Jag brukar vakna och känna mig helt orkeslös på tävlingsdagen. Hinner fundera om det ens är värt att ställa upp. Lite som en reaktion av spänning/oro dagarna som släppt under natten. Förra året när jag satt i bussen på väg till Risveden Terräng orkade jag knappt hålla mig vaken, vilken är en kontrast till mitt vanliga jag,då jag är som piggast från morgon till eftermiddag. Är överlag slö och väldigt disträ fram tills jag ställer mig i startfållan då kickar kroppen igång och jag blir genast taggad. Skulle jag försöka tagga upp mig tidigare tror jag att luften skulle pysa ur mig en smula. Vi är väl alla olika och det centrala är väl hur vi känner efteråt runt vad vi presterat.
