annons

Löpning • Träning • 16 inlägg • 8739 visningar •

Kroppens verkningsgrad?

Jonas Dartman

1967 • Linghem

•

13 juli 2010 - 21:34

Gilla

Vad är kroppens verkningsgrad? Alltså, om jag stoppar i mig 100 gram smör (700 kcal), hur mycket tar kroppen upp? Varierar det med föroämnet?
Nog innehåller väl fekalierna en viss energi? Eller?

/Jonas

Walker67

1947 • Växjö

•

14 juli 2010 kl 00:35

Gilla

När jag hör orden "kroppens verkningsgrad" tänker jag på vilken fart löparen förflyttar sig med en viss kraftinsats. Om löpare A och B använder samma kraft i anspänning och frånskjut, kanske de ändå förflyttar sig olika fort. Den som förflyttar sig fortast av de två, har bäst verkningsgrad.
Jag kan tänka mig att faktorer som påverkar verkningsgraden är muskelsammansättning, senstyrka men också kroppshållning, lutningsgrad i kroppsaxeln, höfternas placering, benens vinkel i höftleden mm.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

14 juli 2010 kl 00:50

Gilla

Det finns siffror på musklernas verkningsgrad, en vanlig siffra som nog stämmer bra är 25%. Resten, 75%, blir värme.
Sedan är bara en del av musklernas arbete till nytta för framdrivning av kroppen, en stor del går åt till att hålla oss upprätta, dvs att få oss att studsa upp när vi springer. Minns inte om det var 30 eller 70% men egentligen borde energin som går åt för att hålla en konstant fart på plan mark vara nästan noll (luftmotståndet ger ett litet bidrag om det inte är lagom mycket medvind), all "utåtriktad" energi går åt till att hålla oss i luften. Men benens fram-och återgående rörelse kräver helt klart en del energi, vi kan ju kalla detta för framdrivning även om det inte är helt korrekt.

badgear

1960 • Skåne

•

14 juli 2010 kl 09:42 Redigerad 14 juli 2010 kl 09:43

Gilla

På det sista, för i huvudsak köttätare är lär energitätheten ligga kring 200 kcal per 100g. För blandat matintag kring 100 kcal/100 gram. Siffrorna är tagna från min stackars hjärna och jag har för mig att jag plockade upp dom från NASA för några år sedan. Men allt beror på mängden vätska hur stor energitätheten per gram "material" blir.

Oldboy

1952 • Danderyd

•

14 juli 2010 kl 10:41

Gilla

Oj, det innebär att matsmältningen bara har ca 50% verkningsgrad för köttätare!? Och 70-80% för "allätare". Hm. Har länge förespråkat "så varierad kost som möjligt".
Enligt gängse siffror innehåller fett 9 kcal/g, kolhydrater och protein 4, alkohol 7. Men smör har ett vatteninnehåll på ca 20% så det blir väl ca 7kcal/g netto.

annons

Jonas Dartman

1967 • Linghem

•

14 juli 2010 kl 11:39

Gilla

Jag ser att jag uttryck mig lite oklart. Min fråga om verkningsgrad har alltså inte med musklernas sådan att göra, utan, annorlunda formulerat:
Av den energi jag tillför kroppen i form av mat, hur mycket fixar mag/tarmsystemet att ta upp?

badgear och Oldboy är lite inne på vad jag söker, men mer information är intressant.

Tack för era svar hittills!

Olof Reimer

1959 • Saltsjö-Boo

•

14 juli 2010 kl 12:19 Redigerad 14 juli 2010 kl 12:20

Gilla

Skulle tro att tarmarnas nedbrytning och upptag av rena födoämnen, dvs socker, stärkelse, fett, protein ligger på närmare hundra procent hos friska vuxna människor (ej spädbarn).
Ju mer fibrer och andra svårnedbrytbara beståndsdelar som finns i födan desto lägre blir effektiviteten. Dels är ju fibrer etc svårt bryta ner, dels kan de de skydda och kapsla in födoämnen som därför inte spjälkas och tas upp i tarmen

Zingo Andersen

1974 • Lund

•

14 juli 2010 kl 13:10

Gilla

Själv tycker jag kombination av era verkningsgrads tolkinger är intressant, om jag springer oändligt länge hur mycket per timme måste jag tillföra kroppen för att gå +-0.

•

14 juli 2010 kl 15:58

Detta inlägg har raderats

badgear

1960 • Skåne

#10

•

14 juli 2010 kl 23:34

Gilla

Oldboy, njae - alltså det var kaloritätheten det handlade om, inget om mängden.

annons

Walker67

1947 • Växjö

#11

•

14 juli 2010 kl 23:59

Gilla

Ursäkta, om jag hoppade över till musklerna, skall återgå till ursprungsfrågan.

Om vi tar 100 g smör och 10 personer stoppar i sig det, har det då samma verkningsgrad på samtliga tio ? Jag tror inte det utan att det varierar från person till person bl a beroende på mag-tarmsystemets hastighet att bearbeta, smälta och transportera födan genom systemet, vilket skulle påverka energiupptaget.

Vi ser personer, som trots att de stoppar i sig mycket energi, ändå är smala och andra personer, som väldigt lätt går upp i vikt. Kan detta bero på vilken verkningsgrad de har i sitt inre system ?

Oldboy

1952 • Danderyd

#12

•

15 juli 2010 kl 01:10

Gilla

Walker, det är väl känt att olika personer har olika förbränning av energi. Det finns hos barn s k bruna fettceller som bara är till för att hålla värmen/bränna energi. En del vuxna har dem kvar. Bara som exempel.
Men enligt badgear går mycket rakt igenom....

Badgear: om nu protein innehåller 400kcal/100g och 200 kommer ut igen om proteinet råkar vara kött, då får jag det till en verkningsgrad på 50%. Reservation för vattenhalter och fett i köttet, men på ett ungefär alltså. Låter lågt tycker jag.

Anders E

1968 • Sollentuna

#13

•

17 juli 2010 kl 00:43

Gilla

Hmm,

uppfattningarna verkar gå isär kring magens verkningsgrad. Oldboy och badgear (?) har kommit fram till att mycket går rakt igenom (verkningsgrad kring 50%) medan Olof Reimer och den studie som Peter Nilsson refererar till (95-98% verkningsgrad) pekar på att nästan ingenting går igenom.

Är det månne så att badgears NASA-siffror anger hur mycket av kalorierna som tas upp som kan användas till viljestyrt muskelarbete (resten av energin går åt till icke-viljestyrda kroppsfunktioner)? Isåfall är svaret på ursprungsfrågan troligen drygt 90%.

Oldboy

1952 • Danderyd

#14

•

17 juli 2010 kl 12:12

Gilla

En gissning kan vara att de 50-75% som NASA-studien visade gällde brutto, inklusive exv. fibrer som människor inte får energi av och de 95% som fanns i Peters källa var netto, alltså del av användbar energi.
Någon skillnad på energi för muskler och annat finns inte, en del (mest protein) används för att bygga upp kroppen man kan brytas ner för att ge energi och det är den energin man räknar, resten (fett och kolhydrater) ger energi direkt eller till depåer.

Zingo Andersen

1974 • Lund

#15

•

17 juli 2010 kl 13:11

Gilla

Så om jag väger ca 100 pannor och då gör av med ca 1000Cal per 10km (Har för mig att det var ungefär så) och en gel är 88cal så kommer kroppen plocka upp 83,6 Cal (inga fibrer) (88*0,95=83,6) så bör jag äta 12st per 10km om jag springer oändligt långt, det låter väldigt mycket för mycket 3-4 hade jag gissat från vad jag brukar klara mig på men då tär jag säkert på mitt inneboende fett. (där finns det mycket att ta av i mitt fall).

annons

badgear

1960 • Skåne

#16

•

17 juli 2010 kl 21:08

Gilla

Det har nog blivit en del missförstånd här. Det jag har tagit upp är kaloritätheten beroende på diet, i det där onämnbara. En köttätare har högre energitäthet i uschet, men klämmer ut en mindre mängd jämfört med grönsakstuggare (ifall de stoppar i sig samma mängd energi). I grönsaker, frukt etc är det större mängder fibrer, vätska etc som gör att de har fler tömingar per dygn.

Men här är en lite bisarr tråd. Gör det nån till en bättre löpare av att veta hur stor andel av kalorierna inte är digerbara av en och annan anledning.

Den som är road kan jaga vidare på bland annat, lite småskoj. http://www.poopreport.com/Doctor/how_poop_works.html

Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.

annons