Kullamannen - Himmel, Hav & Helvete

Fick skjuts av en östgöte upp för backen från campingen till bussen och tog det som ett gott omen även om jag misstänkte att det inte skulle funka så bra i backarna med mitt halvskadade lår. Väl i Ängelholm så övergav jag mina stugkompisar och mötte upp Felix som kom med en senare buss. Efter lite snack och toabestyr så var det dags för en briefing som jag inte uppfattade så mycket av.

Vi ställde oss i mitten av fältet och sen bar det av över campingen och in i skogen. Smal stig och det gick lite väl långsamt första biten så jag drog med Felix i ett ryck där vi drog om rätt många löpare i några omgångar. Perfekt väder med 11-12 grader och moln. Känslan i kroppen var...inte bra, men inte direkt dålig heller. Vi sprang och snackade medan vi tog oss genom skogsavsnitt, sandstränder och gamla banvallar.

Strax efter milpasseringen när vi kom ut på mindre grusvägar så började baksida lår stelna till och jag insåg att det här skulle bli en lång dag. Felix ökade lite och jag släppte meter för meter då jag tänkte att det var bäst att spara låret så mycket det gick. När han segat sig iväg 100-150 m så höll vi samma tempo ett bra tag innan jag till slut tappade honom ur siktet runt 18-19 km tror jag.

Tappade gnistan lite när man matade på km efter km med svag tendens till haltande på högerbenet. Drack bra och fick i mig energi kontinuerligt men ändå kändes kroppen rent allmänt lite seg och slö. Fick också problem med skuldrorna som började göra ont vilket var väldigt länge sedan sist och det bidrog inte till bättre humör eller känsla.

Framåt 30 när vi närmade oss Arild och Kullaberg så började jag faktiskt misströsta lite och kände mig lite uppgiven. Stannade till snabbt vid depån vid Rusthållaregården för lite vattenpåfyllning, en näve goda körsbärstomater och lite saltgurka. Hejade på Thomas som kom in strax efter mig och gav mig iväg med en göteborgare som konstaterade att det var nu loppet började.

Betydligt mer kuperat nu och trots att det inte var några mördarbackar på något sätt så blev varje motlut jobbigt med ett högerben som inte ville hjälpa till uppför. Det gick långsamt nu och jag blev passerad av löpare med jämna mellanrum.

Efter några km kom vi fram till målområdet där man blev påhejad innan det var dags för rond ett mot berget. Har faktiskt lite oklara minnesbilder från slingan på nordostsidan men det var iaf jäkligt många backar där det ibland var gränsfall till klättring. Baksida lår gav upp cirka 2 meter in i varje backe men tog mig på något sätt uppåt även om jag konstant blev passerad av massor av folk - oklart hur många som var ultralöpare och hur många som deltog i något av de andra loppen. Kände mig lite låg på energi men mestadels var jag förbannad över att inte kunna trycka på något alls uppför. Tråkig känsla att knappt vara andfådd men ändå helt död i benen, för vänstern hade nu fått kompensera så mycket för högern att den var lika värdelös. Trots allt kunde jag ändå njuta en hel del av det här sjukt vackra området.

Strax innan varvning vid målområdet blev jag omsprungen av Lantz, som jag förstod var på väg mot segern då han nämnde något om att han var förvånad över hur ohotad han var som ledare. Väl inne i depån var jag i rätt miserabelt tillstånd, främst mentalt och energimässigt då jag hade haft lite svårt att få i mig något under förstaslingan, men hade inte en tanke på att bryta. Ville ha någon form av mat men tyvärr fanns det bara chips, nötter och cola. Upprörda känslor i fållan då någon funktionär tydligen visat fel väg för både ultra- och nordsidelöpare som nu kom insläntrandes från fel håll med 5-8 km extra i benen.

Begav mig mot fyren på ben som hade stelnat till rejält under stoppet som nog blev runt 4-5 min. Det gick segt första 3 km där det var väldigt kuperat med korta branta backar upp och ner. Fint var det iaf och när jag såg fyren bortom kullarna så fick jag lite ny energi i skallen. Klättringen upp till fyren genom ravinen med lösa stenar var nog loppets roligaste del. Det gick ju hälften så fort som det borde ha gjort men det var kul med allt folk som stod och hejade vid krönet och själva miljön var väldigt häftig.

Lufsade igenom turisthoperna vid fyren och vidare till vätskestationen där jag försökte ta igen lite på vatten- och energifronten. Efter det började konstigt nog kroppen kännas bättre på alla sätt och vis. Till och med baksidorna lår kändes lite mindre stela och krampaktiga. Det gick ändå inte fort uppför men jag fick lite mer kontinuitet i det hela på något sätt.

Blev passerad av Björn några km efter kontrollen och han satte av i en jäkla fart uppför. Vi passerade riktigt fina bokskogar, ormbunksklädda branter med utsikt ner mot havet och fina stigar som slingrade sig upp och ner för branterna. När jag väl närmade mig Björkeröd och det planade ut lite så gick det bättre att springa och jag passerade till och med löpare för första gången på typ 2 timmar. När det inte var så tätt mellan backarna och de inte var så branta så funkade det till och med att springa uppför.

Nu borde det bara vara runt 3 km kvar och när det började gå utför och inte var tekniskt så fick jag upp farten rejält och kom ikapp Björn i ett nafs. En funktionär sa något om 2 km kvar och när jag tittade på klockan sa den 5-tempo. Visst, det var lite segt i benen men nu på upploppet och med endast mindre backar så gick det att trycka på rätt bra. Tror jag passerade 4-5 löpare till sista biten innan jag kom in på målrakan och till och med la på en slutspurt.

Var självklart inte nöjd i mål då jag har jäkligt mycket mer att ge (tänker att jag borde kunnat kapa 40 min om låret varit helt) men ändå nöjd med att ta mig i mål efter att fått uppleva en väldigt fin bana samtidigt som låret inte var i mycket värre skick efter 55 km än vad det var efter 15.

Mötte upp Felix i målområdet som kommit in runt 20 min tidigare efter en bra insats och vi ojade oss lite i gräset innan han drog hemåt. Slöt upp med TNT-folket och vi vandrade hemåt för trevligt häng och lite mat.

Placering 103 av 249 enligt resultatlistan men vet inte riktigt om det stämmer då det står att jag tappade placeringar från fyren till mål när det var tvärtom. Ja ja, skit samma - det var ändå mycket sämre än vad jag hoppats på men det var en riktigt kul upplevelse och en kanonhelg i Skåne med pangväder och mycket trevligt folk. Hoppas att Länsstyrelsen inte sätter käppar i hjulet och att det blir repris nästa år.

1100 hm.