mat/städar, osv. Men det går ju att lösa i så fall, med att ni delar upp det er emellan lite mer strukturerat, så kan du anpassa dina löppass så du fortfarande gör din del av jobbet hemma.

Om det bara handlar om alternativet löpträna eller ligga i soffan, är det väl en annan femma.
1970 • Fagersta
#49
24 januari 2014 kl 09:12
1 Gilla
@Peter F Jag försöker alltid springa på tider som hon och jag inte tillbringar tillsammans. Det är helgmorgnar(hon sover länge som tur är) och luncher i veckan. På fredagar tar jag ut en friskvårdstimme och kan därför springa en mil på lunchen. Ca två kvällar i veckan är det dock pass på kvällarna. Brukar dock försöka att alltid komma hem lite tidigare än henne och sedan ge mig ut direkt.
Till saken hör att jag alltid ställer upp om hon behöver hjälp på sitt arbete (vi jobbar med samma saker). Jag tar också min del av hushållsarbetet hemma. Brukar även tänka på att göra lite extra. Det enda som jag är för dålig på är, som någon sa tidigare, att överösa henne med komplimanger och kärlek. Är väl inte så romantiskt lagd tyvärr. Men jag tänker på det och försöker att bättra mig på den punkten.
Jag tror att det kanske är som någon sa tidigare, att hon får lite dåligt samvete för att hon är hemma och inte motionerar.
Malin de Besche
1976 • Tyresö
#50
24 januari 2014 kl 11:06
Gilla
Tycker fortfarande att det något du ska prata med henne om. Om det är som du tror så är det kanske "rädsla" för vad du tycker om henne som inte motionerar, mer än det egna samvetet. Men du kan bara få reda på hur hon tänker om du frågar.
Ett tips är att inte ta upp det när du är på språng ut, utan snarare när ni sitter och har mysigt tillsammans.
Viktigt är också att du förmedlar att du upplever saker och inte att de ÄR på ett visst sätt.
Säg att du upplever att hon inte tycker om att du ger dig ut på löparrundor och fråga hur det kan komma sig. Berätta också vad löpningen gör för dig och varför du mår så bra.
När/om hon ger dig svar på frågan så be om förslag och kom med egna förslag på hur ni kan lösa det så ni båda får era behov tillfredsställda.
I en överenskommelse och relation ska det bara finnas vinnare, inga förlorare.
annons
1956 • Lund
#51
24 januari 2014 kl 12:03
Gilla
Malin är rätt på det. ;)

Förslag - Prata inte om det när problemet "kört igång er". Stå på dig kring att löpningen är viktig och något positivt för dig. Prata i jag-form ( jag känner, jag upplever) och tala inte om hur den andre är eller gör (du är alltid, du ska alltid)

Se det som en process och man behöver oftast prata flera gånger. Livet är som ett marathonlopp - långt!
Stina Brask Bilén
1974 • Göteborg
#52
24 januari 2014 kl 12:22
Gilla
Lägg pengar i en burk. 5-10 kr/sprungen km. Töm burken i sista dagen innan lön varje månad och köp/gör något till/för din fru som hon/ni skulle uppskatta. Då kan du säga: ju mer jag springer desto mer tycker jag om dig!

Annika Johansson
1969 • saltsjöbaden
#53
24 januari 2014 kl 12:37
1 Gilla
Hej har haft samma problem fast men män men har inte givit upp mitt man måste ge och ta i ett förhållande. Är nu gift med en snäll man där vi gör det som en mysig stund att träffas. När vi träffades träna han lite grann men sen efter det fick jag honom till marathonlöpare och 35 kilo lättare. Tyvärr så blev han skadad så nu springer vi mina korta rundor tillsammans med våra hundar. Har man barn så får man väl turas om att ta hand om dom. Du mår ju bra av din löpning så förklara för henne hur det känns. Man skall väl aldrig få dåligt samvete över något som man mår bra av.
Katarina Eriksson
1965 • Nyköping
#54
24 januari 2014 kl 17:02
Gilla
"Hota" att du kommer klättra på väggarna annars! ;)
Nu har jag inte samma problem som du eftersom min man också tränar. Vi tränar en del pass tillsammans också. Men min dotter brukar "skicka ut " mig. Hon märker det på mitt humör att det behövs säger hon. (Hm)
Allie K
1974 • Knivsta
#55
31 januari 2014 kl 16:24
4 Gilla
Det är väl lite som en av mina löparkompisar sagt: Man vet att man har tränat bra när partnern börjar knorra!
annons
LCHF Margot
1959 • Svartvik
#56
31 januari 2014 kl 18:18
1 Gilla
Föreslå skilsmässa kanske? det kan ju vara något som sätter igång tankeverksamheten.
1967 • Ystad
#57
18 februari 2014 kl 17:50
Gilla
Det går över med åren, vänta och se :)
< < < 1 2 3 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
annons