Löpning Kost & Näring 30 inlägg 6222 visningar

Kolhydrater innan löpning- mysko fakta i bok

1985 • Göteborg
#1
14 juli 2008 - 10:07
Gilla
Snokade igår igenom päronens bokhylla i jakt på sommarlektyr och hittade "Löparens läkarbok" .
Där stod det något skitskumt som jag reagerade på:

Om man äter någon form av socker (fast eller flytande) inom 3-4 h innan träning, så sätts insulinproduktion och därmed kolhydratförbräning igång, vilket gör att kolhydraterna tar slut och man inte pallar att springa.

Det låter ju jätteknasigt. Är det verkligen så? Springer själv alltid på morgone, så jag har ingen pesonlig erfarenhet av fenomenet....
< < < 1 2 > > >
Staffan Malmberg
1954 • Hyltebruk
#2
14 juli 2008 kl 10:36
Gilla
3-4 h låter mysko. Däremot 0.5-1 h kanske om man t.ex äter godis. Då stiger ju blodsockerhalten och insulinproduktionen kommer igång med lågt blodsocker som följd precis lagom före ett långpass!
1969 • Sala
#3
14 juli 2008 kl 11:54
Gilla
En läkare säger samma sak i marathonsändningen från TV4. Klart man pallar att springa, men inte lika fort, och inte utan ny påfyllning. Samma sak gäller alla alktiviteter, t.ex. tentor. Studenter äter gärna godis före tentan för att bli pigga, men blir i själva verket tröttare, eftersom deras kolhydrater tar slut innan tentan knappt ens hinenr börja.

Det som gäller före tävling och träning är långsamma kolhydrater: gröt, pasta, grovt bröd. Däremot kan det nog vara gott med godis precis i slutet på ett långpass eller tävling. Coca-Cola är gott precis före den allra sista sträckan.
1957 • Lidköping
#4
14 juli 2008 kl 12:13
Gilla
Våra kroppar är inte anpassade att äta rent socker det är inte lång tid i människans utveckling som vi har haft tillgång socker och godis.
1959 • Saltsjö-Boo
#5
14 juli 2008 kl 12:34 Redigerad 14 juli 2008 kl 12:47
Gilla
Jag har läst att om man äter snabba kolhydrater före passet så stängs fettförbränningen ner, vilket torde göra att musklerna blir mer beroende av kolhydrater, och därför tar glykogendepåerna slut snabbare och man måste fylla på med kolhydrater utifrån.

Insulinet är ju ett hormon som sänker blodsockernivåerna, dels genom att glukos lagras som glykogen i muskler o lever, och också genom att öka andelen glukos i metabolismen (enligt ovan)

Karin: Det är ju imponerande långpass du ger dig ut på på fastande mage och jag antar att du har ganska bra fettförbränning.
Kul att en tjej toppar löpt distans under månaden (under rubriken "visa aktiva joggare"). Tidigare var det Jesper Larsson, men han har ju slutat regga...
Anar en riktig ultratalang här... Du ska inte hoppa in i Hallsberg 6 h? Kräver förstås att man har psyke för att springa runt runt på en varvbana, men det finns ju en avsevärd social dimension i de tävlingarna....
Anders Forsberg
1965 • Hammarö
#6
14 juli 2008 kl 15:30
Gilla
Det optimala skall vara att äta mat två timmar innan träningspasset, dels för att maten/näringen hinner ut i kroppen, insulinet hinner dessutom klinga av från den blodsockehöjning maten ger upphov till.
Sant är att snabba kolhydrater orsakar ett snabbt insulinpåslag som leder till ett överskott på insulin under en period efteråt.
Eftersom blodsockret stiger snabbt luras kroppen att skicka ut mer insulin än nödvändigt för att hålla blodsockret på den jämna nivå hjärnan och kroppen kräver. Överskottet i insulin leder till en snabb sänkning av blodsockret vilket i sin tur leder till att kroppen stänger av fettförbränningen under några timmar (har läst 3-4 tim ngn stans), dessutom har insulin effekten att man får hungerskänslor eller ett "sug" efter ngt som kan höja blodsockret snabbt igen på grund av det låga blodsockret. På detta vis kan det fortsätta med påföljande fettökning på grund av avstängd fettförbränning.
Är själv tränande diabetiker och får veta den hårda vägen om blodsockret inte är stabilt....
Bästa källan till energi för en idrottare som springer längre än några minuter, är ju fett, och vi bär ju själva förrådet med oss i varierande grad från person till person :)
Kontentan av det hela bör då bli att det fungerar som bäst med träning då effekterna av en måltid klingat av, detta borde i högsta grad vara individuellt men till mig har man sagt att mat två timmar innan träning är det optimala.
Vill bara poängtera att det går nästan aldrig att säga att så här fungerar det för alla!
Martin Persson
1985 • Umeå
#7
14 juli 2008 kl 15:51
Gilla
Ursäkta, men har du aldrig fullständiga vilodagar? Du kommer ju bli enormt mycket bättre om du låter kroppen återhämta sig imellanåt. Jävligt imponerad av din totala distans per månad dock, hur fan håller kroppen din? :)
Frida
1986 • Sollentuna
#8
14 juli 2008 kl 15:56
Gilla
Martin: inte "hur fan håller kroppen din? :)" utan "hur länge håller kroppen din? :("
1959 • Saltsjö-Boo
#9
14 juli 2008 kl 17:41
Gilla
Vilodagar, varför det? Karin springer ju för att det är skoj (och skönt också antar jag) i lugnt tempo. Jag får inte direkt känslan att hon sliter ut sig när hon morgonjoggar ett LL i lite drygt silvermedaljtempo.
En naturbegåvning helt enkelt..... :-)
1985 • Göteborg
#10
14 juli 2008 kl 21:01
Gilla
Ja, precis. Jag tror inte man sliter på kroppen ifall man bara är ute och springer i lugnt tempo. Kroppen säger ju själv till när man behöver vila. Känner man sig fräsh som en nyponros på morgonen och längtar ut i skog o mark ser jag ingen anledning till att stanna hemma bara "för att man ska ha en vilodag". Människan är ju trots allt evolutionerad för att knata runt och jaga o sånt hela dagarna.... :)
Martin Persson
1985 • Umeå
#11
14 juli 2008 kl 21:05
Gilla
Får man fråga vilket tempo du brukar hålla då, och hur pass snabbt springer du i relation till ditt "tävlingstempo" på t.ex en mil? (Om du skulle maxa)

Och Frida, det var mer ett avundsjukt utrop bara.. Egentligen inte en fråga. :)
Frida
1986 • Sollentuna
#12
15 juli 2008 kl 12:35
Gilla
Det är ganska enkelt det här. Ingen människa har så avvikande fysiologi att några grundläggande punkter i träningsplanering inte gäller honom eller henne.

Att springa 2-3 mil före frukost varje det är _ingenting annat än_ dålig träningsplanering. Det betyder minst 2-2,5 timme relativt hård (ja löpning är inte yoga direkt, även om man springer lungt och fint i skogen) träning VARJE dag. Det säger sig självt att det inte är vettigt.

Det kommer att leda till:
muskelbristningar (pga. att musklerna aldrig hinner bli 100% återhämtade efter belastningen), benhinne- och andra inflammationer i leder och senor (som är väldigt ömtåliga strukturer) och stressfrakturer i skelettbenen. Utöver det även:
- Sämre prestationer
- Större risk för infektioner
- Ökad trötthet
- Depression
- Ökad puls
- Huvudvärk
- Viktnedgång
- Sömnsvårigheter
- Att inte vakna utvilad
- Muskelömhet
- Ökad mängd infektioner
- Koncentrationsstörningar
- mm

Sen kan man se det ur biomekanisk synvinkel också:
OAVSETT hur skönt och välgörande det är att starta dagen med 2,5 timme löpning, oavsett hur långsamt det går, så belastas ex. fotens pyttesmå ben och känsliga ligament med x * stötarna av varje löpsteg * 7 dagar i veckan * 365 dagar om året = en helskottas för många stötar på samma gång. Se det så här: vedertagen träningsfysiologi säger - inte mer än 10% ökning i träningen / per period. Säg att man då springer 20km * 7 dagar * 365 dagar år 2008: det betyder 51 100 km löpning år 2008! För att dosera sin träning på det viset ska man MINST ha 45990 löpkilometer från år 2007 att bygga vidare på (dvs. 18km/dag hela år 2007)

Ok riktigt så matematisk är inte kroppen, men jag hoppas att poängen är solklar.
Frida
1986 • Sollentuna
#13
15 juli 2008 kl 12:37
Gilla
Tillägg: kroppen säger INTE själv till när den behöver vila - vår överlevnadsinstinkt har sett till att det inte fungerar så under stress (jo för ensidig träning varje dag = stress) Kroppen säger till när den behöver vila - genom en skada. Då är det redan för sent.

Vila är något man gör INNAN kroppen säger till.
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#14
15 juli 2008 kl 13:04
Gilla
Frida,
"inte mer än 10% ökning i träningen / period". VIlken "period" menas då? Du använder här "helår" och jag ser ofta att många skriver "vecka" (typ "inte mer ökning än 10% per vecka"). Inser ju genast att 10%/år och 10%/vecka är helt (faktiskt totalt) olika saker.

Och räknar man på detta (trots att kroppen inte kan som du säger) så inser man ju lätt att 10%/vecka inte håller speciellt länge. (Börjar man med 10km/vecka första veckan på året så ska man i så fall "tåla" 1291 km/vec ka i slutet av året. I slutet av året därefter är man mogen för 183.420 km/vecka. Vilket t.o.m. är tuffare än vår Super-Karin.)

Men, vilken längd på "period" menar du ska gälla? "År", "Halvår", eller vad är lämpligt?

PS. I slutet av år 3 kan man köra 26 miljoner km/vecka.
Frida
1986 • Sollentuna
#15
15 juli 2008 kl 13:11
Gilla
10% ökning/vecka under ex. en cykel av 3 månaders grundträning - MED avsteg var fjärde vecka då man backar ex. 20-25% i träningsmängden.

Sen finns det ingen normal träningsplanering som bygger på långpass varje dag hela året. Man har periodisering (grundträning = mycket mängd, tävlingssäsong/fartträning = mer fartträning, osv) och man har ex. kvalitépass som också kan ökas enligt "10%-regeln" dvs. om man kör 8km "kvalite" vecka 1 så kan man köra 8,8km "kvalité" veckan efter - i en kortare period - innan man backar igen för att återhämta sig och absorbera träningen.

Samma med långpass: kör man 18-20-22 så är det läge att backa till 16-17 vecka 4. Typ. Ca. Eventuellt. Ungefär så.
Samuel H
1979 • Järfälla
#16
15 juli 2008 kl 13:27
Gilla
Hon vilade ju 12 juni :)
Jonas Utmanaren
1961 • Stockholm
#17
15 juli 2008 kl 13:42
Gilla
Go Super-Karin Go!
1959 • Saltsjö-Boo
#18
15 juli 2008 kl 14:21
Gilla
Hehe... Jag befarar att allt tekniskt snack hotar magin...
Inte kan man springa fram till älvan som dansar fram genom morgondimman och skrika: Stopp! Ta det lugnt! Du riskerar att skada sig! :-)
(enligt Björn Ulvaeus, sommar P1, så är det bara Evert Taube som kommer undan med dylika formuleringar utan att dra löjets skimmer över sig)

Skämt åsido, jag tycker det är ganska kul med människor som avviker från konventionerna och inte gör som man "borde" göra.

Karin är ett exempel.
Ett annat exempel är Marcus W Petersson, förmodligen den snabbaste jogg:aren, som bara tränar kvalitet och inte mer än 10 h i månaden...
Sen har vi K-G Nyström som menar att löpning och ännu mer löpning (i lugn takt) är den bästa terapin mot skador.

Visst "periodiserar" Karin, det är ju mest på sommaren som sträckorna blir extra långa. Och visst sjutton säger kroppen till när man ska vila. Bara man lyssnar på den.....
Det tycks ju inte vara nån elitsatsning heller. Med en höjning av tempot skulle säkert skadorna komma....
Extra kul är att prestationerna ändå är snudd på elitmässiga. Ett lidingölopp + 500 m på 2.47, som lugn morgonjogg. Lite avis blir man allt...:-)
1985 • Göteborg
#19
15 juli 2008 kl 17:52
Gilla
Oj då vilken diskussion det har blivit...

Kan ju förtydliga att det bara är sedan mitten av maj som jag sprungit dagliga 20 km-rundor. Anledningen är att jag inte har något jobb i sommar så jag har all tid i världen att göra vad jag vill :) Helt underbart faktiskt, även om jag saknar att räkna matte...... Tror nog att många där ute hade kört fler långpass om bara tiden hade funnits där och det råkar den göra för min del!

Men i augusti återupptas det produktiva livet med skola, så då kommer det ju inte bli tid för dagliga 2-timmars-pass längre. Så det är frågan om en period på 3 månader.

För vetenskapens skull lovar jag dock att rapportera om eventuella hjärtinfarkter, lung-emfysem och neuroser som kan drabba en då man lufsar fram i skogen på en daglig basis. Så i mitten av augusti är studien "Kan man springa 20 km om dagen i 3 mån?" avslutad :)
Frida E
1975 • dalby
#20
15 juli 2008 kl 21:00
Gilla
Äh, jag tycker att man ska vara lite försiktig att uttala sig så tvärsäkert vilka effekter extrem mängdträning KOMMER ATT få. Visst är det enligt regelboken helt ”fel” och man kan ha många synpunkter och invändningar, men själv har jag tränat flera timmar/dag (inkl 9-14 mil löpning/vecka (springer också på morgonen innan frukost)+ diverse annat) i mååånga år, utan vilodagar, enligt alla regler på tok för mycket och för ofta. Men (peppar peppar) nej, jag har inte varit skadad (förutom ryggskott i snitt vartannat år, men det har aldrig dröjt längre än en vecka innan jag varit fullt återställd), jag är (återigen, pepparpeppar) i princip aldrig förkyld, inga sjukdagar, sömnstörningar, huvudvärk eller något annat av allt som räknas upp (och nej, jag förtränger inte heller ). Vilopuls 38-40, BMI 21.8. För egen del tror jag förvisso att det visst finns vissa avgörande faktorer som gör att det funkar i längen: jag ”pressar” sällan, alltså jag ligger på behagligt tempo strax över 5 min, lite långsammare när det är tidig morgon, jag drivs av glädje och njutning i träningen (blir genuint lycklig av att springa i skogen), byggde upp träningsmängden under flera år (har sprungit sen jag var 13), och jag ser till att äta ordentligt. Hård träning i kombination med ex undervikt eller bristande näringstillförsel tror jag knappast är hållbart i längden, men det är ganska irriterande med folk som hela tiden ska tala om hur illa det kommer att sluta. Det har jag hört i snart 20 år nu, och visst kan jag inte veta hur jag kommer att må i framtiden men det gör ju ingen. Nu vet jag att denna tråden inte alls handlade om mig eller min träning, men jag kände bara att jag ville ge ett exempel på att det inte alls måste sluta så himla illa. Och jag är trots allt 10 år äldre än Karin….
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.