Löpning • Träning • 15 inlägg • 2937 visningar •

Tankar om variation

J N
1990 • Timrå
#1
•
17 februari 2011 - 10:58
Gilla
Hej på er,
jag försöker komma i form för att springa 43 km i august (AXA fjällmaraton) men springer i nuläget inte mer än 15 km som längst och orsaken till detta är mina ömmande knän. Jag anar att för lite variation på passen är boven så jag funderar hur ni tänker runt att variera passen.
Även om jag tänker att idag är det återhämtning som gäller så kommer jag hem på ungefär samma tid som vanligt fast det känns som om jag tagit det mycket lugnare, samma ger för snabba långpass etc.
Så hur tänker ni runt variation?
Linda Eriksson
1978 • Skara
#2
•
17 februari 2011 kl 11:18
Gilla
Hur mycket ren vila har du/vecka? Då räknas inte återhämtning. Springer du bara? Inte testat att variera med cross-trainer, löpning med wet-vest, cykling o kanske simning..? Cross-trainer ger i stort sätt samma effekt som löpning fast du inte alls belastar knäna på samma sätt. Wet-vest är bra för att du bygger upp muskelaturen runt knäna utan att samtidigt slita på dem. Variation är bra både för kroppen och motivationen. Lycka till!
Oldboy
1952 • Danderyd
#3
•
17 februari 2011 kl 12:00 Redigerad 17 februari 2011 kl 12:01
Gilla
J N, om du har ömmande knän är ett fjällmarathon rena döden! Mitt råd är att antingen hoppa av och satsa på andra lopp eller att bygga upp styrkan runt knäna metodiskt. Styrketräning kan andra bättre men terränglöpning borde vara ditt vanligaste löppass framöver, gärna obanad terräng när snön försvinner och lössnölöpning tills dess.

Ömmande knän kan ju också bero på ett olämpligt löpsteg, landning på hälen särskilt om du inte har maximalt dämpade skor.
J N
1990 • Timrå
#4
•
17 februari 2011 kl 12:33
Gilla
Jag cyklar även och åker skidor som komplement till löpningen med två dagars helvila per vecka.

Jag landar på fram/mellanfot i steget men har kanske en tendens att ta ut ut det önodigt mkt. Försöker tänka på detta och vara noga, men kanske inte fungerar när man blir trött iaf. Skomässigt har jag lättviktsterrängskor och mängdskor för pronation och neutralt steg vilka jag alternerar mellan.
Jag börjar inse själv att loppet ligger för långt borta från min nivå för att var möjligt och gör inga flåsatsningar för att komma upp i den mängd jag tror mig behöva. Det skulle dock inte göra mig något att gå distansen bara för att prova på, så jag hårdsatsar inte för någon tid etc.
Jag springer i stort sett bara obanad terräng under barmarkssäsong och skoterleder nu vintertid. Jag tar åt mig tipsen om lössnöträning!
Appropå styrketräningen så har jag provat träna m vikter, gummisnodd, balansplatta men smärtan ger ändå inte med sig tyvärr.

Jag skall prova kortare sträckor tänkte jag efter vila tills smärtan gett med sig och sedan ta det extremt varligt med ökning av mängd.
Oldboy
1952 • Danderyd
#5
•
17 februari 2011 kl 20:23
Gilla
JN, det är bra att du tar löpningen med förnuft, principen att aldrig träna med smärta är bra. Men jag tror du kan ha glädje av att uppsöka en idrottsläkare, naprapat eller sjukgymnast med idrottsinriktning. Det är mycket lättare att bli av med smärta om man vet vad den beror på, en diagnos är alltså en bra början. Du får säkert hjälp med ett bra rehabprogram också om du träffar på rätt "proffs på löpskador".
Lycka till!
Espen Ringom
1975 • Oslo
#6
•
18 februari 2011 kl 12:41
Gilla
Hei. Jeg løper ca 100km i veckan (80-130km) og har to fulle hviledager i uken. Jeg er veldig glad i å løpe langsamt, men for att forhindre skade har jeg funnet ut at det er veldig viktig å varierere farten man løper i.

Man bruker andre muskler når man løper hurtigt. Selv kan jeg foreks løpe pass på 30km hvor 20 første km er lugnt tempo og de 10 siste er intervaller. Dette gjør bra for mine bein. Men man kan også ha langsamt pass en dag, og hurtig intervaller en anna dag.

Jeg tror også det er lurt å variere på sko tøy. Jeg løper aldri i samme par sko to dager på rad.

Selv bruker jeg ingen mengdtreningsskor, kun lettvikt og konkurranse skor. Jag overpronerer kraftig , alikevel løper jag både i neutrale og skor med støtte for at få forskjellig belastning på beinene.

jeg har ikke vært skadet på nesten två år, dette tiltross for at jeg økte mengden med 100% i fjor sommer.

Selv får jeg vondt i knærne av å løpe i "nedoverbakke", derfor unngår jeg det.
Joacim Martinsson Rikner
1972 • Växjö
#7
•
18 februari 2011 kl 16:05
Gilla
J N, var ömmar dina knän?
Är det "inuti" eller på baksidan? Kanske utsidan? Skulle tro att du får olika tips beroende på var smärtan sitter. Åtminstone från mig.
J N
1990 • Timrå
#8
•
19 februari 2011 kl 23:28
Gilla
Jo jag ska uppsöka läkare, men var lite nyfiken på era tankar också :)
Har sökt förut (3 ggr) med följd att de inte hittar något alls...skumt för ont gör det ju!
Har ont uppepå knäet, och det strålar på ut och insidan men bara vissa dagar, alltsom oftast ont uppepå. Knäpper i knäna också och efter ca 15 km känns det lite som en kil sitter fast i det ena då man endast under smärta (inte ont utan smärta, lite skillnad) kan åstadkomma en rumpkick med hälen vilket inte är något problem med det andra. Udda är det.

Det är f ö inspirerande att läsa Espens inlägg! Jag vill också springa som en (långsam) gasell!
Men Espen, hur håller du koll på att du verkligen varierar tempot? Upplevelse? Klocka? Nyfiken!

Och appropå det här med att inte springa när man har ont så har jag under ca 8 år haft ätstörningar i olika svårighetsgrader och karaktärer vilket gör att jag motionerat intensivt men ätit skitdåligt för att vara uppriktig. Ganska långt bak i huvudet plingar det ju till att det kan finnas ett samband?
Å andra sidan väger jag nu ca 80kg på mina 1,70, kan tyngden ha ett finger med i spelet?
Så mycket frågor och så långt inlägg det blev!
#9
•
19 februari 2011 kl 23:50
Detta inlägg har raderats
Oldboy
1952 • Danderyd
#10
•
20 februari 2011 kl 01:00 Redigerad 20 februari 2011 kl 00:59
Gilla
JN, jag hade samma fundering som Anders R om cyklingen och kadensen ska vara 90 till (helst) 100 trampvarv per minut (tramptag kanske kan missförstås, i alla fall av mig).

När du fått en tid hos en läkare eller annan specialist så planera in ett längre löppass precis innan så att du känner av eller precis har känt av smärtan när du blir undersökt, det är MYCKET lättare att hitta felet när det är akut och gör ont när man klämmer på "rätt" ställen.
Jag tror det är viktigt att du hittar en person som är van att undersöka just idrottsskador, de flesta läkare är det inte. Känner du inte till någon så fråga någon tränare i en idrottsklubb om tips.
#11
•
20 februari 2011 kl 08:06
Detta inlägg har raderats
#12
•
20 februari 2011 kl 13:44
Detta inlägg har raderats
J N
1990 • Timrå
#13
•
20 februari 2011 kl 15:07
Gilla
Min cykling är inte särskilt seriös utan mer ett sätt att variera blir mest turer runt milen på min gamla MTB för att få lite tempo på det hela. Känns bättre att ta ut sig på cykeln än springa tempopass. Brukar följa några av dessa turer med löpning för att springa fastän trött, lite pannbensträning.
Ramen på cykeln är en aning för stor för mig, kan det påverka? Tänker lite konstig sittställning-> vinklar och så ,bra eller dåligt för knäna kan tänkas? Är verkligen inte hemma på cykling!
Försöker hålla ett ganska konstant motstånd när jag cyklar men skall räkna efter om det är för tungt. Under hösten har jag också minst en gång i veckan gått på spinningpass, så det kan ju ha hjälpt till med slitaget.
Skall definitivt ut på en halvlång tur så att läkaren har något att klämma på, hoppas det ger bättre resultat =)

Uppskattar era svar mkt!
#14
•
20 februari 2011 kl 17:25
Detta inlägg har raderats
J N
1990 • Timrå
#15
•
20 februari 2011 kl 18:46
Gilla
Har tittat i den kära idrottsskadeguiden ett otal ggr för att försöka självdiagnostisera lite (coolt va ;)) och kunna påverka läget lite själv, den är toppen!

Skall boka tid hos en sjukgymnast imorgon bitti =)
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.