Löpning • Träning • 34 inlägg • 3644 visningar •

Nöta samma runda eller variera sig

Peter P
1965 • Kungsholmen
#1
•
12 februari 2013 - 12:51
Gilla
Jag lyssnade precis på, den purfärska, Värvet-intervjun med Bodil Malmsten där hon säger att hon för många år sen bodde på Kungsholmen och sprang ett varv runt ön varje dag! Själv är jag less på den rundan efter max 10 försök.

Hur är det med er? Trivs ni med att harva på med samma runda gång efter gång eller leter ni ständigt nya rundor? Visst har jag nött samma rutter massor med gånger själv men jag lever upp som mest när jag kommer på en ny runda att testa. Att på semestern eller tjänsteresa få ge sig ut på helt obekanta rutter är en stor njutning.

Men en del kanske trivs med tryggheten i att alltid veta var man är och vad som väntar och hur långt det är kvar? Ungeför som vissa (barn) läser om samma bok om och om igen tils den ramlar isär, eller ser om samma film eller tv-serie om och om igen tills de kan citera ordagrannt. Själv har jag nog aldrig läst om en bok och ser högst motvilligt om en bra film efter många många år, jag söker det okända och oväntade.

Hur är ni? Trivs ni med invanda rundor eller nyfunna?
< < < 1 2 > > >
Mattias
1974 • Borås
#2
•
12 februari 2013 kl 13:00
Gilla
Det är sällan jag springer samma runda två gånger på raken. Utbudet av nya rundor blir ju tillslut begränsat om man håller sig hemmavid, men jag försöker hitta lite alternativa vägar så ofta som möjligt.

Att få komma i väg och springa på okänd mark är kalas, det spelar mindre roll var det är nånstans, bara det är nytt ;)
Madeléne
1985 • Västervik
#3
•
12 februari 2013 kl 13:00
Gilla
En kombination! Jag har mina favoritrundor som jag fullkomligen älskar och alltid återkommer till, samtidigt så måste jag variera mig för att inte tröttna. Sen tycker jag att det går lite i perioder, ibland "glömmer man bort" sin favoritrunda ett tag och kommer på den igen efter några månader.

Är man stressad och inte har så mycket tid är det också en fördel att springa där man sprungit förut eftersom man vet exakt hur lång tid och hur mycket energi som krävs.

Samtidigt är det få saker som är så underbara som att vara ute och upptäcka en helt ny runda i fantastisk miljö och omgivning, lite som att upptäcka en helt ny värld.
Peter Gröndahl
1978 • Stockholm
#4
•
12 februari 2013 kl 13:06
Gilla
Springer hellre en bra (trevlig, fin etc) runda regelbundet än att leta nya bara för principens skull. Däremot är det väldigt trevligt att hitta nya bra rundor eller springa fritt i terrängen.

Just gällande Malmsten så får jag intrycket av intervjuer med författare att de ofta verkar vara enorma vanedjur. Antagligen ett behov för att vara produktiv i ett så fritt yrke.

T Springsson
1970 • Skotrampa
#5
•
12 februari 2013 kl 14:09 Redigerad 12 februari 2013 kl 14:09
Gilla
Helt klart väljer jag nya rundor så ofta det bara går. Hjärnan behöver nya synintryck. Det är ju så att man hinner fundera en hel del under sina pass och bearbeta vissa saker och för mig blir det så att jag faller tillbaka i gammalt ältande om jag ser samma miljö om och om igen. En ny runda ger nya uppslag och känsla av förändring. :)
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#6
•
12 februari 2013 kl 14:21
Gilla
Jag tycker att det härligaste med GPS-klockan är just att man bara kan sticka ut och springa och se vart benen tar en och ändå ha stenkoll på tid och distans. Speciellt när man är ute och reser. Men ofta blir det ju samma rundor ändå, av någon anledning :-)
HR
1972 • Stockholm
#7
•
12 februari 2013 kl 14:22 Redigerad 12 februari 2013 kl 14:25
Gilla
Jag måste söka nya rundor för att motivera mig.
Idag hade jag en all-time-low på den utnötta transportrundan och blev "anti" allt vad löpning heter.

I vår kommer jag hellre åka ut till olika terrängspår eller områden som man inte har en aning om (annat än ungefärlig sträcka) och bara springa.

För regelbunden träning vill jag nog ha variation på ställen för att inte tröttna.

Det finns vissa rundor som jag inte tröttnar på men jag bor inte i närheten av någon av dem. :(

TILLÄGG: så ja, en kombination av gammalt och nytt och inte enbart gammalt och invant/uttjatat.
HR
1972 • Stockholm
#8
•
12 februari 2013 kl 14:24
Gilla
Gabriel; just så, skönt att springa nya vägar och låta klockan pejla av sträckan och farten och så ser man vad det blir av det.

Fribejsa lite helt enkelt. :)
Claes Wikdahl
1976 • Sollentuna
#9
•
12 februari 2013 kl 14:24
Gilla
A till B löpning kanske kan va nåt för variationen? http://claeswikdahl.com/2013/02/trott-pa-dina-vanliga-rundor/
HR
1972 • Stockholm
#10
•
12 februari 2013 kl 14:54
Gilla
Claes W: en MYCKET bra idé.

Har gjort det ett par gånger och det innebär med lite planering att man kan skjuta fram sin cut-off point och fortsätta, alternativt avbryta om något känns avigt. Perfekt om man vill längdpersa och slippa kräla tillbaka elva kilometer i sina gamla, översnöade fotspår.

Nu i vinter har jag sprungit min tråkrunda (snart hatrunda) in till stan och sedan lubbat omkring glad i hågen och när jag börjat tackla av finns både fika och hemtransport inom någon knapp kilometer. :-)

Tummen upp för ett konstruktivt förslag! :-)
cherwil
1974 • Örebro
#11
•
12 februari 2013 kl 15:19
Gilla
Ofta har (ivarjefall jag) en idé om hur långt passet ska vara just den här gången. Då är det inte lätt att ge sig ut och springa dit benen tar en och hoppas på att sträckan stämmer på ett ungefär när man kommer tillbaka. Bättre då att ha ett antal olika rundor. Då har man också ett antal hållpunkter där man vet vad man brukar ha för tid och man kan då stämma av och gissa vad man kommer ha för mellantider just denna runda. Tryggt med ett antal standardrundor och sedan kan man komplettera med okända rundor. Att löpa från A till B är kul, men då gäller det att någon skjutsar hem en så det kanske man inte gör så ofta.
Magnus
Stockholm
#12
•
12 februari 2013 kl 15:57 Redigerad 12 februari 2013 kl 15:58
Gilla
Jag har ett par standarrundor som jag vet hur långa det är. Det är mer av praktiska skäl såsom tex motvind eller kupering som gör att jag på en del pass undviker att springa vissa rundor. Annars ser jag inga problem med att springa samma runda flera gånger i rad..är vanemänniska så sånt bryr jag mig inte om.
Henrik Eketjäll
1977 • Eskilstuna
#13
•
12 februari 2013 kl 16:30
Gilla
Jag har ett gäng rundor som jag springer mer eller mindre regelbundet, men jag skulle aldrig köra bara samma runda, eller knappt samma runda mer än en gång/vecka.
De bästa rundorna är långpass där man kanske tänkt köra 15-20k men sen lägger till extra sväng efter extrasväng bara för att det känns så bra.
Mitt största problem är att jag mer eller mindre alltid utgår från hemmet vilket gör att variationen blir lite sämre än jag hade önskat.
Sen ogillar jag att springa på landsväg vilket också minskar utbudet när man bor i en stad som man sprungit runt efter en halvmara.

Kajsa B
1987 • Göteborg
#14
•
12 februari 2013 kl 16:32
Gilla
Ibland föredrar jag att springa vanliga slingan, att kunna gå på autopilot.
Långpasset får gärna vara på nya marker dock
Peter
1985 • Luleå
#15
•
12 februari 2013 kl 16:52
Gilla
Jag har några standardrundor. I vardagsjoggandet vill man mest få in sina kilometer så effektivt som möjligt: jag vill kunna mala på bra, ganska oavbruten väg. Sen är det så mörkt och hemskt nu så man ser ändå ingenting, så det spelar ingen roll direkt :)

Men på längre pass när det är ljust så är det ju trevligt att se sig om.
T Springsson
1970 • Skotrampa
#16
•
12 februari 2013 kl 17:01
Gilla
Visst förgyller det rundan när man möter en massa andra löpare? :) Längtar till våren då fler flyttar sin inomhusträning till utomhus.
Annelie
1971 • Skövde
#17
•
12 februari 2013 kl 17:09
Gilla
Är just nu också ganska less på cykelbanorna runt stan. Längtar till våren då fler möjligheter öppnar sig...

Men istället för att negga ihop pga brist på stimulans så har jag de senaste dagarna gjort raka motsatsen till att söka nya jaktmarker: jag har istället kortat ner rundan till 2-5km och kör fler varv.

Ännu tråkigare? ja, på sitt sätt. Men jag utmanar mig till att upptäcka nya saker längs vägen. Och när jag "tillåter" mig att springa en vanlig en-varvsrunda så kommer den att kännas väldigt spännande.

Kan ju tillägga att jag under två månader i somras endast hade en runda på 1km att springa på. Det blev totalt 600 varv. Som mest 43 varv på en och samma dag. Men på något sätt lyckades jag inte bli uttråkad. Guldfiskgener???
Henrik Nyström
1981 • Dals-Ed
#18
•
12 februari 2013 kl 19:12
Gilla
Jag har en runda jag sprungit säkert 1500 gånger genom åren men likt Annelie så hittar jag alltid saker längs vägen som det går spåna vidare på som inspiration.

Däremot har jag absolut ingenting emot att få uppleva nya rundor när jag är på annan ort eller under tävlingar men hemma har jag min runda som tydligen aldrig kan bli för tråkig.

Om det har med saken att göra vet jag inte men har ett väldigt kreativt arbete annars så att köra samma runda hela tiden på träningen blir som en fast men skön punkt i livet.
Ingrid Sunding
1979 • Vreten, Skövde
#19
•
12 februari 2013 kl 21:01
Gilla
@Annelie - vet dom som inte gjort den rundan alls så många gånger som du gjort och ändå hatar den...

Där jag bor (springer oftast i skogarna kring byn) finns väldigt många slingor som passar bra att haka i varandra om man känner sig pigg och vill springa längre än man tänkt sig. Jag har några slingor jag gillar mer än andra men det brukar väldigt sällan bli samma runda två ggr i rad.

Ibland blir det A-B löpning, någon gång har jag när vi varit borta hoppat ur bilen en bit hemifrån och sprungit sista biten.

Största nackdelen med där vi bor är att det är rätt platt, men i båda de närmsta städerna så ligger ju motionsspåren uppe på berg och när jag har möjlighet tar jag gärna en runda i de spåren.
Annelie
1971 • Skövde
#20
•
12 februari 2013 kl 21:03
Gilla
@Ingrid: Jo, det har du helt rätt i. 2011 gjorde jag drygt 1000 varv, men jag tror inte jag såg din gubbe så ofta... Grattis förresten!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.