Runt på fältet och sedan till Tollarp

Var inte alls upplagd för ett monsterlångpass idag, men försökte peppa mig till att komma ut så gott det gick. Ville egentligen hellre se Usain Bolt & co göra upp om guldet i Daegu (dock tur man inte stannade hemme för den sakens skull med tanke på den nesliga upplösning - tjuvstart och diskvalificering för Bolt).

Hade laddat iPoden med F&F, MarathonTalk och lite annat s,ått och gott som skulle få göra mig sällskap.

Kändes ok då jag kommit igång. Dock var inte korken på den medtagna flaskan innehållande lite Cola ordentliget fastskruvad så redan efter en knapp kilometer fick jag stanna och tömma löparryggan på Coca Cola. Mindre bra start.

Sprang 13k på fältet och sedan svängde jag hemom för att plocka till mig en banan innan jag fortatte till Tollarp.

Km 25-30 skulle göras i marathontempo, det var bestämt sedan tidigare. Kändes rätt skönt att få röra lite på påkarna då. Mycket eftersom min högerfot börjat vid det laget domna. Känns faktiskt inget vidare det där. Jag vet (utan att vilja erkänna det för mig själv) att det är Ischiasen som spökar. Fan.

Nåval, 25-30 gjordes i 4:50-fart dvs något snabbare än tänkt marafart (5:00).

Trött den sista biten (30-33). Hungrig törstig och faktiskt lite sliten då jag anlände Tollarp och svärföräldrarnas hus.

Nåja, nu var det gjort. Ett monsterlångpass till planerat innan det är dags att göra Berlin osäkert!