Löpning Skador & Rehab 10 inlägg 3377 visningar

Äntligen! Yes!

Sara Nyman
1987 • Malmö
#1
28 april 2012 - 16:20
Gilla
Måste få dela med mig av min löparglädje! Efter en helvetesgraviditet med nio månaders illamående och svår foglossning och sedan ett halvårs svåra sviter av foglossningen har jag idag för första gången joggat en hel kilometer (uppdelat på två intervaller, men ändå...)

Då ska tilläggas att för några månader sen kunde jag knappt promenera mer än 20-25 minuter.

Är så hög på endorfiner just nu! Ser fram emot en sommar där jag kan springa lite :)
1954 • Lerum
#2
28 april 2012 kl 16:27
Gilla
Ta det försiktig! Det går framåt -:) HÄRLIGT!
Matilda Karlsson
1989 • Sjuhult
#3
28 april 2012 kl 16:47
Gilla
Grattis!! :-) Var rädd om dig!
1979 • Växjö
#4
28 april 2012 kl 17:37
Gilla
Go Sara, go Sara!
Stina Brask Bilén
1974 • Göteborg
#5
28 april 2012 kl 19:25
Gilla
Gött! Inget är så skönt som första löpturen efter barnleverans. Man känner sig nästan som en människa igen. Jobba på med knipövningar, core och spring med små, små steg. Tänk även på att du är mjuk i fogarna så länge du ammar och även en rätt lång tid efter det att du slutat amma. Har du fått några bra tips från sjukgymnasten på MVC som du kan dela med dig av?

Sara Nyman
1987 • Malmö
#6
28 april 2012 kl 20:46
Gilla
Tack alla!

Stina: Tyvärr var sjukgymnasten inte mycket till hjälp, hon såg bara förfärad ut när jag föreslog olika träningsformer och tyckte att jag skulle vara nöjd med barnvagnspromenader och möjligen mammajympa. & att detta är en tid när man "får" slippa träna.

Men alltså... Vadå slippa? Försökte förklara att jag tränat långdistans innan jag blev gravid och skulle sprungit min första halvmara i den vevan och har LÄNGTAT efter att få springa i över ett år nu! & barnvagnspromenader är jättemysigt men INTE träning för mig. Jag behöver mer högintensiv träning för att känna drivet och endorfinerna.

Spinning är den högintensiva träning som funkar i särklass bäst.
Kajsa B
1987 • Göteborg
#7
28 april 2012 kl 21:33
Gilla
Grattis!

Har själv börjat komma igång efter en cykelolycka där jag hade sönder både knä och fot, helt plötsligt uppskattar man verkligen att kunna jogga så mycket mer. även om det är en kort sträcka och det går så långsamt att det känns som att det lika gärna skulle kunna gått baklänges. men lyckan över att bara kunna vara ute är helt fantastisk!

Lustigt förövrigt att en sjukgymnast säger att du "får" slippa träna. De om några borde ju förstå att vi är många som tycker att det är något kul som förgyller tllvaron. så kör på så länge det känns bra. Så tacksamt när man kommer igång efter längre uppehåll, framstegen kommer så snabbt :)
Stina Brask Bilén
1974 • Göteborg
#8
7 maj 2012 kl 20:35
Gilla
Det jag har lärt mig från den sjukgymnast som jag träffade efter senaste förlossningen, då jag fick ont i fogarna i bäckenbotten efteråt, var just att springa med små steg, inte för breda steg, träna knipmusklerna i bäckenbotten och stärka bålen. Det trista hon sa var att så länge jag fick ont efter löpning, så skulle jag inte springa, det var för tidigt. Det tolkade jag också som att det var ok att springa igen när jag inte kände någon värk i bäckenbotten under eller efter löpning. Det gick över efter en tid och nu är jag helt okej igen och känner aldrig av ngn värk.

God fortsättning i löpningsframgångarna!
Liv Sperling
1977 • Gävle
#9
8 maj 2012 kl 10:45
Gilla
Det är en sån frihetskänsla att äntligen kunna jogga lite efter födseln, instämmer helt! Jag blev lite för ivrig och stack iväg med vagnen ett par gånger och fick ont ljumsken. Men efter en månads vila är jag igång igen (utan vagn). Så skynda långsamt är nog ett bra råd samt bäckenbottenövningar.

Fast en annan sak som jag märkte redan efter min förra förlossning; jag har blivit markant mer uthållig efter att ha fött barn. Från att ha tyckt 5 km är en tuff sträcka joggar jag nu ca 8km utan vidare och i stort sett från första träningsveckan! Denna "supermorsa-effekt" höll i sig ungefär ett år, sen var jag normal igen.
Så denna gång passar jag på att rida på vågen och tränar upp konditionen med målet att klara 1 mil på 50 min. Det här tycker jag är helt fantastiskt, men kanske är det bara en mental effekt?!

Vore kul att höra om fler har samma erfarenhet..
Helene
1968 • Västerås
#10
8 maj 2012 kl 11:09
Gilla
Grattis Sara!

Vilken lycka att få känna sig så nöjd. Njut av känslan bara!

Efter mitt andra barn hade jag ont av foglossning, men inte i närheten av det du beskriver. För min del var det ridningen jag ville tillbaks till och väntade på. Ironiskt nog var det inte förrän jag provade att rida igen som det började kännas bättre och efter ett par veckor var all smärta borta. Det är ju så att det vi tycker om att göra, det mår vi ofta bra av. Ta det varligt bara.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.