Amanda Coker har tagit detta med distanscykling till en helt ny dimension. Om jag förstått saken rätt så håller hon sig till en väldigt platt slinga som är hyggligt skyddad av skog och så nöter hon varv efter varv. Därigenom underlättas logistiken avsevärt - all support kan vara stationerad och i värsta fall kan hon väl sköta den helt själv. Skulle tro att det trafiksäkerhetsmässigt också är väldigt bra.
Det har också kommenterats att hon åtminstone tidvis har sällskap. Måste vara till hjälp både mentalt och kanske även som hjälpryttare.
Hennes prognos pekar på att hon även kommer att krossa "herr"-rekordet.
Mina knappa 700 mil känns ju inte så mycket i jämförelse, men man ska vara försiktig att jämföra med andra. Från mitt perspektiv så hade jag hoppats och trott på lite fler mil såhär långt, men det är inte hela världen - kanske får jag revansch nästa år. Nu håller vi dock fokus på detta års återstående 94 dagar. Just det - mer än en fjärdedel av årets möjliga cykeldagar finns ju faktiskt kvar.
