Foruminlägg av Ulrika Danielsson

< < < 1 2 3 4 > > >
#1
3 juni 2007 kl 16:54 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jag skriver nog fel då jag ska skriva in mina tider när jag sprungit. Som jag tolkar det så tog det mig 394 minuter! att springa en kilometer. Kan någon hjälpa mig!
#2
4 juni 2007 kl 18:07 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Tack Gunnar!
Hur kan jag vá så korkad!!

Mvh Ulrika
#3
21 juni 2007 kl 05:57 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Har just kommit igång med att jogga och har nu fått ont i halsen. Det onda går över upp mot dagen så jag undrar nu om jag vågar ut och jogga ändå?
#4
21 juni 2007 kl 05:59 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Vad är det för skillnad på att jogga och att löpa? Visst förstår jag att det handlar om farten, kanske...?
#5
21 juni 2007 kl 20:26 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jag tackar för alla goda råd!
Det halsonda blev en dunderförkylning så nu finns ingen tvekan, jag får vänta ett tag med att jogga vidare mot nya mål.
Tack alla!
#6
21 juni 2007 kl 20:27 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Tackar för alla goda råd!
Det halsonda blev en dunderförkylning så nu finns ingen tvekan. Jag får vänta med att jogga vidare mot nya mål.
Tack alla!
#7
28 juni 2007 kl 09:53 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jag är djupt imponerad över Björns förmåga att springa en sån utmaning!!
Är samtidigt lite förfärad, avundsjuk, förvånad, imponerad över att man kan springa så långt och länge...hur gör man för att "lära" sin kropp acceptera denna träningsdos?!
#8
28 juni 2007 kl 14:47 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Måste bara få gnälla av mig. Min onda hals som blev en dunderförkylning vill inte ge med sig. Jag vill ut och springa!
#9
20 juli 2007 kl 09:00 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Har just börjat jogga igen efter förkylning för två veckor sedan. Nu har jag ont i halsen igen !! och kan alltså inte springa på. Varför är det så här? Är min kropp svag och inte orkar med ansträngning? (vilket jag vet inte är fallet). JAg vågar inte strunta i det halsonda, det utvecklade sig till världens förkylning sist. Men hur ska jag kunna hålla uppe motivationen? Jag tänkte jogga två gånger i veckan 4,2 km i 10 veckor, därefter öka på till tre gånge i veckan samma sträcka. Som det är nu kommer jag inte in i det där suget efter att vilja springa eftersom det blir avbrott hela tiden. Ve och fasa men kan det vara så att joggning/löpning inte är något för mig?!
Jag som har börjat drömma om lite långsiktiga mål med mina runor i skogen...
Ulrika
#10
20 juli 2007 kl 19:31 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Tack för responsen!
Robert och Tommy:Kanske måste jag få in i min hjärna att löpträning är ett långsiktigt tänkande och då spelar det ingen roll om jag missar några löppass...så är det nog.
Henrik: Blir lite häpen över att jag kanske gått ut för hårt med 4,2 km. Skulle det vara bättre att springa kortare sträckor fast oftare menar du?
Det känns bara så mesigt kort sträcka.

Ulrika
#11
1 september 2007 kl 12:47 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Hej alla!
Jag har så mycket springfunderingar och frågor både vad gäller andras inlägg och mina egna träningspass. Har ingen i min omgivning som tränar löpning så jag vill bara babbla av mig så får jag se om någon hakar på.
Först och främst är jag jätteglad att jag orkat springa min första 6 k m idag. Hade flyt och kroppen jobbade av sig själv det var som om hjärnan bara hängde med liksom. Är det känslan som man får när kondisen börjar infinna sig? Är det så här det ska kännas?
För det andra har jagfunderat på inlägg där det står att nybörjare inte ska springa i backar för att undvika skador. Jag är livrädd för skador men backarna både långa, sega och många finns ute på mina springrundor vare sig jag vill eller ej. Därför har jag skyndat långsamt och inte ökat min sträckor alltför snabbt. Är det en bra strategi?
Sedan undrar jag om det finns "springklubbar" i Sverige som blåbär som jag kan vara medlem i, få prata träning med någon efter mina förutsättningar. Känner att jag är väldigt ensam med min träning och vet inte om jag gör "rätt" med träningen.
Ja det var allt för nu.
Ulrika
#12
2 september 2007 kl 14:46 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Tack alla för era inlägg!!
Jonas: Kul att läsa om dina mål och din löphistoria:-)Lycka till på Stockholm marathon 2008. Kanske ses vi där 2009?
V.Aikio: Jag har kollat upp löparklubbarna du föreslog. Ska själv leta upp någon lite närmare.
Anne: Vad är Maffetone för något? Och Grattis!! till dina 15 km! Jag hör av mig i forumet när jag sprungit så långt...:-)
Lennart: Du är modig som utmanar smärtorna. Själv skulle jag nog inte våga göra så...

Ha det så bra
Ulrika
#13
3 september 2007 kl 19:09 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Hej Anne!
Tack för informationen!
Jag läste på lite grand om Maffetone här på jogg.se och jag tycker det låter som något för mig!
Visserligen har jag nog tänkt i de banorna ibland ändå då jag bara springer långsam jogg bara för att jag tycker det är skönt helt enkelt.
Men, hur vet jag att jag blivit snabbare? Måste man märka det med pulsklocka? Eller bara genom att jag märker att det faktiskt går lite snabbare utan att jag blir tröttare? Är det så "enkelt"?
Hade du satt upp ett tidsmål först för ditt 10- km lopp innan du började träna? Jag gör nog tvärtom. Distans först innan jag stressar mig själv med att blanda in en klocka.

Oj, det blev långt detta med.

Ulrika
#14
8 september 2007 kl 12:57 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Hej igen!

Jaha, joggprat igen.
Idag sprang jag 6 km på 38.30. Jag kunde inte motstå frestelsen att ta tid fast jag bestämt mig för att inte göra det. Det var jobbigt hela tiden idag. Det regnade, blåste och var bara 11 grader varmt. Det konstiga är att när jag väl blivit varm kan jag öka och de sista 3 km sprang jag riktigt fort för att vara mig. 5km gick på 27 min, den sista km har långa och tuffa backar så jag blev duktigt trött, fick verkligen anstränga mig för att hålla tempot. Dagens träning var för mig lika mycket menatl träning som fysisk träning, att inte ge upp, att inte ge efter på farten fast men är dödstrött. Trots att det var segt är jag väldigt nöjd ialla fall.:-)

Slut på blåbärsprat!

Ulrika
#15
23 september 2007 kl 12:25 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Här är em till som vill säga GRATTIS!
Så jäkla bra gjort!

Ulrika
#16
23 september 2007 kl 19:56 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Hej!

Jag läser också dagligen här inne på forumet. Det är så roligt att andra, precis som jag kämpar med de kortare sträckorna, får komma till tals. Visst är det inspirerande att läsa om springnördarnas resultat och problem med pulsklockor. Men det är ni andra jag identifierar mig med och jämför mig med. Härligt att läsa om din vilja att träna!
Håll modet uppe!

Vänligen Ulrika
#17
23 september 2007 kl 19:58 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Grattis!

Härlig känsla som ger mersmak!

Ulrika
#18
30 september 2007 kl 15:22 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
JAg har också som mål att springa Stockholm marathon. Inte 2008 utan 2010. Jag som börjat träna från noll behöver nog tid på mig för att kunna genomföra maran utan att dra på mig skador. Eller vad säger ni? Är det onödigt lång framförhållning?!
#19
1 oktober 2007 kl 20:38 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Tack för råden, Sofia, Thomas och Maria!

Jag tror att jag ska göra som Thomas sa, att testa några smålopp först. Sofia, jag känner likadant, 4,2 mil är långt. Jag inbillar mig att det är "lättare" att ta sig runt banan om jag har en träningsdos på kanske 5 mil per vecka. Just nu ligger jag på 10-13 km per vecka och det har tagit mig 4 månader att nå. Maria, det är bara att gratulera att din kropp orkat med din ökning. Jag önskar att jag gjorde det också men så är det inte...
#20
5 oktober 2007 kl 16:24 Redigerad 31 december 2005 kl 00:00
Gilla
Jaha, nu är det min tur. Ont i halsen, svullen halsmandel. Jag vågar inte springa. Jag har det som Janne. Joggar 3 veckor sen sjuk. Joggar två/tre veckor sedan sjuk. Det är hopplöst!! Jag får hela tiden experimentera med sträckor och fast för att inte anstränga imunförsvaret och bli sjuk igen. Jag kommer aldrig frammåt känns det som!!
Jag jobbar som lärare bland helt underbara 9-åringar. Tyvärr är det alltid någon som hostar och nyser en i fejan känns det som.
Jag har börjat få neagtiva tankar som om att jag kanske inte passar för löpning. Att det är något fel på min kropp.
Jag beöver peppning!

Ulrika
< < < 1 2 3 4 > > >