annons
Löpning Övrigt 6 inlägg 2603 visningar

Hur började det ?

Niclas Bergwall
1969 • Trensum
#1
10 maj 2014 - 20:30
Gilla
Skulle vara kul att få veta hur ni andra började med löpning ?
Varför blev det löpning?
Hur gamla var ni när ni började ?
Blev ni fast direkt eller var det att kämpa sig fram till glädjen med löpning?

För min del var det boxning under en dryg 10 årsperiod i ungdomsåren och där löpningen var en stor del av träningen, men då var den inte så rolig utan mest nödvändig !
Sen dröjde det ända fram till Jan 2012 när jag började igen och jag föll direkt och idag tycker jag att det är bland det roligaste som finns! Om jag sluppit skador hade jag nog sprungit varje dag !

1965 • Kungsholmen
#2
10 maj 2014 kl 22:09
Gilla
Svårt att säga. Jag fick följa med farsan ut på ett kort pass då jag var 7-8 år, nästa minne är i tonåren då jag springer själv i skogen. Jag är nog lockad av enkelheten och friheten.
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#3
10 maj 2014 kl 22:28
Gilla
Jag sprang inte frivilligt innan jag var 34. 2009 började jag jogga för att det kanske var ett praktiskt sätt att hålla sig i form när man reste. Sen sprang jag Midnattsloppet Gbg och efter det blev det mer och mer löpning, men det var nog inte förrän jag sprang min första mara (Stockholm 2010) som det klickade på riktigt.
Numera är jag tränare för IFK Göteborg Friidrotts långdistansgrupp, och jagar snabbare tider (2:40 på maran hägrar). Båda resorna är skitkul. Så kan det gå.
Johanna Linde
1987 • Essunga
#4
11 maj 2014 kl 17:49
Gilla
Ville söka in till polishögskolan och skulle klara 2km-löpningen. Ville iofs bli löperska när jag var liten, 10-12 år men då var det mer på kortare distanser.
Jonas Klint
1968 • Karlstad
#5
11 maj 2014 kl 19:03
Gilla
För tre år sen fick jag plötsligt för mig att komma igång med styrketräning på gym. Den träningen gick sådär, däremot började jag tycka att löpbandet var roligare och roligare. Där fick jag snabbare resultat än i styrketräningsmaskinerna. Från början hade jag problem med att ens jogga några kilometer i lugnt tempo men det gick framåt, och snart började jag springa ute också. Musik var - och är - en stor motivationsfaktor när jag springer. Prylarna - gps-klocka, träningsappar i mobilen, och möjligheten att nörda ner sig på olika forum på nätet var också bra för motivationen. Jogg.se har betytt mycket, här får man mycket kunskap, inspiration och pepp.
Mitt första mål var milen på 50 min, det nådde jag efter 1,5 år. Nu, ytterligare 1,5 år senare har jag som mål att ta mig runt Stockholm maraton på under 4 timmar.
annons
1967 • www.sapiens.se
#6
11 maj 2014 kl 19:35
Gilla
När jag var tio år gammal upptäckte jag att jag var näst bäst i hela mellanstadiet på orientering trots att jag aldrig hållit en karta tidigare. När jag sen blev 11 flyttade vi till en plats där det fanns en orienteringsklubb. Då började jag träna organiserat och tävla. 36 år sen blir det till hösten men med ett uppehåll från löpning under många år på grund av en skada jag fick när jag vred sönder knäet när jag spelade curling.

Min andra karriär började på allvar 2001 . Då hade jag inte bara blivit knäoperererad utan även fått hjälp av sjukgymnast och ortosulor så att kroppen klarade av. Premiärloppet i nystarten blev en halvmara på 1:38 efter tre månader av begränsad men strukturerad träning och då kände jag att det kanske fanns en chans att bli hygglig på att springa igen.

Sen dess har jag hunnit skriva två böcker om löpning och träna upp en hel del andra snabba löpare!
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
annons