annons

Foruminlägg av Erik Hörnfeldt

#1
1979 • Stockholm
25 mars 2009 kl 10:13
Hej!

Är det någon som kan tipsa om en milrunda i Hellas med utgångspunkt i Björkhagen? Typ 10-12 kilometer vore perfekt.
Gilla
#2
1979 • Stockholm
26 mars 2009 kl 10:54 Redigerad 26 mars 2009 kl 10:56
Nej, jag tänkte försöka springa lite mer där i trakterna i vår/sommar. Men det är ju ett myller av spår och vägar. Hur i helvete ska man hitta där? :-)

Har promenerat en sväng från kyrkan, via golfbanan och sedan ut vid Kärrtorps IP. Men det är lite för kort, runt 8 kilometer från dörren. Problemet är att jag inte vet hur den rundan kan förlängas.
Gilla
#3
1979 • Stockholm
26 mars 2009 kl 20:58
Tusen tack Sofie, jättebra tips!
Gilla
#4
1979 • Stockholm
13 juli 2009 kl 20:37
Men seriöst, två bärs och träningen skulle vara bortkastad dagen efter? Vilket struntprat. Systembolaget och forskarna skulle vinna mycket på att vara sakliga istället för att syssla med skrämselpropaganda och moralisera.
Gilla
#5
1979 • Stockholm
26 augusti 2009 kl 19:54
Det låter som väldigt bortkastade pengar. Jag kan förstå folk som betalar för hjälp med styrketräning, det är faktiskt rätt avancerat. Men löpning är inte direkt "rocket science"...
Gilla
annons
#6
1979 • Stockholm
19 maj 2010 kl 11:29
Hej! Köpte nyss ett par Karhu Racing på Runners Store i Stockholm. Rekommenderas varmt. Det kändes som om dessa var lite bredare i jämförelse med andra flats.
Gilla
#7
1979 • Stockholm
25 maj 2010 kl 11:59
Undrar också hur väl dessa fungerar i skogen, typ när man springer i Nackareservatet. Tappas täckningen bort ibland är det ju meningslöst.
Gilla
#8
1979 • Stockholm
26 maj 2010 kl 12:35
Jag har kört ett tiotal pass med framfotsisättning, eller POSE om man så vill. Lite knepigt att lära sig detaljerna på egen hand, men det känns bra i alla fall. Fokuserar man på att sätta i foten rakt under kroppen, slappna av, och inte "landa" tror jag att tekniken blir ok i slutändan. För mig är detta något av en uppenbarelse och jag känner redan att mina problem med knän och fötter har bättrats (jag kan springa igen).

För att anknyta till trådens ämne; jag tycker det är svårt att anpassa farten. Jag får bäst flyt i löpsteget i ett lite högre tempo som jag inte kan hålla hela passet. Har problem att springa riktigt långsamt - då det känns oekonomiskt - men även problem att öka farten ordentligt utan att ta ut steglängden och tappa tekniken. Men det kanske kommer?
Gilla
#9
1979 • Stockholm
27 augusti 2010 kl 12:35
Mårten, du tycker det är en bra liknelse med idrott och din diskmaskin? Ser inga problem med att vi gemensamt betalar - och subventionerar - fritidsaktiviteter som skapar en bättre folkhälsa. Förmodligen är det även en mycket bra investering för samhället om vi ska prata pengar.
Gilla
#10
1979 • Stockholm
7 september 2010 kl 09:52
Lägger min röst på Runners Store i alla fall. Blev grymt irriterad på Löplabbet som i princip vägrade mig att köpa ett par lätta skor, sk flats. Förklarade lugnt och sakligt att jag med mitt löpsteg inte behöver och inte vill ha några superdämpade och jättestabila skor. Tycker att det känns obehagligt att springa i "slalompjäxor" och får ont i fötter och knän av det. Butiksbiträdet blev förnärmat och jag fick en "lektion" om hur farligt det var med fel skor.

På Runners Store hade man en helt annan inställning. Där var det positiva tongångar och "klart du ska ha ett par lättare skor". Fick bra hjälp där.
Gilla
annons
#11
1979 • Stockholm
20 januari 2011 kl 12:43
Jag drogs med plantar faciit i nästan två år (!). Jag skaffade formgjutna inlägg och ännu mer dämpade skor och skadan blev i princip värre. Hade skitont i perioder även när jag promenerade.

Sedan struntade jag i alla "experter" och kastade bort inläggen. Köpte ett par flats och började springa på framfoten. Gick även barfota så mycket som möjligt och till min stora förvåning blev jag nästan helt symptomfri på några veckor.

Så mitt råd är att lyssna på Pär ovan!

I efterhand känns det oerhört bittert att ha gått med smärta så länge. Tänker man efter är det egentligen logiskt: Jag behövde förändra mitt löpsteg för att minska belastningen och jag behövde träna upp fötternas muskulatur. Back to basics helt enkelt.
Gilla
#12
1979 • Stockholm
3 februari 2011 kl 13:09
Hammarby Behandlingscenter. Ligger precis vid Skärmarbrinks t-bana. Mycket erfaren och kunnig personal.
http://www.hammarbybehandlingscenter.se/
Gilla
#13
1979 • Stockholm
6 mars 2011 kl 09:44
Jag skulle ta det väldigt lugnt med stretch i alla fall. Min erfarenhet av stretching är att det snarare har stjälpt än hjälpt. Styrketräning däremot är en fantastisk kur.
Gilla
#14
1979 • Stockholm
7 mars 2011 kl 14:29 Redigerad 7 mars 2011 kl 14:32
Jag stretchar mindre och mindre efter styrketräningen numera. Som sagt, min erfarenhet hittills är att jag snarare har fått mer ont lite här och där efter att ha stretchat mycket. Självklart ska man inte ta i så mycket så att det gör ont när man stretchar, men det har jag inte gjort heller. Jag tror det är väldigt individuellt snarare än åldersbetingat.

Jag har under hösten (framgångsrikt) rehabiliterat baksida lår med styrketräning och i princip ingen stretch alls. Detta enligt ett program från en mycket erfaren idrottsläkare. Jag frågade till och med om stretch, han menade att det var helt onödigt, åtminstone i rehabsyfte.
Gilla
#15
1979 • Stockholm
7 mars 2011 kl 21:07
Med gps och smartphones går det att göra mycket roligt. Nackdelen är förstås att det inte blir aktiviteter för "alla" ännu då det fortfarande kostar en del pengar.

Dock; spel av typen Zombie Escape tror jag är ett riktigt bra sätt att locka tonåringar till att röra på sig.
http://itunes.apple.com/us/app/zombie-escape-gps-game/id369617105?mt=8
Gilla
annons
#16
1979 • Stockholm
29 mars 2011 kl 09:09 Redigerad 29 mars 2011 kl 09:09
En rejäl bristning helt enkelt. Vila under akutfasen, men bli inte inaktiv för länge då tar det bara längre tid med rehabiliteringen. Kom igång med styrketräning så snart som möjligt och komplettera med lätt löpning eller någon skonsam alterantivträningsform. Det har funkat för mig...
Gilla
#17
1979 • Stockholm
29 mars 2011 kl 09:44
Massage är förstås bra - och skönt. Men egentligen finns det inga genvägar. Man måste bygga upp styrkan igen annars kommer nya bristningar som ett brev på posten :-/
Gilla
#18
1979 • Stockholm
5 april 2011 kl 15:54
För mig är det helt obegripligt hur folk håller på med dessa pulsvärden och räkneexempel. Räcker det inte med den upplevda ansträngningsförmågan?
Gilla
#19
1979 • Stockholm
5 april 2011 kl 16:08
>> Peter: Visst är det så, jag är också en person som egentligen gillar siffror och statistik. Som en kul grej skulle jag kunna tänka mig att mäta pulsen, men jag har svårt att se hur det skulle kunna vara vägledande i träningen på något givande sätt :-)
Gilla
#20
1979 • Stockholm
5 april 2011 kl 16:28
>> Johan: Intressant. Kan nog ha med vana och göra också. Jag har hållit på med konditionsträning sedan 13-årsåldern. Kom ihåg att när vi drog igång med löpning och intervallträning med fotbollslaget i yngre tonåren då pratade våra tränare alltid om att ligga på exempelvis 70% eller 90% i ansträngningsnivå. Efter ett tag lärde man sig och nu sitter det i ryggmärgen... därför kan jag inte se hur det hjälper mig att veta om 90% motsvarar 190 eller 195 i puls. Tvärtom skulle det kännas konstigt att låta siffrorna styra eftersom pulsen varierar så mycket beroende på dagsform.
Gilla
annons