Vardagskrigskrasch

Hade tänkt träna idag. Lite lugn löpning kombinerat med hemmastyrka. Men kroppen ville annorlunda. Eller rättare sagt inte alls.

Efter en lååång dag totalkraschade vid hemkomst strax efter åtta alla 194 centimetrarna på sängen och slocknade. För att en timme senare vakna lagom i tid för att förhöra storan på Kemin som skulle skrivas dagen efter. En trevlig pappa-dotter-stund i sällskap av texter om kolföreningar och en kopp skållhett ingefärste. Sedan tillbaka i bingen. Utan ett enda löpsteg eller en ynka liten crunch.

Förkylning på gång eller bara allmänt februaritrött?