Mja, man ser tydligen det man vill se, kan jag tycka. Artikeln heter: "Taktiken för att klara drömgränsen i Lidingöloppet " och ingressen fortsätter:
"Bara att klara Lidingöloppets 30 km är stort. Att springa under 2.15 är nästa steg för alla män. Många har försökt men få är utvalda. 2008 lyckades 430 män att ta sig under den magiska gränsen."
OK, artikeln handlar alltså om att gå under 2,15 i LL30, inget annat, inte om att ta andra typer av medaljer, inte att klara stavgången, knatteloppet, tjejloppet...
Men detta skulle alltså tyda på ett bristande genusperspektiv?
Det står lika lite om att klara 1,14 i M50 som 1,05 i K50, men ni reagerar bara över att K30 inte heller nämns? Det står heller inget om att M50 är 15 km medan K50 är 10, men det var tydligen inget problem ur genusperspektiv.
Det finns nedanstående klasser med medaljtider, 15 st. Av dessa är 8 i klasser för kvinnor, resten (7) i klasser för män. Är det det som är det bristande genusperspektivet? Alla LLs lopp utom ett, tjejloppet, är öppna för båda könen, vad säger det om genusperspektivet?
Män (30 km): 2.15
Kvinnor (30 km): 2.38
Män 50år (15 km): 1.14
Män 60 (10 km): 55 minuter
Män 70 (10 km):1.02
Kvinnor 50 (10 km): 1.05
Kvinnor 60 (10 km): 1.08
Kvinnor 70 (10 km): 1.10
Kvinnor 22 (10 km): 45 min
Flickor 17 (4 km): 20 min
Flickor 19 (4 km): 20 min
Män 22 (10 km): 1.00
Pojkar 17 (10 km): 42 min
Pojkar 19 (10 km): 42 min
Tjejloppet (10 km): 50 min
Och var är invandrarperspektivet? Funktionshindrades perspektiv? Vem tänker på barnen? Vilka fler perspektiv måste täckas in i en artikel som handlar om att gå under 2,15 på LL, undrar jag?
