Löpning • Skador & Rehab • 16 inlägg • 8120 visningar •

Bristning eller nåt annat?

Liselotte Å
1975 • Alingsås
#1
•
19 maj 2010 - 09:15
Gilla
Var ute o körde tempopass i torsdags. Det gick jättebra, men när jag började jogga ner blev det som kramp i nedre delen av vaden. Förra året fick jag en muskelbristning i samma vad, men då sa det "PANG" o sen kunde jag knappt stödja på benet öht. Krampkänslan påminde om det jag kände i torsdags, men ingen smärta o jag kunde fortsätta gå men ej springa.
När jag sedan kände över området för muskelfästet så var det ömt som ett blåmärke. Så det tyder väl på en bristning om än liten.
Nu har jag vilat helt från löpningen sen dess o bara alternativtränat utan känningar. Tänkte ta ett lätt pass imorgon o känna på kroppen lite. Känns det bra så hoppas jag kunna springa Varvet på lördag, fast inte satsa så hårt som jag tänkte utan lugnare. Eller är det helt korkat att tro att jag kan ta mig runt utan att göra det värre?

Nån som varit med om nåt liknande o kan råda eller berätta hur det gick för er?
Pål Nilsson
1976 • Höör
#2
•
19 maj 2010 kl 09:19
Gilla
Har upplevt exakt samma sak. Detta är med stor sannolikhet en liten bristning.
Liselotte Å
1975 • Alingsås
#3
•
19 maj 2010 kl 09:41
Gilla
Hur gick det för dig sen då? När började du träna igen?
Liselotte Å
1975 • Alingsås
#4
•
19 maj 2010 kl 09:53
Gilla
O sen måste det väl vara skillnad på återhämtning beroende på hur kraftig bristningen är. Min känns ju väldigt liten, så den borde väl läka fort.
Joar
1975 • Göteborg
#5
•
19 maj 2010 kl 10:06
Gilla
Det viktigaste är ju att man inte slår upp bristningen igen innan den är läkt, för då blir skadan ofta värre.
Jag kan ändå ge lite uppmuntran. Fick en mindre bristning i vaden för tre veckor sedan. Körde cykel och styrketräning varannan dag i en vecka. Dag 8 sprang 3 km sakta för att prova, vilket kändes bra. Dag 10 var jag oförsiktig nog att springa 15 km (sakta) vilket resulterade i en del stumhet runt skadan och smärta på kvällen, men sedan har det faktiskt funkat bra även med snabbare pass.
Hur som helst, var försiktig när du börjar igen. Framförallt med farten.
Peter P
1965 • Kungsholmen
#6
•
19 maj 2010 kl 10:08
Gilla
Kan vara gubbvad om nu kvinnor kan få det. Brukar inte bristningar ofta ge upphov till missfärgningar (blåmärken, inre blödningar)?
Leif Nilsson
1957 • Växjö
#7
•
19 maj 2010 kl 10:37
Gilla
Hej! Jag har också åkt på någon bristning, och fick väldigt bra svar av Pål, med bra rehabprogram. Läs hans svar på min tråd som heter "Gubbvad - hur länge etc
Eric Z
1970 • Jönköping
#8
•
19 maj 2010 kl 10:52
Gilla
Jag har haft väldigt mycket av den varan som du beskriver i flera månaders tid. när jag ibland haft värre problem har jag funderat på om det rört sig om bristning men jag är rätt säker på att det åtminstonde i mitt fall rör sig om kramp. Det har ofta varit möjligt att springa igen två dagar senar, ibland t.o.m nästa dag. Problemen har varit efterhängsna och sidoväxlande. Konstigt nog har jag aldrig besvärats när jag kört i snabbare tempo. Framförallt var detta ett problem jag hade under flera månaders lågpulsande. Jag tar Mg och till en början var jag ganska sä´ker på att det hjälpte. Nu är jag mer osäker, men jag vågar inte lägga av heller.
Krampen kommer ganska snabbt på, men absolut inte som ett gevärsskott. Jag har aldrig behövt avbryta rundan tvärt men i regel ända kortat ner den. En krampande muskel ttappar elasticiteten och kör man på kan det bli för mycket av det goda. Kompressionsstrumpor sägs vara bra. Provade nyss såna utan att jag egentligen hade för mycket besvär under löpningarna, och konstigt nog fick jag efter det värre problem än vanligt.
Jag hade aldrig vadproblem innan jag gick över till att landa på framfoten, men jag skulle aldrig gå tillbaka ändå.
Oldboy
1952 • Danderyd
#9
•
19 maj 2010 kl 11:14
Gilla
Liselotte: Bristningar har jag haft ett antal av. Spring inte än!
Jag fick också en liten bristning just i vaden, inget blåmärke eller annat synligt och jag visste inte heller om det var kramp eller bristning från början, tänkte att är det kramp så ger det sig om jag joggar lätt så jag fortsatte att jogga lugnt och lite haltande. Men det gav sig inte så jag gick hem. Försökte också jogga lite efter några dagar, kändes OK. Startade i Lidingöloppet men fick bryta efter en mil. Sedan tog det tre veckor att bli hel men jag kände ändå av det efter 17 km på en mara.

Naprapaten jag frågade efter Lidingöloppet sa att den akuta läkningen tar 7-10 dagar, då ska man inte springa alls utan göra mildare former av styrketräning samt stretcha försiktigt (efter några dar tror jag) och gärna massera en del. Låna boken "Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering" på biblioteket, där finns rehabträning väl beskriven.

Fart, hårt underlag och lång tid är det som tar på vaderna. Varvet är alltså inte bra och helst bör du avstå. Om du tänker chansa och springa ändå tycker jag du ska avstå från joggning innan dess och köra rehabträning i stället. Och disciplinera dig på varvet, inga rusningar eller farthöjningar eller snabb backtagning. Men helst låta bli som sagt. Det är en nackdel att slå upp skadan, det tar längre tid att läka andra gången.
Pål Nilsson
1976 • Höör
#10
•
19 maj 2010 kl 12:48
Gilla
När jag fått en (bekräftad) bristning har träningen blivit lidande i 18 dagar. Dock har jag också stött på mindre problem (plötslig krampkänning) där rehab-tiden varit kortare. Tyvärr är det i det enskilda fallet ofta extremt svårt att avgöra om man måste vila som om man hade haft en konstaterad bristning.
Liselotte Å
1975 • Alingsås
#11
•
19 maj 2010 kl 21:12
Gilla
Tusen tack för svaren! Har tagit åt mig av era erfarenheter.
Kommer nog jogga lite lätt imorgon o känna efter.
Känns det ok så får det bli ett lugnt Varv o extra lugnt i backarna, sen är det bara att hoppas på det bästa.

Verkar ju som att det gått inflation i gubbvad, så det är kanske gummvad jag fått ;-)
csaba
1973 • Malmö
#12
•
19 maj 2010 kl 21:31
Gilla
Hoppas att det går bra Liselotte (du måste ju bli bra till 2 Juli också)
Så bättre att skippa Varvet än kanske bägge om du är osäker.

Men prova massage och kör Spinning istället, så håller du kondisen igång någorlunda.
Misstänker du Gubbvad, så kan du ju prova Niklas berömda CEP "stay-upps" :-)
Liselotte Å
1975 • Alingsås
#13
•
19 maj 2010 kl 22:25
Gilla
Csaba: Lapland e enda anledningen till att jag tvekar inför lördag. Vågar inte riskera, samtidigt som jag inte haft några känningar alls i vaden sen i fredags. Jag ska på mässan imorrn o tänkte se till att få massage där o sen hem o köra ett testpass. Så får vi se sen. Jag har Nikes kompressionsstrumpor. Har önskat mig ett par CEP i födelsedagspresent men jag fyller inte förrän den 27:e.
Lennart
1971 • Vallentuna
#14
•
19 maj 2010 kl 22:27
Gilla
Hej,
Det Liselotte beskriver låter som det jag fick igår när jag var ute och sprang. Det onta kom krypande under ca 1 km och jag trodde det var kramp och avbröt rundan. Den muskel som gör ont heter Soleus och är den nedre vadmuskeln som sitter ner mot hälsenan.

När jag kom hem blev det värre och kunde inte gå utan att halta men det kändes mycket bättre när jag vaknade imorse. Nu på kvällen märker jag knappt av det när jag går här hemma (har inte ansträngt mig mycket).

kan det vara "gubbvad", bristning eller något annat? Kändes det lika dant för er?
http://milen-sub40.blogspot.com/

MVH
Oldboy
1952 • Danderyd
#15
•
19 maj 2010 kl 23:22
Gilla
Lennart, en bristning kommer direkt, liksom kramp brukar göra. Har man en bristning som håller på att läka kan den komma krypande om den går upp, det har jag känt.
Vågar inte sia om vad det är. Känns det ömt när du klämmer på hälsenan? För i så fall är det troligen överansträngning, men det brukar ju göra ont i senan. Dock, att det känns värre efteråt pekar i den riktningen.
Du kan ju ha dragit till i senan och muskeln om du plötsligt fått ett steg som belastade tårna mer än vad kroppen var beredd på, då kan det vara en sträckning som är en mildare form av bristning har jag fått lära mig.

Liselotte, du kan ju fråga massören på mässan, han/hon kan nog avgöra vad du har och säga om det är helt kört (och kommer nog att avråda i vilket fall, men du får lyssna på nyanserna). Se till att vara mentalt förberedd på att avbryta vid minsta känning, det har gått för kort tid för att vara helt läkt - när jag bröt Lidingöloppet försökte jag först byta till ett mjukare steg och aningen sänkt fart men det blev gradvis värre.
Liselotte Å
1975 • Alingsås
#16
•
21 maj 2010 kl 07:56
Gilla
Hurra!!! Det var ingen bristning, utan ett kramptillstånd i foten som resulterade i kramp även i vaden. Jag hade inte känt nåt konstigt i fötterna förrän massören började trycka där. JAAAAOOOOWWWWSERRRRSSS!! Musklerna i fötterna var stenhårda.
Han fick hyfsad ordning på dem iaf o sa att jag kunde springa imorrn, men skulle ta det lite lugnare än planerat. Ingen större risk att nåt går sönder, men krampen kan komma tillbaka.
Han kände även igenom resten av benen, hälsenor m.m. o sa att de kändes bra.
Behöver jag säga att detta känns FINT!!!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.