Löpning Skador & Rehab 11 inlägg 2811 visningar

Knäsmärtor - springa eller inte springa?

Johanna Kjäll
1979 • Lund
#1
14 maj 2009 - 09:30
Gilla
Jag har tränat inför Göteborgsvarvet hela våren utan att ha upplevt några problem med leder e dyl, men under ett långpass i lördags började jag plötsligt få ont i knäna, huggande smärtor för varje steg liksom. Har haft känningar under dagarna som gått sedan dess men trodde att det hade lagt sig. När jag så igår var ute på en lätt 30-minjogg satte smärtorna igång igen, nu efter bara ca fem min.
Det är för ont om tid att uppsöka idrottsläkare, men sjukvårdsupplysningen gav rådet att INTE genomföra en halvmara nu eftersom smärta är ett sätt för kroppen att signalera att något är fel. Kan enligt dem resultera i långtgående komplikationer.
Problemet är att jag verkligen vill springa, detta är ju målet jag jobbat mot hela våren. Samtidigt är jag så klart inte intresserad av att sabba knäna bara för att jag är envis... Jag har kort tid på mig att fatta ett beslut, så råd tages tacksamt emot!!!

/Johanna
Maria Andersson
1966 • Kungsbacka
#2
14 maj 2009 kl 09:40
Gilla
Dessvärre vet ju ingen till 100% vad det är och hur det kan gå.
En bra sak med löpning är ju dock att det är så lätt att stanna... Du kan ju alltid starta och avbryta om du får lika ont. Då vet du ju att du gjorde vad du kunde och slipper fundera i efterhand om du var dum som inte startade.
Cathrine
1966 • Enskede
#3
14 maj 2009 kl 10:08
Gilla
Gå till en naprapat direkt och få en diagnos. Lycka till!
anna dahlström
1969 • mantorp
#4
14 maj 2009 kl 16:32
Gilla
Jag har velat fram och tillbaka senaste tiden. Ont i knän springa varvet eller ej? Hade egentligen bestämt mig för att ej springa. Kommer dock från en sjukgymnast just nu och har fått en diagnos på mitt knä. överansträngning på insidan av knät pga jag är lätt kobent. Han menade dock att det inte är någon fara att springa varvet om jag inte får vrålont men då går det ju att bryta. De 1,5 vecka jag nu vilat (läsinte sprungit) lär jag ju få vila ingen antagligen med råge. Men inte farligt. Vad jag vill ha sagt är egentligen se till att få en diagnos och utgå sedan från den. kanske finns det någon sj.gymnast med tid imorgon.
Lycka till!
Staffan Holmgren
1981 • Stockholm
#5
14 maj 2009 kl 17:02
Gilla
Hej!

Jag fick också plötsligt ont i knäna efter en riktigt hård period i slutet av förra sommaren. Jag struntade i det och genomförde ett millopp i maxtempo och efter det så kunde jag inte ens gå (bokstavligt) under påföljande dag. Tyvärr resulterade detta i att jag tappade hela hösten och vintern i någon form av konvalecens, jag är tillbaka i spåret nu men jag måste jobba hårt med framfotalöpning för att inte smärtorna skall komma tillbaka. Jag råder dig att ta det lugnt, det kommer fler halvmaror.
1966 • Karlstad
#6
14 maj 2009 kl 22:25
Gilla
Efter Varvet och S.marathon ifjol var jag med i ett millopp trots lite värk i en vad. Hela juni o juli försvann i princip.
Du kan ju göra som Maria säger och bryta om det gör ont, men det finns en hake.
För en del (läs mig) inträder adrenalinus bedövus när startskottet går, och då märks inte "småskavanker". Det blir surt värre efteråt.
Ta en lätt jogg dagen före kanske och bestäm då? Gör det ont då så är väl valet lättare?
Oldboy
1952 • Danderyd
#7
14 maj 2009 kl 22:54
Gilla
Att springa med smärta i en led är inte bra. Det lär ju ändå inte bli någon kanontid. Så en diagnos och ett rehabprogram är vad du behöver.
Det vore en annan sak om smärtan kom först efter säg 15 km, då kunde man kanske chansa. Som det låter nu är risken stor att rehabiliteringstiden blir mycket längre om du springer GV.
Förutom adrenalin så får man ett rejält endorfinpåslag när man anstränger sig kraftigt, jag har själv haft en knäskada som slutade kännas från ca 2 km till en halvtimme efter målgång. Smärtan var helt borta, men det kändes varmt och "konstigt", särskilt efter passet. Det var en skada efter ett slag på knät så det kan inte jämföras i övrigt. Men endorfinpåslaget var alltså mycket verksamt!
Johanna Kjäll
1979 • Lund
#8
19 maj 2009 kl 19:46
Gilla
Tack för alla råd!
Jag lyckades till sist få tag på en sjukgymnastkompis som rekommenderade att tejpa under knäleden under loppet (om jag tvunget skulle springa, vilket jag ju gärna ville...). Jag toppade dessutom med några naproxen, smorde med voltaren - och snörade skorna riktigt hårt (läste någonstans att löparknä kan utvecklas om man inte blir stabil nog i foten). Sprang som på moln hela vägen in i mål!! Jag är otroligt glad att jag genomförde loppet, har inte haft ont varken under eller efter:)

/Johanna
Annie F
1981 • Tullinge
#9
20 maj 2009 kl 08:06
Gilla
Grattis Johanna skönt att det gick så bra!!!!!
Gissar att du fick smaka på löpareuforin under loppet oxå!

Själv har jag under senaste 5-6veckorna haft lite småont i mitt VÄ knä. Känns lite grann hela tiden och att sitta på knäna och hjälpa barnen på med skorna funkar INTE. jag känner att jag e lite svullen runt om och VÄ knä är något större än HÖ, men svårt att säga var. det sitter som ett ömt band runt om(inte i knävecket dock)
men jag har sprungit på ändå (vågar knappt säga det eftersom jag vet att det egentligen är dumt) Jag har dock försökta tt springa mindre på asfalt och mer på varierat underlag och hör och häpna efter ca 3-4km löpning är det som om kroppen har kommit igång och knät har "smörjts upp" och jag känner nästintill ingenting. Sen någon timme efter passet är jag tillbaks till småont/ömhetsstadiet igen... Jag har bestämt mig för att springa St. marathon ändå. Gör det för ont får jag helt enkelt bryta och hoppas på att jag inte har pajat knät för all framtid för i höst tänkte jag springa 3 lopp och till dem vill jag vara bra tränad ;-)
Johanna Kjäll
1979 • Lund
#10
24 maj 2009 kl 13:50
Gilla
Ja löpareuforin kan verkligen bära en långt - smärtor eller ej!

Har du kört en anti-inflammatorisk kur(gel och/eller tabletter)? Kan annars varmt rekommenderas...:)

Lycka till!!!
1966 • Karlstad
#11
24 maj 2009 kl 14:51
Gilla
Springa på antiflammatoriskt är INTE att rekommendera. Ska man käka dylika preparat så är det i samband med vila.
En hel del mara- och ultralöpare går på det, men det innebär inte att det är sunt. Särskilt som det inte finns någon vinst att göra förutom envisheten.

Så som Voltarén, Ibuprofén och andra receptfria läkemedel används så dröjer det nog inte innan de dras in till receptbelagda. Nästan otäckt när man ser- oftast unga tjejer - knapra dessa preparat som om det var tuggummi.
Nu blev det visst lite OT, men en del saker berör :-)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.