BUM50

Det gick!! För tre år sedan när jag började med mina lugna 5k pass fanns inte en tanke på att springa ultra en dag. Visste nog inte ens att det fanns lopp längre än ett maraton.

Vi startade helt enligt plan, höll ner tempot och gick i alla uppförsbackar. Såg till att äta och dricka hela tiden. Vid första kontrollen i Härkeshult (17k) kändes benen fortfarande lika fräscha som vid start. Jag och Stefan hade sällskap med Fredrik Nyström och Sanna Isegran.

Mellan Härkeshult och Hindås var det ett par riktigt blöta partier, vi lyckades balansera oss igen dom utan att trampa ner allt för djupt. Nu började det kännas lite i benen men fortfarande helt ok. Magen och enegiintag funkade fortfarande bra. När vi kom till Hindås hade jag totalt fått i mig 4 bars, 3 gel och 1 påse Sport Beans, helt enligt plan. Jag valde att springa första 37k i mina Merrel , visste att dom var väl tunna och mycket riktigt var fötterna ömma efter de sista kilometerna på asfalt och grus fram till Hindåskontrollen.
I kontrollen bytte jag tröja, strumpor och på med torra skor samt åt en macka och en banan. Fyllde på vatten och sedan iväg mot nästa kontroll.

Skönt för fötterna att komma i de mer ombonade Saucony skorna. Efter några kilometer började det stiga rejält och det blev mer och mer gång. Tyvärr började också illamåendet komma. Vet inte om det blev för mycket på en gång med en macka och banan i Hindås. Under resten av loppet kom illamåendet så fort jag försökte stoppa i mig något, allt jag fick i mig under de sista 45 var två gel, två Jelly Beans påsar, en halv liter sportdryck samt tre muggar kola. Försökte med en bar men så fort jag började tugga på den höll jag på att spy så jag fick spotta ut den igen.
Efter dom tuffa stigningarna började det kännas mer i benen vid drygt 40. Efter några kilometer med mer plattare partier gick det nerför mot nästa kontroll när vi kom till den (48k) var vi nere på ungefär samma höjd som vi hade startat i Hindås. Fick i mig en mugg med kola som gav en liten kick.
Direkt efter kontrollen började det stiga tufft igen på väg mot loppets högsta punkt. Vid 50k började Stefan hamna lite på efterkälken, han kände att han behövde slå av lite på tempot så vi delade på oss där. Benen var riktigt stumma men när det var platt gick det ändå att hålla hyfsad fart (nåja ca 5:30) och mentalt kände jag att nu jäklar var jag ju på väg mot sista kontrollen och jag kände mig säker på att ta mig dit och sedan var det ju bara upploppet kvar. Sprang ett tag tillsammans med trean(?) i damklassen innan hon fick släppa. Kom också ikapp en del konkurrenter i BUM50 som jag inte sett sedan starten, det gav också energi. Från 60 sprang jag och längtade efter kolan på nästa kontroll. Kontrollen skulle vara vid 65 men men det han bli 67 på min klocka innan den dök upp. Två muggar med kolla, fylla på vatten och vidare igen.

Efter kontrollen rullade det på lätt i ett par kilometer nerför. Benen var rejält slitna, enstaka kramphugg i vader och framsida lår men inte så illa att jag behövde stanna och stretcha. Efter att ha sprungit genom lite villaområden var det in i skogen och några rejäla uppförsbackar. Nu var det mental berg-och dalbana. Vid runt 65 insåg jag att jag hade liten chans på att gå under 10 timmar. Tyvärr lyckades jag pausa klockan ett tag, visste inte hur länge men troligtvis mer än två kilometer. Det gjorde att jag inte hade koll på hur långt det var kvar. Växlade mellan att pusha för att klara 10 timmar till att tänka skit samma vad gör några minuter hit eller dit. I skogen mitt i en brant backe vägrade huvudet helt plötsligt. Det går inte, jag kommer inte upp tänkte jag. Måste varit akut blodsocker dipp för jag hade varken hög puls eller syra. Fick sätta mig på en stubbe ett tag och tvinga i mig en gel, sedan gick det att röra sig igen. Sista biten in mot Borås var det riktigt brant nerför, fanns inte en chans att springa i backarna, lårens framsidor var helt slut och krampade i dom branta backarna. Väl nere var det platt sista en till två kilometerna och jag lyckades till och med ’spurta’, neråt 5 tempo :-)
Grym känsla att ta sig i mål!


Tyvärr lyckades jag avbryta loggningen på klockan när jag bytte till ruttläge i slutet. Passet här är importerat från två sammanslagna GPX filer från Garmin Connect. Tyvärr tappade jag pulsdata på det sättet Originalloggarna finns här http://connect.garmin.com/activity/318048410 och här http://connect.garmin.com/activity/318048387.
Lyckade dessutom pausa klockan att par kilometer ... totalen är egentligen närmare 82k.