Runt Gültzaudden

Känningar i benen igen, men mindre den här gången. Nu minskade dom hela tiden, nästa borta helt vid 2 km. Sedan halvvägs så satte jag mig på en bänk och vilade lite (2 minuter kanske?) och sedan när jag satte igång igen var det mycket värre. Men återigen nästan helt borta efter 2 km.

Notis från förra passet: det slutade ju göra ont nästan direkt efter passet, men sedan kom det tillbaka på eftermiddagen/kvällen. Dagen efter borta igen.

Tror nog inte det är så allvarligt, bara benen som långsamt vänjer sig. Blir det inte värre springer jag på.

Sista kilometern blev jag ifattsprungen av en annan löpare som frågade mig om skorna, jag sprang nån halvkilometer och förklarade för honom. Kul! Och inga problem alls att prata, inte alls andfådd, vilket ger slutsatsen att det är benhinnor och leder som bromsar, och lungor/hjärta har mycket mer att ge.