Backa–Tuve

Upp som en sol, ner som en pannkaka. Efter två dagar med riktigt pigga ben blev det ett rejält bakslag på vad som skulle varit veckans långpass. Kändes helt okej till att börja med men sen gick det trögare och trögare. Jag var nog allmänt lite låg på energi också, det hade gått nästan sex timmar sen den ganska lilla lunchen när jag stack iväg. När jag passerat Slätta damm var det inte roligt längre och sen var det knappt jag orkade ta mig över Götaälvbron. Valde att avbryta vid Centralen och ta vagnen hem.