Skofilosofi

Ju fler par desto bättre! Jag har (i produktion):

3 par dubbade (2 par Ice bug Anima för asfalt och isig skog, och ett par Inov8 för snällare snö-skog).

1 par triathlonlöpskor (billigt i USA).

3 par terrängskor.

5 par asfaltsskor (1 par med 0 mm drop, 2 par med 4 mm, och 2 par med 8 mm).

Framförallt vill jag kunna alternera skor mellan pass, så jag inte alltid sliter på samma sätt på mina fötter,

Jag skaffade ett par "snabbskor" förra året och jag tycker helt klart att det var värt pengarna. Jag vet inte om jag blivit så himla mycket kvickare men KÄNSLAN av vara snabb är go. Jag tycker också att löpsteget blivit bättre med mer tryck på framfoten och mindre "klafs".

Det är roligt att springa i lite lättare skor, gör mycket för löpkänslan tycker jag. Jag har sju par men alla är egentligen inte igång och några är riktigt gamla och närmar sig pension, så här gör jag:

Mängdskor:
- Asics DS Trainer, 160 mil. På väg att bli förbrukade men har tjänstgjort som dubbade mängdskor förra vintern och denna

- Saucony Kinvara - mest för distans/långpass året runt förutom när det är halt och isigt

Terräng:
- Inov-8 Xtalon 190 - för skogslöpning eller löpning i lössnö. Rolig kompementsko

Halvlätta träningssskor och tävlingsskor på längre distanser (halvmara/maraton):
- Asics Tarther (min marasko och allroundfavoritsko
- Adidas Adios 1 (lite trång, närmar sig pension, används mest till kortare kvalitétspass och löpband
- Brooks ST4 Racer (helt utslitna men används fortfarande ibland för att de är sköna)

Tävlingssskor kortare distanser (5/10 km):
- Adidas Adizero Hagio - lätt sko 180g med mycket löpkänsla. Används ibland också på banpass.

Nu på vintern blir det mycket enahanda löpning i mina dubbade skor ute och lite lättare skor på löpband. På höst/vår/sommar varvar jag mera mellan flera modeller, sparar både mina fötter och mina skor. Så många som sju par kanske jag inte alltid kommer ha och t ex mina Brooks kommer jag nog inte ersätta när de väl är förbrukade.

Har inte någon direkt filosofi men man blir nog nördigare och nördigare ju längre man håller på.

Tror det är bra när man börjar få lite kontinuitet i löpandet att kunna alternera lite för att minska skaderisken. De första 2-3 åren hade jag bara ett par skor som jag slet ut och sedan köpte jag nya. Har löptränat i ca 4 år nu och har sen en månad tillbaka tre par skor att välja mellan.

Jag har ett par saucony triumph 8 som jag använder en del på vintern eller de gånger jag springer i skogen då de har lite mer mönster än de andra. Dessa är dock rätt gamla nu och börjar bli lite ”svampiga”.

Ett par Asics GEL Exell 33 som jag gillar skarpt. Har nött ut dem rätt bra nu (blanka sulor och hål i ovandelen) så jag har precis beställt ett par nya. En sko som egentligen inte är så lätt men känns lätt ändå på nått vis. Tror det är den lite tunnare sulan som ger den känslan. Använder dessa ganska ofta och på alla mina distanser. (Springer halvmara som längst)

Det senaste tillskottet (tack för rekommendationen och hjälpen Staffan D)är ett par Asics Gel Tarther 2 som är en lite lättare (210 g?)sko. De första lättviktarna jag ägt och endast sprungit en mil-runda med dessa. Men vilken mil… Persade milen med över en minut i fredags trots att jag bara varit ute och sprungit 3 gånger under julledigheten och gått upp 4 kg under samma tid :o). Var en riktigt härlig känsla att springa i lätta skor men insåg också redan samma kväll (och känner fortfarande av det) att det kommer att ta tid innan man kan använda dessa fullt ut. Grymt sliten i vader och rygg. Kommer bara bli kortare pass i dessa under våren. Förhoppningen var att jag skulle springa Göteborgsvarvet i dessa men det vete faen om kroppen pallar så snart.

Grymt kul och en härlig löpkänsla med lättare skor men jag tror man ska använda dem sparsamt i början så att man vänjer kroppen. Iofs beror nog mina krämpor även på att jag sprang i, ett för mig, väldigt högt tempo.

Min skofilosofi kan sannolikt sammanfattas med nyfikenhet & belöning. Har mina favoriter, men blir också nyfiken på andra skor. Så köper när jag hittar nytt (på bra pris), inte minst från wiggle/startfitness. Har en bit över 10 par nu. För mig ett sätt att hålla motivationen att springa och variera sättet jag springer på (allt från underlag, till distans, till tempo, etc.).

Långsamt går jag mot allt tunnare skor. Just nu är favoriten Kinvara (inne på 3e paret), men det ligger flera minimalistiska i skolådan också och bara väntar på våren ;)

Som asfaltslöpare och stadsbo, märker jag att det inte riktigt räcker med bara vinter och sommarskor. Vill man ha skor typ Sac. Kinvara / NB RC1400 så tenderar sulorna snabbt bli förstörda utav allt grus/flis som vräks ut. Ett tredje par verkar vara av nöd; en sko med riktig slitstark sula som får gå på barmark innan gatukontoret har sopat upp efter sig.