annons
Löpning Övrigt 99 inlägg 4555 visningar
#1
titti svensson
1978 • tyresö
16 september 2009 - 14:45

Rolig kommentar

Folk som inte löptränar tycker ofta att marathonlopp och liknande är helt galna upptåg. Det blev extra tydligt när jag pratade med en väldigt otränad kompis:

Han: Hur långt är det egentligen?
Jag: 4.2 mil
Han: Springer man hela tiden???
Jag: Ja, det är väl tanken.
Han (med lättad röst): Ja, men ni stannar väl för lunchpaus iallafall?
Gilla
#81
1973 • Älvängen
15 september 2010 kl 09:06
När min 3-åring började dagis nu i augusti så fick han (som alla andra) en reflexväst av personalen, så dom lätt kan hittar barnen när dom är ute och går.

Hans kommentar blev istället: Va bra, då kan jag springa med pappa!

Gilla
#82
Åsa Cedervall
1984 • Göteborg
15 september 2010 kl 18:03
Haha vilken underbar tråd det här var :D

Jag har inte hört så mycket men sommaren 2007 var jag och sambon och sprang inne i stan i Göteborg och befann oss på Avenyn. Det var en riktigt fin dag så uteserveringarna var överfulla. Förmodligen satt väl folk där inne å drack vin å annat, å så hade sambon hört en säga, ganska högt "Måste dem springa här". Det tyckte jag var ganska roligt :D

Sen var det ju bra kul på Göteborgsvarvet ett år också. Det var ingen som sa något men det var en busshållplats som var avstängd och så satt det en skylt där, där det stod ungefär "Hållplatsen indragen. Gör som alla andra: spring". Det hjälpte mig de sista kilometrarna :D
Gilla
#83
Karin
1972 • Hudiksvall
15 september 2010 kl 19:37
En kompis son sa när de var ute o promenerade i spåret och en man sprang förbi:

"Varför har han så bråttom? Han kanske är kissnödig."
Gilla
#84
Mattias
1974 • Borås
16 september 2010 kl 10:15
Jodå, en del roligt har man fått höra. Mest lakoniska saker som: "Är du trött?" när man ligger mer eller mindre avsvimmad efter en runda.
Gilla
#85
Erik Aschan
1975 • Bromma
16 september 2010 kl 11:09
Kul att tråden är väckt igen. Vill gärna dela med mig av en episod som utspelade sig för många år sen då jag precis kommit igång med löpningen. Jag har gjort en liten runda, var väldigt trött och passerar under en viadukt där två barn står och tittar ner. När jag passerat ropar de: "Du tappade nåt". Jag stannar upp varpå de ropar "farten!". Väldigt ondskefullt men också väldigt roligt...
Gilla
annons
#86
Carl Ekstrand
1976 • Hägersten
16 september 2010 kl 12:11
Ha ha, precis det där råkade jag också ut för Erik! Skoj att höra att jag inte är ensam...
Gilla
#87
2006 • Alingsås
16 september 2010 kl 20:12
Jag sprang en 8 km-runda på lunchen och på väg ner i omklädningsrummet, svettig och rosig om kinderna möter jag min kollega Anders som tittar på mig och säger ´nu har du varit duktig, va?´, varpå jag tittar ner på min Garmin-klocka, lite lätt missnöjd med farten på passet och svarar ´njae, sådär´, varpå Anders börjar garva, skakar på huvudet och säger ´ och du kollar på klockan´. Jag fattade inte vad han menade förrän efter en bra stund och då började jag skratta, jag också. Så jämrans nördig.
Gilla
#88
1975 • Göteborg
16 september 2010 kl 23:34
Ibland för att få lite tempo på passen brukar jag haka på cyklar som passerar, om de inte trampar på alltför fort. Gjorde sista två kilometrarna på en 10k-runda när en tjej passerade på cykel i bra tempo, Kände mig fräsch så jag hakade på och låg precis snett bakom pakethållaren och matade på.
Efter en stund märkte hon att hon var "förföljd" och tittade bakåt några gånger. När kugghjulen nästan hörbart snurrat några varv frågade hon med viss tvekan på rösten - ´Vill du ha skjuts en bit?´
Svårt att hålla tempot uppe när man skrattar, så jag blev tyvärr tvungen att släppa.
Gilla
#89
Lina Ekeroth
1987 • Örebro
17 september 2010 kl 12:59
Jag mötte ett äldre par i ca 70-årsåldern när jag var ute och sprang för ett tag sen. När vi är i stort sett jämsides sträcker mannen ut en arm för att stoppa mig och sen säger han: Har inte du hört att det är ohälsosamt att stressa sådär? för att sedan bryta ut i gapskratt! Det är ju roligt att veta att man kan roa någon mer än sig själv med löpningen :D
Gilla
#90
Ann Olausson
1971 • Tumba
25 september 2010 kl 11:48
På Stockholm halvmarathon hörde jag två oombytta killar i 20-års åldern fråga några löpare framför oss:
- Får ni betalt för att springa?
- Nej, vi betalar för att få vara med.
Killarna går vidare och jag hör dem säga:
- Betalar?? Kan det vara sant??
Gilla
annons
#91
Mia Widstrand
1968 • Nantes
25 september 2010 kl 17:40
Mötte en tant med en liten pudel som stretade emot. Jag hälsade (glatt?).
Tanten svarade: hon vill inte heller motionera.
Jag undrar vilken min jag hade...
Gilla
#92
2006 • Alingsås
25 september 2010 kl 19:36
Hade nyss fyllt 20 år och var ute på ett träningspass.
En liten gosse utbrister: Titta mamma, gubben springer.
Gilla
#93
2006 • Alingsås
25 september 2010 kl 21:53
Joggade till jobbet. -20 grader, snöade lappvantar och stark vind. Fick nu äntligen använda luftvärmare och skidglasögon.
I höjd med Danderyds sjukhus möter jag en frussen blivande bussresenär.
Han tittar på mig, nickar med allvarlig min:
-respekt!

Tydligen hade jag fått 13 rätt i hans bok. :-)
Gilla
#94
Åsa Rönnings
1974 • AVESTA
26 september 2010 kl 06:38
Peter

Igår när jag och svägerskan åkte hem från Lidingöloppet fick hon stanna, kasta sig ur bilen för att kräkas, då använde jag just det ordet.......RESPEKT!
Gilla
#95
hernwall
1966 • handen
26 september 2010 kl 09:24
Närmar mig trots allt relativt snabbt två tjejer på inlines, där den ena av dem mycket tydligt var nybörjare. Väldigt vingliga ben och lustiga vinklar; ni ser det framför er. Men det går framåt, det gör det allt ... Hennes vän står några meter längre fram och väntar in "bambi", så hon ser mig komma och ler sådär överseende.

När jag joggar förbi "bambi", som varit så totalt koncentrerad på att hålla en mer eller mindre upprätt position att hon inte märkt mig komma, så utbrister hon "herregud vad långsam jag är, nu springer dom förbi mig också!". Jag hade inte mage att berätta att jag närmade mig 20k på mitt långpass ...

Minnet av denna episod har hjälpt mig många gånger, när det känns segt. :)
Gilla
annons
#96
Andréa
1978 • Lund
7 oktober 2010 kl 20:25
Liten liten skröplig tant med gåstavar och jag möttes nyss på cykelbanan. Jag hade stannat för att stretcha, var på hon kommer fram och säger...

-Huuuuur vågar du unga tjej (tack tanten) vara ute och springa i mörkret, man vet aldrig vad som kan hända?! - Jag svarade artigt att man kan ju inte gå omkring och vara rädd hela tiden osv..

Tant, kunde ändå inte förståååå, hur jag vågade. Jag påminde då tant om att minsann faktiskt även hon var ute själv i mörkret!

Var på hon svarade - Nä men jag har ju dem här (gåstavarna) att försvara mig med!!! Tjena mors vilken söt tant!!
Gilla
#97
Marcus Carlsson
1972 • Jönköping
8 oktober 2010 kl 10:49
Jag och min då femåriga dotter tittade på New York-maraton på TV. Självklart följde kameran eliten och jag sa till min dotter.

- De springer verkligen jättefort.
Varpå min dotter säger:
- Ja, de springer lika fort som en säl. Men de ligger inte på magen

Jag förstår än i dag inte hur hon tycker en säl kan springa så fort, men har man fantasi så går det kanske

/ Marcus
Gilla
#98
1968 • Helsingborg
8 oktober 2010 kl 15:27
I våras sprang jag mitt livs första lopp, Springtime i Helsingborg, 10 km med ca 2000 deltagare. När jag kom hem frågade min son: "Hur gick det? Vann du?" Det tyckte jag var en rolig fråga...
Gilla
#99
Eva Stenberg
1966 • Varberg
8 oktober 2010 kl 19:10
Testar att springa med min häst. Han är väluppfostrad, arbetsvillig och provar gärna nya saker så det går bara fint (även om jag får kuta på som f-n för att hålla hans tempo).
Möter två vildsvinsjägare som jag känner lite grann. De stannar, tittar undrande på mig och pållen och den ena säger: "Vänta nu, är det inte han som ska springa och du ska sitta på?

Gilla
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.
annons