12 maj 2016 kl 17:21
Jag har en skada på vänster gluteus medius innervation, och den fanns där även när jag var som bäst och då försämrade speciellt miltiden procentuellt sett och alla längre tävlingssträckor absolut sett med någon eller några minuter.
Det märkliga är att min markkontakt då på det svaga vänsterbenets fot mättes till enorma 4 ggr högre än höger fot i tävlingsfart.
Den krämpan ledde f ö till att jag testade med viss framgång att stanna 10 sekunder åt gången några ggr på långlopp på slutet av 1980-talet och början av 1990-talet.
En lång period på 1990-talet efter mer träning av gluteus medius och många kiropraktorbesök för sacro-iliacaleden kunde jag springa kontinuerligt igen i tävlingsfart åtminstone upp t o m millopp.
Senare på 2000-talet när begränsningen pga lägre tävlingsfart inte alls var där gick det bra utan att stanna upp t o m millopp.
Förmodligen är markkontakten fortfarande mycket längre med vänsterfoten och har sannolikt alltid varit det. Det är helt klart högerbenet som "driver" min löpning.