annons

<< Föregående pass • Visa träningsdagbok • Nästa pass >>

Mikael Karlsson

1956 • Lund

Lunds CIP

Fredag 4 augusti 2017 10:10

Löpning - Lång intervall

VerktygKopiera passetRadera passet

Tänkte morgonintervaller, 2x2000m i 4:20-fart men kände efter tredje km att det blir för mycket mjölksyra. Så 2000+1200+800m.

Tänkte också att pannbenet är något man tränar på. Likaså får man träna på att avväga vad som är klokast i det långa loppet.

8,37 km
Distans

39:20
Tid

4:42 min/km
Snitt

Intervaller

Sträcka	Distans	Tid	Snitt
Uppjogg	3,00 km	15:10	5:03 min/km
Repetition 1	2000 m	08:40	4:20 min/km
3 min gåvila
Repetition 2	1200 m	05:11	4:19 min/km
1 min gåvila
Repetition 3	800 m	03:23	4:14 min/km
Nerjogg	1,37 km	06:56	5:04 min/km

Gilla passet

Kommentarer

Magnus Sjöberg - 4 augusti 2017

Bra att du tränade på det senare alternativet. Det är dessutom tuffare att träna på morgonen så man får räkna med lite långsammare tider än annars.

Det där med långa loppet är nog lite den filosofi som Schwartzer har ( tränaren vi pratade om i våras). Jag har försökt ta till mig att undvika världsmästarpassen, både vad gäller antalet intervaller och fart. Har väl inte precis lyckats än men tanken finns där...

Mikael Karlsson - 4 augusti 2017

Si, claro.. Å här är det väl bäst att tänka att det är inte tanken som räknas utan vad man gör, gör och gör. ;)

Gunnar Skandsen - 4 augusti 2017

Tror det var fornuftig av deg å justere slik du gjorde, for å unngå melkesyren. På hardøktene er det nok best å holde seg på terskel, eller litt under terskel. Når man er veteran, som vi er, bør man være mer forsiktig med hardøktene -
pga. skaderisikoen. Men med mye mengde med lav intensitet kommer man etterhvert i god form.

Fint å se at du er kommet godt i gang med løpetreningen.

Mikael Karlsson - 4 augusti 2017

Tack för uppmuntran och råd, Gunnar. Jo, jag vet men har aldrig riktigt anammat idén med längre och långsammare pass. Dels för att träningsfilosofin i min klubb är mer åt intervaller i överfart och dels för att jag springer sämre tekniskt när det går för långsamt. Nu när det är osäkert hur mycket jag kan springa och om jag ska kunna komma upp på bra längder igen. Kanske får jag springa färre och kortare pass och köra mer alternativ träning, som cykel. Vi får se. Men jag ska definitivt tänka på det du säger, utifrån hur det sett ut under åren med att träna för många hårda pass som leder till skador.

Magnus Sjöberg - 4 augusti 2017

Intressant diskussion. Jag är väldigt dubbel till den. Å ena sidan tror jag att vi motionärer gör bäst i att träna så mycket och hårt vi kan när vi kan eftersom livet med jobb, familj mm så ofta kommer emellan. Man kommer inte långt med tre långsamma distanspass i veckan.

Å andra sidan tycker jag Gunnar har helt rätt. Mycket mängd i låg fart i kombination med intervallpass där man inte går all in utan nöjer sig med 4-5 tusingar i milfart eller liknande. Då slipper man mer sannolikt undan både skador och infektioner.

I min klubb är det också intervaller i överfart med lång vila som gäller, tex 6x1000 m start var 6e minut. Det gör att många springer tusingarna ca 15-20 sekunder under milfart, å andra sidan underpresterar alla kraftigt på maraton pga bristande uthållighet. Själv har jag gjort bäst tider när jag tränat på egen hand och sprungit intervaller med kortare vila som tvingat ner farten. Allra bäst för uthålligheten är det med joggvila tycker jag.

Gunnar Skandsen - 4 augusti 2017

Dette sier Ingrid Kristiansen om hvordan man bør trene: http://www.ingridkristiansen.com/2015/08/10/hvilke-feil-er-de-vanligste-blant-mosjonistene/

Obs: Rolig på norsk er det samme som lungt på svensk :-)

Magnus Sjöberg - 4 augusti 2017

Det låter sunt och rimligt. Det fina med att sänka tempot på distanspassen är att återhämtningen blir bättre och att "suget" och motivationen inför kommande pass blir bättre tycker jag. Det viktigaste av allt är nog att hitta ett sätt där man kan träna så mycket som möjligt och ändå tycka att löpning är roligt samtidigt som man behåller balansen med arbete och annat, annars blir det snabbt slitsamt och nedbrytande.

Mikael Karlsson - 5 augusti 2017

Jag hamnade i sändningarna från London igår kväll. :) Återkommer efter dagens spinningpass.

Mikael Karlsson - 5 augusti 2017

Läste Ingrids råd. Kollar också min spanske löparkompis träningsschema som han kört i decennier. På senare år är han flerfaldig världs- och Europamästare i veteranklass.
Måndag 80 min lugn löpning
Tisdag 80 min lugn löpning
Onsdag Snabba intervaller 4-5 km, blandat 1000 och 500m, någon gång också 2000m
Torsdag Vila
Fredag 80 min lugn löpning
Lördag 50-60 min långsam löpning
Söndag Tävling 5-10km
Var 4:e vecka skippar han intervallpasset och kör 80 min lugn löpning istället.

Så man behöver alltså inte köra långa intervallpass men två snabbare pass per vecka.

Gunnar Skandsen - 5 augusti 2017

Jeg tror at variasjon er viktig, og at intervalløktene godt kan være forskjellige og sikkert noen ganger også erstattes av tempoøkter.

For halvannet år siden kjøpte jeg en PT-time hos Ingrid Kristiansen (alle kan gjøre det) og fikk en rapport med forslag til hvordan jeg skulle trene for å nå målene mine.

I denne rapporten skriver Ingrid - sitat: ’Det er ikke slik at jo mer og jo hardere du trener jo bedre blir du (heldigvis). Det er det dessverre altfor mange mosjonister/aktive som tror i dag. Det er her du skal trene smart.’

Hvis dere er interessert i hele rapporten, kan jeg godt sende den pr. mail. Den inneholder bl.a. forslag til intervalløkter.

Mikael Karlsson - 5 augusti 2017

Träna smart låter bra i alla åldrar men säkert viktigare i vår ålder. Jag tar tacksamt emot rapporten. Skickar e-post på Jogg-mail

Magnus Sjöberg - 5 augusti 2017

Jag tror också på variation, kroppen har en tendens att anpassa sig till det man utsätter den för så det är bra att chocka med lite nya pass ibland.

För de av oss motionärer som inte lyckas hålla hög mängd över en längre tid tycks det vanligt att brist på uthållighet är ett större problem än brist på fart, då tror jag att snabbdistanser/tempo är ett bra pass, även om många verkar dra sig för det.

För egen del har jag också börjat fundera på hur jag ska få in styrka i träningen, med förhoppning om att det ska hjälpa mig med lår och rygg som trilskas med jämna mellanrum.

Tar också gärna emot rapporten om jag får.

Tack till er för kul diskussion!

Gunnar Skandsen - 5 augusti 2017

Jeg skulle også gjerne ha trent mer styrke, siden det er spesielt viktig for oss seniorer. Men jeg synes det er en utfordring å få det til å passe med løpingen. Hadde man løpt bare 2 dager i uka, så hadde det vært enklere :)

Mikael Karlsson - 5 augusti 2017

Livet har sina begränsningar. :) Jag kör mina styrkepass 2 ggr per vecka i samband med annan träning, även om det inte är optimalt. Men hellre det än inte alls. Bästa är om man kan göra på andra dagar utan annan träning eller på morgonen, om man springer på kvällen.

Magnus Sjöberg - 5 augusti 2017

Jag får bara in styrka ytterst sporadiskt i form av utfallssteg eller lite enbenshopp/jämfotahopp efter träning. Ibland gör jag också lite enbensknäböj på jobbet. I höst funderar jag på att träna lite mer strukturerat två ggr/vecka under några månader och se om det ger resultat. Det finns en del forskning som pekar på att tyngre vikter är att föredra även för uthållighetsidrottare. Det gäller bara att släppa fåfängan och kanske offra några km för att ge tid till styrketräning, det har jag svårt för...

Mikael Karlsson - 7 augusti 2017

Har nu läst rapporten ett par gånger och det låter bra. Jag ska försöka tillägna mig en del av vad I K säger. Det som gör mig lite nyfiken Gunnar är att hon anbefaller mer snabba pass per vecka än vad du kör just nu.

Gunnar Skandsen - 7 augusti 2017

Det stemmer at jeg ikke har fulgt Ingrids anbefalinger slavisk. Jeg har ikke kjørt regelmessige kvalitetsøkter, hovedsakelig av to grunner: 1) Vondter, som gjør at jeg ikke har tatt sjansen pga. skaderisikoen, 2) Pga. jobb og andre omstendigheter mangler jeg til tider overskudd til å kjøre denne typen økter. Det er litt dette med balanse mellom trening, jobb og familie, som Magnus er inne på. Da er det lettere å gjennomføre en distanseøkt i stedet, der jeg kanskje løper flere men langsomme kilometere.

Men jeg har grunnleggende tro på Ingrids prinsipper og ideer – ikke minst ift. å unngå å trene for hardt og det å trene variert.

I tillegg mener jeg at mengde er den kanskje aller viktigste parameteren. Jeg er usikker på hva Ingrid tenker om det.

Jeg tror fullt og helt på det som står i denne artikkelen: http://running.competitor.com/2013/10/training/are-you-running-enough-miles_35813

I tiden framover vil jeg imidlertid som oppkjøring mot konkurranser i høst gamble på at jeg tåler flere kvalitetsøkter. Dét pluss ekstra mye mengde håper jeg skal resultere i en bra form om noen uker.

Mikael Karlsson - 7 augusti 2017

Jag förstår. Vi får vänta tills pensioneringen för att få tiden att räcka till. ;) Men visst lägger vi var och en, mycket tid på löpningen redan nu och det är klart att det har ett pris. Men så länge upplevelsen att det är värt det, så fine. Jag är imponerad över hur du får till och orkar så många pass per vecka. Jag förstår att min egen gräns ligger vid betydligt färre km. Så har det i alla fall varit fram till dags dato och jag behöver träna klokare om det ska bli mer. Men just nu rätt nöjd med att kunna springa igen Ch jag ska trappa upp försiktigt. Önskar inte en sådan artrit igen, som kom i februari. Jag tror att det handlade till stor del av överansträngning på hårt och ovant underlag under en tid och med ojämna träningsmängder under några veckor. Läste artikeln och det låter väldigt enkelt. Kan det vara så enkelt? :)

Magnus Sjöberg - 7 augusti 2017

Intressant artikel. Jag säger som jag brukar: Löpning är enkelt men inte lätt! Jag tror det är så enkelt som att det gäller att springa så mycket som det bara går, Mikael. Men det finns alltid ett antal MEN. Man ska hålla sig frisk och skadefri, man ska springa så att man hinner återhämta sig, man ska springa så man inte tappar motivationen osv. Lyckas du inte med alla dessa men tappar du kontinuiteten och då är man tillbaka på ruta ett när det gäller mängd.

Jag tror också löpare har mycket att lära av andra konditionsidrotter där påfrestningarna på leder inte är lika stora. Cyklister, skidåkare och simmare kan ju träna på sin idrott fler timmar i veckan utan att gå sönder än vad löpare kan. Jag tror många elitlöpare skulle ha nytta av ett antal extra timmar konditionsträning utanför löparskorna varje vecka som ett sätt att höja taket för hur mycket som är möjligt för en löpare att träna.

I perioder när jag har tränat för marathon har jag också fått bra resultat på andra distanser, tex halvmaran. Mitt pers på 1500m satte jag bara några veckor efter maran trots ringa fartträning.

I sommar har jag sprungit lite mer än jag brukar. Det som har hjälpt mig har varit att sänka farten till 5.30 ett par ggr veckan, utan det hade jag nog inte fixat återhämtningen.

Mikael Karlsson - 8 augusti 2017

Det är bra med kloka gubbars input. Tackar!

annons