Sprintpass

Morgonpass. 10 x 100 meter + 1 x 400 meter på Stockholms stadion. Tre minuters vila. Någon plusgrad. Sega ben för att vara sprintpass. Det blev ansträngt mot höger ljumske ännu en gång redan efter den andra repetitionen och något värre efter den tredje repetitionen. Sedan höll det sig på samma nivå, annars hade jag stannat och gjort något annat i stället. Men det blev att jag inte sprang så fort som jag annars hade gjort, bl.a. blev aldrig låren sprinttrötta. Men det var i alla fall fortfarande sprintlöpning. Det hade underlättat att springa i snabbskorna. Jag sprang i distansskorna. 400-ingen gick långsammare än planerat (62.6 sekunder). Jag trodde att jag med enkelhet skulle springa på i vart fall cirka 60 sekunder blankt. Men det var tydligt sega ben under 400-ingen snarare än tydlig mjölksyra så tiden kanske inte säger så mycket.