Höstrusket

Det här var egentligen bara tänkt som ett långpass med nummerlapp.
Första två varven flöt på väldigt bra. Det enda, lilla problemet, var att hantera de varvningar jag blev utsatt för av halvmaratoppen och helmaratoppen. Det tredje varvet fungerade i stort sätt också, förutom att jag märkte en trötthet mot slutet. Vid varvningen hade redan första startgrupp på 10 km stuckit iväg, men det skulle komma fler. Så jag hade en "egen" omkörningsfil runt startfållan. Det visade sig att vara en blöt och gropig sträcka, vilket sög ur musklerna ordentligt. Vätskestationen vid varvningen hade inget vatten att erbjuda, så där blev det en annan miss.
Det tog inte långt ut på sista varvet innan jag började med lite gåpartier, vilket gjorde att andra startgrupp snabbt kom ikapp och förbi. Egentligen orkade nog springa, men de sista sju kilometerna blev nästan uteslutande gång. Det gjorde att jag släppte förbi nästan hela startfältet av tio-k-löpare.
Väl i mål blev jag ganska snabbt frusen och drog mig mot tunnelbanan. Kom ombord i Ropsten till en ståplats och kände mig direkt lite svimfärdig. Därför klev jag av vid Karlaplan och sög i mig lite dricka och godis bit som jag fått vid målgång. Nästa tåg, med sittplats, tog mig hem. Direkt vid hemkomst kröp jag ned i sängen fortfarande lite frusen och sov i två och en halv timmar. Nu är kroppen varm igen och duschad; fått i mig dryck och lite mat, men jag känner mig inte särskilt pigg än.

Återhämtningspuls: 83/16 bpm.