Foruminlägg av Kalle Kula

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
5 november 2023 kl 22:58
Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Förra vintern dubbade jag ett par Asics Gel-Contend 7 (https://duckduckgo.com/?q=asics+gel+contend+7) med dubbsats 3020 från Best Grip (https://www.apotea.se/skodubb-best-grip-sats-3020).

Skorna är väl närmast att beskriva som lågprisskor för landsvägslöpning och dubben har 3,5 mm utstick, dvs. inte kortaste dubben från Best Grip.

Visst blir det bättre grepp än att springa med odubbat, men inte tillräckligt bra för att springa på glansis. Är det någon cm snö så funkade inte heller den kombinationen så bra, då dubben inte når ned till fast mark. Dessutom har skon jag använde inte mycket till mönster.

Det största problemet var dock att skorna började läcka genom sulan pga skruvdobben. Inte så skönt när det är slaskigt ute. Den här vintern kanske det blir ett par färdigdobbade skor istället. T.ex. orienteringsskor med spikdubb för mjukare underlag, typ motionsspår med spårig snö i, eller mer av allrounddubbsko med tjockare sula för att springa på asfalt/cykelbanor.

Finska VJ Sarva har haft produkter i dessa kategorier som jag varit hyfsat nöjd med.
#2
6 november 2023 kl 13:07
Gilla
Intressant tråd. Jag försöker hitta information om löpning och åldrande här på jogg och stötte på den här gamla tråden. Själv är jag född på 60-talet och tycker det är intressant att läsa om hur äldre löpare tacklar olika "problem" inom löpning, som kan ha med åldrande att göra.

Jag har skummat igenom tråden och ska försöka ta mig tid till att kolla igenom olika källhänvisningar också. Jag funderar på om jag ska starta en ny tråd om åldersrelaterade "problem" och erfarenheter/tips kring dessa, men jag kollar runt lite tills vidare. Kanske finns det redan någon sådan tråd som jag söker.
#3
6 november 2023 kl 13:50 Redigerad 6 november 2023 kl 13:50
2 Gilla
Jag klarar inte av att träna som när jag var 25. Kroppen återhämtar sig inte lika snabbt, helt enkelt. Och kroppen svarar inte på träning på samma sätt som när jag var 25. Men jag vill gärna hitta en optimal nivå och använda optimala metoder för att bli så bra som jag kan och så fort som möjligt. Det är där svårigheten ligger, tycker jag.

Då jag försöker följa generella träningsprogram, som är gjorda för yngre löpare, blir det svårt att följa med i progressionen efter några veckor. Träningsprogram för äldre tycker jag oftast är för oambitiösa. Jag försöker lyssna på kroppen och hitta min egen väg.
#4
6 november 2023 kl 15:37 Redigerad 6 november 2023 kl 15:38
2 Gilla
Finns det? Jag har försökt att jobba mot det här målet i snart ett år nu. Men det går trögt. Trots att jag nog aldrig tidigare varit lika seriös med min träning. Det är inte som då jag var runt 40 och fortfarande kunde klara av en relativt hög stegring i distans och intensitet. Efter att ha varit rätt inaktiv några år kunde jag då, efter något halvårs träning och viktnedgång, komma ned på tider runt 40 på milen.

Jag har försökt följa ett par olika träningsprogram det senaste året, men inte lyckats följa programmen, helt enkelt för att kroppen inte orkat med stegringen i programmen. Det första var ett 6-veckors träningsprogram för nybörjare, som jag hittade i "Stora Löparboken" av Hans Wiktorson. Det andra var ett 28-veckorsprogram av Jeff Galloway, som jag hittade i boken "Lore of Running", av Tim Noakes.

I det första programmet kom jag ungefär till 4:e veckan, en vecka med totalt ca. 46k löpning fördelat på 5 träningsdagar. Veckan innehöll bl.a. ett långpass på 17k och ett intervallpass med 200- och 400-metersintervaller. Jag kom fram till att det var mer än min kropp kunde klara av vid den tidpunkten. Jag vill minnas att det här var under senvintern i år, kanske i mars, efter att jag metodiskt hade utökat veckodistansen under några månader, till ca 40k.

Jag har för mig att jag försökte backa tillbaka någon eller några veckor i programmet och börja om, så att säga. Det var ungefär då som jag fick upp ögonen för det andra programmet. Det programmet var indelat i tre moduler. Först ett antal veckor med "basträning", som bara gick ut på att öka veckodistansen och längden på det längsta passet tills man kom upp till en total veckodistans på 44k, varav det längsta passet var 19k.

Därefter följde en backträningsmodul på 4 veckor, för att bygga upp styrka. Slutligen var där en intervallträningsmodul på 5 veckor. Jag hoppade in någonstans mitt i den första modulen, som kunde vara upp till 19 veckor, beroende på vilken nivå man låg på. Sedan fullföljde jag backträningsmodulen i maj, som innehöll bl.a. ett backträningspass/vecka samt ett 19k långpass varannan vecka. Jag sprang då totala veckodistanser på mellan 31 och 45k.

När jag sen i juni skulle börja med intervallmodulen gick det väl bra första veckan, med sedan andra veckan blev belastningen för stor och jag kunde inte fullfölja programmet. Den veckan var det totalt 46k löpning varav ett långpass med 19k och intervallpasset innehöll 8x400 på 1:52. Efter den veckan var jag tvungen att ta en hel vilovecka, efter att ha tränat kontinuerligt under nästan 6 månader.

Efter det blev mitt mål att försöka komma upp till 46k per vecka i snitt, samt bygga på långpasset successivt så att jag skulle klara av att springa 19k en gång/vecka. Utan några "kvalitetspass" med back- eller intervallträning. Än har jag inte nått dit. Under sommaren testade jag att gå tillbaka till 5 pass/vecka, som det var i det första programmet, för att få fler vilodagar/vecka. Andra programmet hade bara en vilodag (om man körde den ambitiösa varianten, vilket jag naturligtvis gjorde).

Jag tyckte det kändes bättre att trycka ihop träningen till 5 dagar istället för att sprida ut den på 6 dagar och kortare pass, så det har jag hållit fast vid under de senaste månaderna. Jag märkte också att kroppen inte pallade med 19k på långpassen. Kroppen kändes helt förstörd i flera dagar efteråt. I mitten på sommaren drog jag därför ned en hel del på längden på "långpassen", ned mot 12-13k.

Jag började märka lite framsteg på slutet av sommaren, då jag bättrade på årsbästatider på olika distanser, från 3k upp till 15k. Som bäst lyckades jag bl.a. med 56:52 på 10k den 30 augusti. Framstegen fortsatte fram till för ungefär 1 månad sedan, då jag bl.a. sprang 13k i 5:37-tempo den 8 oktober. I oktober började jag successivt öka veckodistansen igen, från att ha legat på ca. 33k/vecka tidigare till att nu ha snittat 43,5k/vecka de senaste 4 veckorna. Efter den 8 oktober har det dock inte blivit några nya framsteg tidsmässigt. Som mest kom jag upp i 46k en av veckorna i oktober, men kände att kroppen inte pallade med, så nu har jag börjat dra ned igen under de senaste veckorna.

Främst märker jag på tempot att kroppen inte orkar med träningen. När jag typ inte orkar hålla mig under 6 min/km, då vet jag att det är något som inte står rätt till. Likaså har jag känt mig otroligt tung och trög i benen under de senaste veckorna. Jag blir dock knappt andfådd, så den centrala syreupptagningsförmågan verkar finnas där. Den här veckan är planen att gå ned till totalt 38 eller ev. 36k och det längsta passet kanske runt 11k.

Det här är en del av "problematiken" jag brottas med. Om det är någon som känner igen sig och har tips på vad jag kan förändra, eller känner till träningsprogram som är vettiga för äldre löpare, så är jag tacksam för förslag.
#5
6 november 2023 kl 18:52
1 Gilla
Hej Staffan, jag har faktiskt inte testat att försöka springa långsamt på distanspassen. Men det brukar bli naturligt att jag springer snabbare på korta pass och långsammare på längre pass. Sedan 1 juli i år har jag t.ex. som bäst sprungit i 4:53-tempo på 3k (20 september), 5:48 på 15k (15 juli) samt 6:16 på 19k (2 juli).

Ett sätt att träna på kanske skulle kunna vara att utan tidskrav bara satsa på att bygga upp uthållighet, så att jag successivt utökar veckodistans och längden på veckans långpass, tills jag kommit upp till mitt delmål, som är ett snitt på 46k/vecka och att klara distanspass på 19k åtminstone varannan vecka.

När jag väl nått dit kanske jag åter kan börja fokusera på tider och att så smått lägga in kvalitetspass, som backe och intervall. Det som tycks vara problematiskt är när jag försöker göra allt samtidigt. Det verkar finnas så många olika skolor om vilken väg som är bäst att gå och det är inte lätt att veta vilka parametrar man ska skruva på, hur mycket och i vilken ordning.

Att jag valde 6 min/km som någon slags gräns är mest för att jag vill ha ett någorlunda objektivt verktyg för att se när kroppen börjar bli för sliten. Är jag utvilad har jag inte haft några problem med att trycka på när det gäller de kortare distanserna. Då får jag igång flåset ordentligt, så lungorna får jobba och jag kan känna att det nästan spritter i benen. Nu de senaste veckorna har det känts ungefär lika trögt och tungt i benen, oavsett om jag sprungit 5 eller 15 km.

Det känns som att det är en avvägningsfråga mellan träningsvolym och träningsintensitet. Hög volym ger låg intensitet och vice versa. Jag vet faktiskt inte vad som är optimalt för mig för att kunna nå målet 50 min på 10k på kortast möjliga tid. Många förståsigpåare förespråkar ju höjd träningsvolym för att utvecklas kontinuerligt under flera års tid, men det kanske gäller främst yngre löpare.

Jag känner mest att om jag går över en viss gräns i en kombination av träningsvolym och intensitet så blir jag bara trött och sliten och jag verkar inte få ut någon träningseffekt av det. Snarare tvärtom, att jag får börja om från början på en lägre nivå. Det blir som två steg framåt och tre tillbaka.

Apropå vilodagar så har jag som sagt kört 5 dagar löpning/vecka och 2 dagar vila från löpningen den senaste tiden. Jag brukar ta vilodagarna på måndag och fredag, långpasset på söndag. Vilodagarna är inte total vila. Jag har som mål att vara ute och röra på mig varje dag och de dagar jag inte springer brukar jag oftast gå i motionsspåret.

Jag försöker hålla en miniminivå på 10k/dag oavsett om det är löpning, promenad eller en kombination av de två. Jag försöker få det till en rutin att röra på mig varje dag, precis som det är en rutin att sova och äta varje dag. Om jag inte är ute och får röra på mig känner jag att jag inte mår bra, varken fysiskt eller psykiskt.

Senaste månaden har jag varit rätt skonad från att ha ont eller "känningar" då jag springer. Tidigare under året har jag dock haft lite ont i knän och höfter till och från, men inget allvarligare som inte har gett med sig om jag fått vila några dagar, eller dragit ned på volym/intensitet. Här är en notering jag gjorde söndagen den 22 oktober, efter ett långpass på 15k i 6:15-tempo en vecka då jag sprang totalt 46k:

"Det gick rätt trögt idag också, ungefär som de två senaste passen. Kroppen vill inte tända till och jag känner mig trög och trött, rent av sliten i kroppen. Det var inga problem att ta sig runt och jag hade inga problem med några krämpor. Bara det att jag inte får upp farten. Orken finns inte där, så att jag kan springa snabbare, men uthålligheten är rätt ok."

Ang. sömn och mat så tror jag att det är rätt ok för tillfället. Jag har dock märkt i vissa perioder då jag haft tunga träningsveckor att jag kan få problem med sömnen då. Ett tecken som jag har tolkat som att kroppen är stressad av alltför mycket träning. Matintaget känns stabilt. Jag försöker lägga vikt vid att få i mig en balanserad kost med långsamma (för det mesta) kolhydrater, mycket protein och en hel del fett.

Jag har experimenterat en hel del med olika kostmodeller under åren, bl.a. för att gå ned i vikt. Jag har räknat kalorier, vägt maten på våg, testat lågt GI, stenålderskost, medelhavskost, Atkins och under en längre period på ett par-tre år körde jag strikt LCHF. Jag är 1,88 lång och ligger nu på ca. 95 kg och har gjort så konstant nästan hela senaste året.

Jag skulle gärna vilja komma ned i vikt och jag vet att det är ett måste för att komma ned till de tider jag önskar v.g. löpning, men jag har inte haft fokus på viktnedgång nu utan tänkt att det får komma naturligt. Men de här kilona jag har i övervikt verkar inte vilja släppa taget så lätt. När jag var i bäst form i 40-årsåldern så låg jag på en vikt runt 80 kg och det är dit jag skulle vilja nå på lång sikt, men helst utan att behöva hålla på med någon extrem kosthållning.
#6
7 november 2023 kl 09:37
2 Gilla
Nej, det stora problemet är nog snarare att det är för många 50-åringar som inte tränar alls.
#7
7 november 2023 kl 16:27 Redigerad 7 november 2023 kl 16:30
Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Tack för alla svar. Det är verkligen kul att få så många svar och bra input, som sätter igång min egen tankeverksamhet. Att det sen finns olika åsikter om vilken väg som är "den rätta" får man försöka ha överseende med och sedan försöka hitta sin egen väg. Efter att ha läst inläggen, funderat en del, varit ute på veckans första runda, analyserat träningen under de senaste månaderna etc. så tror jag att jag har hittat ett av de stora problemen.

Jag ser att jag har rampat upp träningen rätt mycket under alldeles för många veckor tills det till slut tog stopp och kroppen sa ifrån. Från mitten av september, då jag sprang 30k, rampade jag upp veckodistansen de 4 efterföljande veckorna tills jag var uppe på 46k (se bifogad bild). Det är en problematik som jag har dragits med på fler områden i livet. När det känns bra och jag har flyt, så har jag lätt att bli för överambitiös och bara köra på. Det slutar ofta med att jag kör ända in i kaklet.

Jag hade nog behövt köra en ny "pulsering" efter kanske 40k och kört efterföljande veckor på 36, 40 och 44k, eller något i den stilen. Istället malde jag på för att komma upp till mitt delmål, som är att kunna ligga på en snittdistans på ca. 46 km/vecka. "Jag är ju så nära. Bara 2 km ökning nästa vecka." osv. Ungefär så gick mina tankar. Sedan blir det pannkaka av alltihopa, jag hamnar i en djup svacka och får ta ett onödigt stort omtag, som nu.

Idag körde jag ett väldigt kort pass, bara 3,5k i ungefär 6:20-tempo. Dock efter 6,5k promenad och igår blev det 10k promenad. Känslan under löpningen idag var bättre än på flera veckor, särskilt i början och på slutet av passet, då jag kunde trycka på lite och känna att lungorna får jobba lite också. Inte bara att jag är begränsad till vad benen mäktar med. Känslan var att jag sprang under 6 min/km men då jag kollade tiden efter passet visade det sig att jag inte riktigt var där ännu.

Med en lättare vecka den här veckan - planen är 36k som total löpdistans - är förhoppningen att jag ska vara tillbaka med ny energi på slutet av veckan. Jag har gjort en preliminär plan fram till nyår för hur jag successivt ska öka veckodistansen mha. "pulsering" med en periodtid på 3 veckor. Det blir "tre steg fram och två steg tillbaka" under ett antal veckor. Kanske jag i framtiden kan testa en periodtid på 4 veckor v.g. pulseringen av veckovolymen.

Jag lägger nog inte in några kvalitetspass under den här tiden, utan fokuserar på att öka distans och uthållighet, sakta men säkert. Lite variation blir det även inom resp. vecka, då jag även där försöker "pulsera" och variera distansen. Den här veckan, med 36k löpning, är t.ex. planen att köra 3,5k, 6k och 8,5k följt av vilodag, följt av 6,5k och 11,5k.

Jag springer rätt mycket på känsla. Jag kollar i princip aldrig klockan medan jag springer, utan bara efteråt för att få ett objektivt värde på hur passet gått. Känner jag att kroppen känns pigg, så kan jag trycka på. Känner jag att jag är trött och sliten så får det bli den tid det blir.

Ibland kan jag pressa mig lite extra, vilket jag nog gjorde den där 44k-veckan, då jag gärna ville fortsätta komma under 6 min/km för att kunna utöka följande veckas totaldistans de där sista 2 kilometrarna. Men sådant tenderar att få en sur eftersmak, vilket jag har fått känna på nu de senaste veckorna.

V.g. puls och pulszoner så har jag noll koll var jag ligger nu. Jag använde i princip alltid pulsmätare i 40-årsåldern, men de senaste åren har det inte blivit av att jag använt det. Jag har ett par pulsklockor, varav en med GPS, men ingen av dem har fungerande pulsfunktion för tillfället (trasig pulssensor, ej fungerande batteri etc.). Jag har inte prioriterat att fixa det, då jag inte har känt något starkt behov av att springa med pulsklocka. Men jag kanske borde göra ett ryck och ta tag i det.
#8
8 november 2023 kl 06:59
Gilla
Jag börjar med att försöka få ordning på periodiseringen. Jag vill inte skruva på för många parametrar samtidigt. Då blir det svårt att avgöra vad som ligger bakom ev. effekt.

Jag har f.ö. funderat en del över detta med periodisering och längden på perioderna. Jag tror jag sett allt från 2-4 veckors perioder, men jag är osäker på vad som är för- och nackdelar med det ena eller det andra.

Det jag gissar, är att det kan vara ganska lämpligt för nybörjare att köra korta perioder på två veckor. Sedan, vartefter man utvecklas som löpare, lär känna sina gränser etc., kan det kanske vara vettigt att ha längre periodtider, typ 4 veckor.

Har du några tankar kring detta med längden på perioderna?
#9
8 november 2023 kl 07:21
1 Gilla
Jag kikar lite i "Stora Löparboken" (Hans Wiktorson) om vad som står om periodisering/pulsering. Där används begreppet periodisering för olika perioder under året, t.ex. förberedelsetid 6-8 månader, tävlingsperid 3-4 månader, rekreation 1 månad.

Vad gäller pulsering så används begreppet makro-pulsering för variation mellan olika veckor och mikro-pulsering för variationerna inom en träningsvecka.

Där nämns makro-pulseringsvarianter med 2-4 veckors cykel (betecknas 1:1, 2:1 och 3:1, där den sista veckan är en lätt vecka). Vidare står det att intensivt tävlande ofta fordrar att de lätta veckorna ligger tätare.
#10
8 november 2023 kl 07:30 Redigerad 8 november 2023 kl 07:32
Gilla
Jag, som i princip inte tävlar någonting och inte heller har några motionslopp inplanerade, kanske således skulle kunna köra med relativt långa cykeltider för makro-pulseringen, dock inte mer än 4 veckor, så att var fjärde vecka blir en lättare vecka.

Samtidigt känner jag, som relativt oerfaren, att det kan vara bra att oftare få ett kvitto på att det går framåt, genom att inte ha alltför lång cykeltid. Har man en kortare cykel får man förhoppningsvis snabbare feedback på att träningen går framåt, i och med att superkompensationen då kanske kommer varannan eller var tredje vecka, istället för att man ska vänta en hel månad på att den ska komma.
#11
8 november 2023 kl 11:08
1 Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Jag har sett att det finns olika varianter av modeller för hur man varierar volym (distans), intensitet eller ev. en kombination av båda, mellan olika träningsveckor. De benämns ofta 1:1, 2:1 eller 3:1 där den sista siffran syftar på en lättare vecka och summan av de två siffrorna blir cykelns periodtid i veckor. De vanligaste varianterna verkar alltså vara periodtider på 2-4 veckor.

Lägg där till att man kanske eftersträvar en progression i volym (distans), intensitet eller båda delarna över tid. Man kanske istället för volym/distans/intensitet hellre ska använda total träningsbelastning som måttstock då man pratar om pulsering och progression.

Jag har försökt hitta bra beskrivningar om när man använder olika varianter, vad som är för och nackdelar med dem etc. men inte hittat så utförliga beskrivningar någonstans.

Då det gäller progression, t.ex. ökning av distans per vecka, så har jag sett rekommendationer på typ 5-10% per vecka, men inte exakt hur det ska tolkas i förhållande till olika pulseringsvarianter. Är det den genomsnittliga ökningen över tid som avses eller är det att man aldrig bör öka med mer än 5-10% från en träningsvecka till en annan?

V.g. 3:1-varianten så kan jag tänka mig att det finns olika alternativ, som jag har försökt åskådliggöra med figuren. Alternativ a där man under den lättare veckan backar tillbaka till nivån man var på två veckor innan, eller alternativ b, där man backar tillbaka till nivån man var på tre veckor innan. Alternativ b ger generellt en långsammare progression, i paritet med 2:1-varianten.

Jag har i figuren utgått från nivån 100. Man kan väl tolka det lite hur man vill, antingen man ska öka volymen från t.ex. 35 km/vecka eller 70 km/vecka. Jag ser det dock som ett startindex, som man kan utgå från då man diskuterar principer för pulsering, antingen det gäller total veckodistans eller total träningsbelastning/vecka.

Hur som helst, det vore intressant att höra era tankar om när de olika pulseringsvarianterna är att föredra, om det finns för- och nackdelar med olika varianter, samt hur ni resonerar när det gäller att kombinera pulseringen med progression över tid, t.ex. hur brant progressionskurvan kan vara. Som vanligt med träning är det väl olika beroende på vilken nivå man befinner sig på. Progressionskurvan kan nog vara brantare i början, men avtar sedan ju mer man utvecklas.
#12
8 november 2023 kl 17:17
Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Ja Jens, jag kanske gör det mer komplicerat än vad det är. Men mitt största problem är kanske att jag har svårt att avgöra när jag behöver hålla igen. Som träningsdagboken och min historik visar, väntar jag ofta med att bromsa tills det är för sent. Jag kommer in i en ond cirkel där resultaten bara går ned.

Det är där jag tänker mig att lite planering med schemalagda lättare veckor, och en lagom progression, som är anpassad för mina förutsättningar, kan vara en hjälp. Jag vill ju ha A-kurvan, inte B-kurvan, som är den jag nu tycks ha fått.
#13
9 november 2023 kl 18:15 Redigerad 9 november 2023 kl 18:29
Gilla
Jag har kört med ett par Asics Trabuco Terra sedan i somras. Jag tycker de funkar väldigt bra för mig som springer mest i motionsspår, men även ca 10% på asfalt. Har dock inte testat dem i vinterförhållanden, av naturliga skäl.

Jag köpte dem billigt på 21run för 615 kr inkl frakt, tror jag det var. Nu 50% dyrare. Inflation? Dålig valutakurs för SEK? Troligen båda delarna.
https://21run.com/se/asics-gel-trabuco-terra-herr-1011b029-410
#14
10 november 2023 kl 17:51
4 Gilla
Apropå hälkappor så tycker jag det är grymt irriterande då ytmaterialet snabbt nöts sönder och hälen börja gräva in sig i stoppningsmaterialet. Det verkar vara en svag punkt på många löparskor. Antingen är skotillverkarna i maskopi med silvertejpstillverkarna, eller så är det bara så att skotillverkarna vill att man ska köpa ytterligare ett par skor av samma modell efter 50 mil.
#15
11 november 2023 kl 16:27 Redigerad 11 november 2023 kl 16:35
3 Gilla
En av anledningarna till att jag försöker hålla mig så långt som möjligt från biltrafik då jag springer eller promenerar. Men det finns ju gott om andra saker att irritera sig på ändå.

Folk som inte har pli på sina hundar t.ex. Idag hände det igen. Jag kommer springandes längs promenadstigen och möter tre hundar med varsin hundägare i släptåg. När jag kommer till hund nummer 2 så girar den snabbt ut mot mig, som håller så långt avstånd jag kan utan att behöva traska ut i skogen. Håller nästan på att snubbla över jycken.
#16
11 november 2023 kl 22:22
Gilla
Det går hyfsat i zon 1, men kan bli svårt i zon 3. Kanske kan vara en bra indikator på vilken zon man befinner sig i.
#17
12 november 2023 kl 16:05
Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Jag bumpar tråden.

Det verkar vara samma problem fortfarande, drygt ett år senare. Jag testade även att köra med Copy/Paste-varianten som finns i menyn som man får upp då man högerklickar i ordbehandlingsarean, men då fick jag meddelandet nedan.

"Your browser doesn''t support direct access to the clipboard. Please use the Ctrl+X/C/V keyboard shortcuts instead."

Jag testade även Ctrl+C/Ctrl+V -varianten men den funkade inte heller. Jag kör Opera GX på Windows 10. Finns det någon annan webbläsare som funkar bättre för jogg?

Jag var sugen på att sätta igång och blogga loss här på jogg, men sådana här problem är ju lite avtändande.
#18
12 november 2023 kl 18:29
Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Ja Jens, jag ska kolla närmare på intensitetsstyrd träning. Det är inte så att jag är helt ovetande om det, eftersom jag tränat med pulsklocka flera år tidigare. Jag har bl.a. en bok om puls- och laktatbaserad träning som jag tagit ned från bokhyllan och dammat av. Jag har bara blivit lite anti på sista åren mot tekniska hjälpmedel av typen GPS:er och pulsklockor. Det är så mycket strul kring det där och på den punkten vill jag gärna hålla löpningen enkel. Stoppur känns som en lagom nivå.

Jag håller med om att kontinuiteten är viktig och att det nog kan funka att bara mata på med grundträning/aerobisk träning för att nå 50-minutersmålet. Samtidigt har jag svårt för att inte försöka få någon form av progressivitet i de saker jag håller på med. Då känns det som att jag står still i utvecklingen, vilket jag iofs har gjort ett tag nu, även fast jag försökt att pusha gränserna.

Min tanke nu är att fortsätta mata på med grundträning/aerobisk träning åtminstone fram till nyår. Köra ett par 3:1-block med återhämtningsveckor i början av december och första veckan nästa år. Då går jag ner ca. 15-20% i volym från föregående toppvecka. Samtidigt försöker jag öka på veckodistanserna och längden på längsta passet i veckan med hyfsat rimliga nivåer på ca. 10%/vecka de veckor jag ökar.

Jag vill gärna komma tillbaka till att kunna springa längsta passen på upp till 19k, som under 1:a halvåret i år. Jag tänker att jag samtidigt som jag ökar på löpmängden också ska dra ned motsvarande på promenadmängden. Det borde underlätta för att kunna öka på löpmängden. Totalen har legat på ca. 70k/vecka de senaste två månaderna. I förlängningen vill jag byta ut all lågintensiv fysisk aktivitet, som t.ex. promenader, mot något mer intensivt/effektivt, som löpning, cykling e.d.

Jag ska försöka lyssna på kroppen och finjustera planen vecka för vecka. Den här veckan som varit känner jag att jag troligen har passerat den djupaste svackan. Jag kände mig piggare under passen i början på veckan och tiderna visade också på en positiv trend. 3,5k, 6k och 8k i 6:18-, 6:15- resp. 6:04-tempo. Återhämtnings-/promenaddag i fredags och nu i helgen har kroppen känts ännu piggare. 6k igår och 12k idag i 5:20- resp. 5:35-tempo. Kände mig riktigt sugen på att träna nu.

Veckan som kommer tänker jag mig att öka lite försiktigt igen till 40k inkl. ett längre pass på 13k. Jag tänkte också gå tillbaka och testa att springa sex dagar av sju, istället för, som på senaste tiden, fem dagar. Jag är lite inspirerad av de som kör runstreak, men tänkte att det kan vara en början att bara gå upp till sex av sju dagar. Jag lägger in det extra passet som i morgon, på måndagar. Jag gillar idén om aktiv återhämtning.

Det blir en lugn återhämtningsjogg på 3k utöver promenaden på 7k. Inte så jättestor skillnad mot att enbart promenera 10k. Dessutom får jag ju sprida ut löpningen på flera dagar, vilket gör att jag inte behöver springa så långt varje dag. Jag tänker mig kommande vecka som nedan.

må 3k lätt distans
ti 5k hård distans
on 4k lätt distans
to 8k medelhård distans
fr återhämtning/promenad
lö 7k medelhård distans
sö 13k medelhård distans

Känner jag mig själv rätt kommer jag nog att försöka ligga runt, eller strax under 6 min/km på alla pass, utom på 5k, där jag troligen kommer att försöka pressa mig lite extra, med målet 5 min/km. Men jag får se hur det känns vartefter.
#19
12 november 2023 kl 22:42
2 Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
Nu har jag fått ordning på pulssensorn till min gamla löpardator modell S625X från Polar av årgång 2005. Det var bara ett batteribyte i sensorn som behövdes. Ska bli intressant att testa igen under några pass framöver.
#20
13 november 2023 kl 19:02 Redigerad 13 november 2023 kl 19:09
1 Gilla
Bild uppladdad av Kalle Kula
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >