28 maj 2010 kl 18:43
Maria, jag tycker du gör rätt som tar det på allvar, benhinneinflammation kan vara riktigt långdraget, bättre att se till att man blir helt frisk än att bara försöka komma igång så fort som möjligt. Sen kan jag hålla med om att du låter drastisk och kategorisk, som de andra skriver, många känner av sina benhinnor lite ibland men det kan vara bara lätt överansträngning. Människor är olika.
Men släng inte dina dämpade skor, om inte annat så är de säkert utmärkta för långa promenader i stan, det är så besvärligt med framfotagång;-)
Alternativträning och löpvila till smärtfrihet är väl odiskutabelt bra, jag tror att massage också kan vara bra för läkningen för det stimulerar blodtillförseln. Behöver nog inte vara så avancerat. Växla mellan kyla och värme påstås också ha den effekten, vet inte hur välbelagt det är, kanske bara hjälper ytligt?
Men sen är det väl på plats att vara lyhörd "åt andra hållet", när du väl blivit smärtfri är det ju läge att börja löpträna försiktigt även om det inte alls gått 3 eller 6 månader. Be gärna din sjukgymnast om ett program för styrketräning när det värsta lagt sig, skadade delar brukar ju behöva stärkas för att motverka återfall.
Och ska du byta löpsteg bör du så snart som möjligt, dvs NU om det inte gör ont, börja med styrketräning för vader och hälsena. Vanligtvis gör man ju excentriska tåhävningar. Även vid framfotalöpning eller mellanfotslöpning har man användning för dämpade skor för långa asfaltspass i alla fall. Men man vill ju slippa den tjocka hälen så man får välja lite noga. Det finns några. Och det är inte fel att börja barfota på gräs.
Karin: hur kan du tro att bara 4-6% är naturliga framfotslöpare!? Kanske är 94-96% inlärda hällöpare men det är ju nästan ingen född som. Inte landar du på hälen när du springer barfota? Men det kan väl hända att de flesta landar på mellanfoten eller sätter i hela fotsulan på en gång och låter kroppen känna "i realtid" var den ska lägga tyngden beroende på underlaget.