Löpning • Träning • 14 inlägg • 6317 visningar •

Snabba muskelfibrer, möjligt att bli bra långdistansare?

Rocky Stevenson
1981 • Stockholm
#1
•
25 november 2012 - 18:36
Gilla
Har sprungit sen juli i år. Har gjort relativt bra framsteg sen dess på de rundor jag kör. Men sen kollar man på många andras tider och inser att man förmodligen aldrig kommer komma ner till de km-tiderna, idag sprang jag 4:30 som snabbaste km.

Jag tror jag egentligen är mer lämpad som sprinter, dvs har rätt snabba muskler. Placerade mig t.ex. på pallen (60 m) på skolmästerskap för medelstor stad.

Men på de längre distanserna känns det trögt. Springa under 4 min/km känns som ett drömmål i dagsläget. Är det möjligt att bli hyffsad långdistansare med "fel" muskelfibrer?
Carl Petersson
1995 • Mariestad
#2
•
25 november 2012 kl 19:38 Redigerad 25 november 2012 kl 19:39
Gilla
Allt är möjligt fast det är svårare i vissa fall ;) Jag var på en tränarutbildning och där pratade vi lite om detta, har för mig föreläsaren sade atts snabba muskelfibrer kan förändras lite mot att bli mer uthålliga, men inte så mycket. Däremot får du ju nya, uthålliga muskelfibrer och bättre syreupptagning osv. genom att träna mycket långdistanslöpning. Hoppas att detta kan vara något till hjälp, jag är absolut ingen expert!
Carl Petersson
1995 • Mariestad
#3
•
25 november 2012 kl 21:04
Gilla
Läste precis igenom mitt inlägg och insåg att det egentligen inte säger något mer än: "Ja, fast det kräver mer träning".
Johan Pihl
1975 • Olofstorp
#4
•
25 november 2012 kl 21:20
Gilla
Har du sprungit sen i Juli så säger det inte mycket om din potential. Själv var jag också bra på kortdistans i skolan, och för fyra år sen kunde jag inte springa en kilometer på under 4:30; idag är situationen väldigt annorlunda. Dra inga slutsatser från 6 månaders långdistansträning, det tar många år att nå sin fulla potential.
Gabriel Enning
1980 • Lidingö
#5
•
25 november 2012 kl 21:37
Gilla
Rocky, ta't lugnt! Du kommer kunna springa jättefort och jättelångt. Det enda som krävs är kontinuitet, kontinuitet och kontinuitet. Sätt upp en 5-årsplan.
Isa
1989 • Helsingborg
#6
•
25 november 2012 kl 21:59
Gilla
lösningen på det mesta verkar vara tålamod, var en bra löpare för ngra år sedan på kortdistans och hyfsad på milen.
Efter sjukdom+skada har jag kommit igång i oktober i höst och tycker jag gör usla tider i jämförelse men inser att jag förbättrat mig ganska mkt på kort tid så tååålamod som gäller, handlar om månader&år I think ...
Rocky Stevenson
1981 • Stockholm
#7
•
25 november 2012 kl 23:24
Gilla
Tack för svaren, jag kutar på och ser hur det går. Gör det framför allt för att det är skönt ändå!
Zara
1989 • Uppsala
#8
•
26 november 2012 kl 16:45
Gilla
Det är mycket lättare att gå från att ha snabba muskelgrupper till långsamma än att göra tvärt om.

Tex en sprinter på 200m kan i framtiden med träning bli en bra Marathon löpare. Men en Marathon löpare har mycket, mycket svårare att kunna träna sig till en bra tid på 200m även om denna skulle lägga om hela träningen.
Marcus Nilsson
1967 • www.sapiens.se
#9
•
26 november 2012 kl 16:47
Gilla
Läs det här om Pre!
http://nitrovegan.blogspot.se/2012/11/steve-prefontaine.html
Peter P
1965 • Kungsholmen
#10
•
26 november 2012 kl 18:04 Redigerad 26 november 2012 kl 18:04
Gilla
Jag lider också av att ha för mycket snabba fibrer (tror jag) men troligtvis dessutom ganska lågt VO2Max (vilket uppenbarligen inte Steve Prefontaine hade). Jag vann skolmästerskap i grundskolan i sprint.

På den positiva sidan så är det iofs en njutning att springa ifrån andra löpare i uppförsbackar där jag verkar ha 1-2 växlar till där annars jämnstarka löpare kroknar men då det gäller 5km eller längre så känns det som att jag får dålig utdelning på nedlagd träning jämfört med många andra med annan muskeltyp.
Rocky Stevenson
1981 • Stockholm
#11
•
26 november 2012 kl 18:26
Gilla
Marcus Nilsson: Mycket intressant läsning. Får mig att tänka på en viss mexikansk slugger (boxning) med psyke av granit =)
Henry Kallioniemi
1943 • Täby
#12
•
26 november 2012 kl 19:28
Gilla
Zara

Man kan mycket väl, med modifierad träning, utvecklas från långdistanslöpare till att bli bra på riktigt korta sträckor. Jag har själv gjort en sådan resa. Mina första tävlingar var på maraton, i 40-årsåldern med 2:57 som bäst. Nu 30 år senare är jag snabbare än någonsin. Från att ha sprungit cirka en mil om dagen vid maratonträningen springer jag nu en mil i veckan men mycket fortare. Nästa år ska jag göra mitt livs första 60m lopp och siktar på medalj vid SM i klass M70.
Zara
1989 • Uppsala
#13
•
27 november 2012 kl 14:54
Gilla
Henry: Vad roligt för dig. :) Ingenting är omöjligt.

För 5-6 år sen körde jag kortare distanser från 200 - 800m.
Även om jag idag inte tävlar på de sträckorna så är jag fortfarande väldigt skeptisk till att köra långpass just för att jag tänker att det bara kommer att förstöra snabbheten.

Men med ditt exempel så kan kanske ett långpass inte är så farligt... Men jag tror fortfarande att det är mycket lättare att träna från att ha snabba muskelgrupper till långsamma än att göra tvärtom. Men det säger ju ingenting om att det är omöjligt, bara svårare.
Henry Kallioniemi
1943 • Täby
#14
•
27 november 2012 kl 16:17
Gilla
Zara

Enstaka långpass hämmar inte snabbheten. Snarare tvärtom.
Men långpass (över en halv timme) är bra mest för allmänt hälsotillstånd vilket ökar möjligheten att tillgodogöra sig även snabbhetsträning.

Jag har noterat goda effekter av långpass efter cirka 10 dagar.
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.