annons

Foruminlägg av Ronny Lövstrand

< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
#1
24 april 2013 kl 11:56 Redigerad 24 april 2013 kl 13:52
1 Gilla
Håller själv på med en liknande resa. Det som fick vändpunkten i mitt liv var besöket på företagshälsovården som visade på farligt högt blodtryck och ett BMI på 35. Det var i december 2012, jag vägde då 116 kr och uppmättes till 182,5 cm lång vilket tydligen skulle ge BMI=35. Förutom min dåliga fysiska hälsa hade jag dessutom problem med stress på jobbet vilket inte gjorde blodtrycket bättre precis...

Tydligen kan motion bättra blodtrycket så jag satte igång med promenader och simning. Har 5,5 km till jobbet enkel resa så ibland går jag till jobbet. Ibland har jag lämnat bilen på jobbet gått hem och sedan gått till jobbet nästa dag. Det hjälpte inte direkt och jag tvingades börja med blodtrycksmedicin som inte heller hjälpte direkt och jag motionerade som en tok. Men så småningom gav det verkan (medecinen och eller motionen jag vet inte) och nu är blodtrycket normalt igen.

Nu i april har vågen gått under 100 kg och BMI är strax under 30 om jag räknat rätt (väger 99 kg). Jag har lovat mig själv köpa löparskor när vågen gick under 100 kg men företagshälsovården rekommenderar inte löpning på grund av min vikt. Men jag vill gärna springa känner att jag ändå går så snabbt att jag nästan springer (ca 6 km/h vid snabba promenader).

På 1990-talet sprang jag halvmaraton, bland annat Knalleloppet i Borås två gånger och när jag äntligen slog min löpningsintresserade kompis med tiden 1:42 i Knalleloppet så tappade jag sedan motivationen, jag hade ju slagit honom.

Sprang ändå Broloppet på 2:05 några år senare jag jag gjorde ett nytt försök men sedan bar det utför. Men jag saknar känslan jag hade då när jag kunde springa långt och fort.

Så jag får nog mina löparskor idag (beställt från england, hoppas dom passar). Ska jag våga börja springa lite trots att folk inte tycker det? Jag har ju inte ont någonstans, inga problem med lederna och bevisligen funkar det ju för andra i min situation att börja jogga lite försiktigt. Hade aldrig några större skador när jag sprang på 90-talet trots att jag då vägde runt 85 kg.

Jag gillar även att simma och slog personbästa häromveckan på 2000 meter bröstsim i 50m-bassäng. Det tog 48 minuter så jag har nog börjat få upp en viss grundkondis ändå. Ska försöka lära mig crawl så blir det nog lite bätre flås i simningen också.

Jag har fuskat lite och joggat kortare sträckor vid mina promenader. Bland annat hittade jag en lång backe som jag sprang / snabbgick uppför några gånger, det var härligt.

Jag har två döttrar (6 och 9 år) och känner precis som Tomas att jag vill kunna leva ett friskt och aktivt liv med dem när de växer upp. Så det är inte enbart för egen skull detta utan även för mina barns skull.

Oj nu fick jag SMS att mina skor levererats! Chansade på Saucony Echelon 3 då jag tror de verkar vettiga för mina platta breda fötter. Får se hur de verkar.

Edit: Hämtat skorna och de känns ganska sköna. Kanske skulle varit aningen längre i tårna, är bara 0,5 cm spelrum framför stortån men samtidigt glappar de nästan i hälen så en storlek större hade nog inte blivit bra heller. Konstigt att de skulle anses vara breda, de känns nästan smala på mina fötter men det gör alla mina skor när de är nya, blir nog jättebra när jag sprungit in dem. Så hinder 1 från att börja jogga är avklarat, jag har nu ett par joggingskor...
#2
24 april 2013 kl 15:21
Gilla
Tack Tom-Ingar!

Jag har motionerat med promenad och simning 3-5 gånger/vecka ungefär 1 timme åt gången de senaste månaderna så rutinen att motionera har jag redan fått. Men jag vill öka ansträngningsnivån ett snäpp. Magkänslan är att det kommer att gå bra.

Som de sa på företagshälsovården, jag var tvungen att göra livsstilsförändringar och det nu innan det blir för sent. Inte om ett år för då kan det vara för sent sa de. Känns som jag kommit en bra bit på vägen och livet är mycket roligare när man orkar mera och mår bättre!
#3
26 april 2013 kl 12:29
Gilla
Hur tolkar man programmet Jonas länkade till här ovan? Alltså jag förstår inte vad som menas med:

Löpning - Löps.
30 min
15 gång, 3x3/2? löpning/gång.

Man ska springa i 30 minuter och gå i 15 minuter? Men tre gånger 3 minuter löpning blir ju bara 9 minuter löpning totalt och 3 gånger 2 minuter gång blir ju bara 6 minuter gång så alltihopa borde vara färdigt på en kvart? Ska man upprepa proceduren 3 gånger då så man får ihop 30 minuters löpning totalt under 45 minuter? Borde gå att skriva på enklare sätt tycker jag.
Exempelvis 9 * (3 min löpning + 2 min gång).
#4
26 april 2013 kl 15:58 Redigerad 26 april 2013 kl 15:58
Gilla
Tack det verkar rimligt. Det var första passet i schemat så det börjar väl ganska försiktigt. Verkar som en grej jag skulle kunna klämma in någonstans under mina promenader till jobbet (tar ungefär en timme till jobbet med rask promenad, sträcka 5,5 km).
#5
30 april 2013 kl 09:50
Gilla
Tack för tipset Söderlund!

Beställde en 910XT HRM från CDON med rabattkoden. Tydligen är det 25% rabatt på alla sportartiklar fram till 1/5 med den koden, inte bara GPS-klockor.
http://cdon.se/rabattkoder/
annons
#6
30 april 2013 kl 15:03
Gilla
Kan det sammanfalla med hjärtfrekvensen månntro? 180 i puls och samma stegfrekvens borde ju ge en del fart, om man inte blir trött...
#7
30 april 2013 kl 15:06
Gilla
#8
30 april 2013 kl 15:53
Gilla
Jaha, jag såg endast "Någon som känner till detta lopp?" i rubriken, gick in från förstasidan på forumet. Skyller på att jag är nu här och inte såg att det fanns underkategorier.

Nej tyvärr, jag känner inte till loppet heller.
#9
1 maj 2013 kl 11:02
1 Gilla
Är det inte svårt att se klockan i mössan då?
#10
2 maj 2013 kl 11:58
Gilla
Ungefär som jag då. Jag simmar 2000 meter 1-2 gånger per vecka varvat med promenader till/från jobbet. Mitt tempo är väl inte så högt när jag simmar (tar ungefär 50 minuter att simma 2000 meter) men jag simmar om de flesta bröstsimmande tanterna och gubbarna i simhallen däremot är jag chanslös mot de som tränar i simklubben förstås.

Den här veckan har jag lagt in lite jogg emellanåt i mina promenader. Det är inte samma muskler som när man simmar eller promenerar så det blir nästan som att börja från noll (även om man har en viss grundkondis). Springer fruktansvärt långsamt (jag har många kilo att bära på vilket inte märks lika mycket i vattnet) men jag blir snabbt bättre så här i början.

Mitt tips är att spring en stund tills du blir trött i benen, gå en stund och spring igen o.s.v. Till slut borde man orka springa längre och längre tills man orkar springa hela sträckan. Första gången man springer en mil kan det säkert ta mer än en timme. Men i så fall spring en något kortare sträcka i en timme istället om det känns bättre. Det är min taktik, motionera ungefär en timme och anpassa sträckan till hastigheten. Ibland är det nog bra att köra kortare och något snabbare eller längre och ännu långsammare. Variation är nyttigt sägs det.

Ett annat tips är att fortsätta simma också och inte byta ut all simning mot löpning. Jag tror det är nyttigt att variera sig när man motionerar.

Jag tar gärna del av tipsen också för jag är också nybörjare i löpningen.
annons
#11
5 maj 2013 kl 12:14
Gilla
Mötte en som småskrattade lite åt mig när jag sprang till jobbet i ylletröja, mysbyxor, ryggsäck och livrem runt bröstet för att hålla ryggsäcken på plats. Men jag tänkte skrattar bäst som skrattar sist, jag får bättre kondis i slutändan. Jag bryr mig heller inte om att försöka se snygg ut, känns inte så viktigt.

Sedan kan det ju vara så att folk bara är avundsjuka.
#12
5 maj 2013 kl 17:23
Gilla
Skönt, då har jag framtiden för mig. Nästa år kan jag bli hur bra som helst.
#13
6 maj 2013 kl 15:48
Gilla
Annars är det väl bara att dela ut träningsdagboken? Men det var ju jättesnabbt sprungit av Kristoffer tycker jag.

Jag lägger in dagens lunchpass till träningsdagboken ikväll men det var 7,6 km jogg och tiden var 53:59. Jättenöjd att jag orkade jogga hela sträckan. Försökte springa långsamt för att orka lite längre, satte 7 min/km som riktmärke men klarade det inte riktigt på slutet. Det var nog 60% grus, resten asfalt. Längsta sträckan jag sprungit sedan år 2000 (jag har precis nybörjat igen). Att springa en timme åt gången är nog ganska lagom så jag får träna lite till så jag orkar det (eller sänka farten ännu mera men jag kan knappt springa långsammare).

I lördags sprang jag 5 km på ca 30 minuter, då gick det något snabbare än idag men dagens bana var ganska kuperad och i lördags var det nästan helt flackt.
#14
6 maj 2013 kl 15:55
Gilla
#15
7 maj 2013 kl 09:27
Gilla
När jag är ute och promenerar händer det att jag får möte med någon snabb joggare. Då gäller det att ha koll på den som springer åt vilket håll han tänker väja så det inte blir en krock. Så då glor jag rätt mycket...

Än värre är det med cyklister och rullskidåkare som kommer snabbt från ingenstans utan minsta hänsyn. Blev utskälld av en rullskidåkare som nästan körde på mig en gång. Tycker ju att den som är snabb är den som borde ta ansvaret och hålla undan så det inte blir krock. Jag ansåg rullskidåkaren var en idiot som inte anpassade farten efter omständigheterna.
annons
#16
7 maj 2013 kl 09:43
Gilla
Igår sprang jag i kortbyxor och T-shirt! Visserligen inga löv på träden ännu men nu är våren definitivt här.
#17
7 maj 2013 kl 10:29
Gilla
Mitt senaste joggpass höll jag 7 min/km men fick ändå en medelpuls på 155. För mig går det inte att springa alls med en puls under 150 (har också en del övervikt). Ingen aning om vad min maxpuls är men under vanliga längre joggpass har den gått upp till 167 som max. Gissar det är mer vad man kallar tröskelpuls, en puls man kan hålla en längre tid utan att få mjölksyra?

Men blir man verkligen bättre joggare av att promenera? Eller ska man fortsätta försöka jogga tills man får en sådan grundkondis att man klarar att jogga med lägre puls. Känns inte som att promenaderna ger så mycket konditionsmässigt längre. Simmar också och det ger något mera än promenad känns det som men inte lika mycket som jogging. Ett simpass, en promenad och två joggpass i veckan försöker jag fixa som minimum.
#18
7 maj 2013 kl 14:36
Gilla
Testade min Garmin 910XT för första gången med simning i morse. Den tyckte jag hade simmat fler längder än vad jag verkligen hade gjort. Tycker den att det blir en ny längd bara för man byter simsätt mitt i längden? Jag växlar simsätt från bröst/rygg/crawl mitt i längderna ibland. Tryckte även på LAP för att markera en 50m längd crawl men då tror jag den fick det som två längder av någon anledning. Så på 2500 meter verklig simning tyckte den jag hade simmat 2750 m. Kanske någon inställning?
#19
7 maj 2013 kl 16:20
2 Gilla
I december vägde jag 116 kg (183 cm lång) och nu är jag nere på 97 kg. Jag började med promenader, simning samt framför allt lägga om kostvanorna. Saker jag ändrat:

Ingen juice. Förr drack jag alltid juice till frukost.
Inget socker på filmjölken.
Endast två mackor istället för tre till frukost.
Skinka istället för ost till pålägg.
Mer grönsaker och frukt, mindre portioner.
Ta inte om mat bara för att det är gott.
Jag har även slutat med kaffe för att inte äta en massa onödiga kakor och för att jag läste någonstans att kaffe kunde öka blodtrycket.

Motionerar numera minst 3,5 timme per vecka.

Min motivation är hälsan. Det var högt blodtryck som satte igång mig. Nu är blodtrycket fixat (fått medicin) men jag mår bättre av att motionera så jag fortsätter med det. Det ger också lägre blodtryck.

Ganska snart blir motionen som ett beroende. Det är jätteskönt att gå till jobbet istället för att åka bil. Simma är jätteskönt också. Nu är snarare problemet att klura ut när jag ska få tid till all motion som jag vill. Men när man blivit motiverad så löser man det, man blir fantastisk på att klura ut tillfällen då man kan motionera.

Det var först när vågen gick under 100 kg (och BMI<30) som jag vågade börja jogga. Då hade jag också hunnit bygga upp en viss grundkondis med promenaderna och simningen. När jag började känna att promenader inte kändes jobbiga längre så joggade jag emellanåt, kanske en lyktstolpe i taget. Nu har jag kommit upp i sträckor över 5 km.

En kort slinga som din 1km-slinga kan vara bra för känner man att "jag orkar ett varv till" så är det bara att fortsätta ett varv i taget. Man måste som sagt var inte springa hela tiden heller utan kör på ett sätt som känns lagom. Man blir snabbt bättre, det går fortare än man tror innan man började.

Motivation: Tänk på hur bra du mår efter du varit ute och motionerat. Hur lätt du kommer att känna dig när du tappat några kilo till. Hur saker som tidigare känts jobbiga kommer att gå hur enkelt som helst. Att du kommer att kunna leva ett aktivt liv även när du blir äldre och om du har/får barn så kommer du att orka leka med dem och se dem växa upp utan att själv dö eller bli sjuk i förtid. Nu är du ung så det är väl inte lika akut ännu kanske men själv har jag insett att för att ge mina barn en bra uppväxt måste jag se till att själv ha en bra hälsa.

Det är först nu som jag kan känna att ett lopp kanske hade varit roligt för extra motivation. I början räckte hälsan långt för motivationen.
#20
8 maj 2013 kl 09:21
Gilla
< < < 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 > > >
annons