11 april 2008 kl 20:35
Jag måste också få lite bekräftelse,, jag har för första gången i mitt 32 åriga liv sprungit 11 km, det gick inte fort 5:59 km ( Fick gå uppför en mycket lerig och ojämn backe) Jag är så jätte stolt och sista km sprang jag nästan skrattande, antingen var det glädjen över att det gick förvånansvärt lätt eller så var det endorfin rus !! Det var i alla fall skönt även om benen känns lite stumma nu !! Har också kommit i det läget att jag längtar efter nästa löprunda, hade någon frågat mej för ett år sen hade jag idiot förklarat den som sa att han/hon längtade efter att springa
