Löpning Kom igång 24 inlägg 8061 visningar

Vatten över huvudet?

1984 • Gävle
#1
1 maj 2011 - 16:25 (Redigerad 1 maj 2011 - 16:28)
Gilla
Hej,

Har försökt läsa mig fram lite här på forumet ang löpning i allmänhet. Men jag har svårt att skaffa mig en bild över hur pass svår min utmaning är.

Jag är 26 år, 183cm lång och väger kring 68-70kilo. Jag har inte löptränat eller aktiverat mig i någon form av konditionsträning på 2 år. Jag anser mig ha relativt starka leder, senor och muskler kring benen då jag spenderar en hel del tid på olika brädsporter och balanssporter.

Jag har antagit en utmaning via jobbet att springa lidingöloppet i år. Målet med loppet är att genomföra det springande/joggande men inte gående. Det ger mig ca 4 månader att förbereda mig för ett 30km "terräng" lopp i 10km/h tempo.

Jag är beredd att lägga ner allt utom min hälsa för att nå mitt mål. Jag kommer inte fuska med kosten, träningen eller spriten. Utan satsningen är helhjärtad.

Tidigare har jag inte sprungit över milen, min erfarenhet av löpning sträcker sig till korta turer. Dock har jag alltid gillat löpning och har haft det generellt lätt att springa.

Jag förstår att tempot jag siktar efter är knapp styrfart för många här och det är precis därför jag frågar er. Vad ska jag tänka på? Är mitt mål rimligt? Hur bör jag lägga upp min träning? Hur ser skaderisken ut?

Alla kreativ kritik är välkommen,

Mv. Patrik Jansson, Gävle

< < < 1 2 > > >
Linda Eriksson
1978 • Skara
#2
1 maj 2011 kl 17:55
Gilla
Klart det är rimligt! Det är långt kvar till Lidingöloppet dvs du har gått om tid på dig. Det är positivt att du gillar löpning och verkar ha positiva erfarenheter av det, sen ska man komma ihåg att Lidingö är tufft. Du verkar vara "lätt i kroppen" vilket också är en stor fördel. Med rätt upplägg på träningen blir det inga bekymmer =)
1984 • Gävle
#3
1 maj 2011 kl 18:37 Redigerad 1 maj 2011 kl 18:47
Gilla
Fick ett litet hjärnsläpp, självklart ska det stå konstruktiv kritik!

Känns redan bättre efter ett inlägg, alla typer av träningstips är också välkomna! Jag kommer att lägga upp mina träningspass, tider och sträckor via telefonen, med små notiser om hur det kändes i kroppen osv. Så om någon vill lämna tips under resans gång är ni välkommen!
nils
1962 • jönköping
#4
1 maj 2011 kl 18:58
Gilla
Det går allt. 2003 tränade jag fyra månader för lidingö. tre gånger i veckan i bland två, ett par månader innan loppet testade jag 15 km vid några tillfällen i övrigt aldrig längre än en mil o inte kortare än 6 km, sprang inte en meter 14 dar innan loppet, blev förkyld. tog mig runt på 3t 10 min, fick slut på bränsle efter 26 km före det kändes det okej. bry dig inte om att springa fort när du tränar.
Linda Eriksson
1978 • Skara
#5
1 maj 2011 kl 19:04
Gilla
Jag håller inte med föregående talare. Varierad träning är alltid det bästa inte minst ur skadesynpunkt. Spring inte bara långa, långsamma pass... Utan spring även riktigt korta intervaller. Springa långt och länge tröttnar man på. Spring ca 2 längre pass, ett snabbdistans-pass samt ett riktigt kort/vecka så blir det nog bra. Öka farten på snabbdistansen och intervallpassen successivt och öka längden på långpassen successivt (men behåll samma fart). Lycka till!
Ulrika Johansson
1974 • Hallsberg
#6
1 maj 2011 kl 19:41
Gilla
Glöm inte backträningen, för Lidingöloppet är kuperat vill jag lova!! Lyssna på kroppen och var supernoga med stretchningen VARJE gång du tränat. Det kommer att gå strålande! Lycka till!!
ingela arvidsson
1961 • bromölla
#7
1 maj 2011 kl 22:19
Gilla
Tänkte deltaga för första gången i tjejmilen, Springer 2 dagar i veckan ca 4,5 km. Hur fortsätta med träningen. Loppet är i september.
1984 • Gävle
#8
2 maj 2011 kl 11:52
Gilla
Tack för assistansen Linda, det du säger verkar klokt. När du beskriver ett snabbdistans-pass och ett riktigt kort, vad pratar vi för tempo och distans för mig att börja med? Ska jag köra mig helt slut och maxa en kort tur eller ska jag balansera någonstans mitt i mellan?
1956 • PARTILLE
#9
2 maj 2011 kl 12:19
Gilla
Håller inte riktigt med Linda. Jag är mer inne på Ages linje. Skippa intervallerna och ge Dig ut och lufsa under en längre tid. Intervallerna är ju för att bli snabbare vilket inte är Ditt mål egentligen om jag förstått detta rätt. Jag tycker inte att man skall köra intervaller som nybörjare (om jag nu skall använda det uttrycket)
Du vill bara ta Dig igenom utan att få en nära-döden-upplevelse. I detta fall räcker det med att ge sig ut på vägar och motionsspår och harva. Fram mot sommaren eller när Du känner för det, kan Du börjar småspringa i backar gärna lite längre stigningar. jag tror att träna på kuperad eller böljande bana ger Dig mer (just nu).
Däremot när Du har gjort Ditt race i september och vill köra igen med kanske en bra tid som mål. Då tycker jag Du kan sätta in intervaller och då är Du i ett annat läge.
1981 • Nybro
#10
2 maj 2011 kl 12:25
Gilla
Tips är att gå in på marathon.se och vidare till träningsprogram. Där kan du såväl utgå ifrån en gratis- eller betalversion till lidingöloppet.
1984 • Gävle
#11
2 maj 2011 kl 14:13
Gilla
Tack Johan, Marathon.se var ett kanontips. Men kan jag verkligen gå på så hårt från dag 1 utan att förstöra knän, fötter och benhinnor? Jag ser inga problem konditionsmässigt att följa schemat redan idag.
Linda Eriksson
1978 • Skara
#12
2 maj 2011 kl 14:19
Gilla
Fart och distans är ju individuellt. Springer jag kort och hårt kan det handla om allt från 30 sekunders-intervaller, 400 meters intervaller eller löpning i ngn backe eller möjligen någon tävlingslik träning. Springer jag snabbdistans handlar det natingen om ganska hög, jämn fart under relativt lång tid alt fart som ökas successivt under passets gång. Fartlek är inte heller så dumt.
Niklas Björkman
1981 • Mölndal
#13
2 maj 2011 kl 14:49
Gilla
Jag håller med Stefan här. Är man en ovan löpare så skall man ta det väldigt försiktigt med intervaller i början. Det sliter och risken för att kroppen blir för stressad och att du drar på dig infektioner och blir sjuk. Är målet att klara lidingö med en fart på 10km/h så är det bara att gå ut och nöta längd på en arbetspuls som känns behaglig.

Lycka till
1956 • PARTILLE
#14
2 maj 2011 kl 15:07
Gilla
Jag tror i så fall mer på lite försiktig fartlek för att nu få en kompromiss här :-)
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#15
2 maj 2011 kl 15:20
Gilla
Hej Patrik,
Jag kommer med några inspel som gäller på generell nivå enligt mina egna efarenheter, samt från olika informationskällor. (Runners World, Marathon.se etc)

För att undvika skador kan det vara värt att bygga upp din träning betraktandes följande tre faktorer, träningsfrekvens (träning mot vila/vecka), distans (km/vecka) och intensitet. Normalt är rekommendationen at endast öka en faktor i taget.

Från ditt helt individuella startläge, med en relativt lätt kropp ift din längd och vana från olika aktiviteter, kan du försöka hitta en bas som du känner fungerar för din kropp, Detta kan vara t. ex träning 3 gånger/vecka med relativt låg intensitet, för att vänja din kropp vid denna typ av monoton löpning. Om du kan löpa och prata med någon samtidigt håller du rätt intensitet. Det viktiga är att du är i aktivitet över lite tid. Börja gärna springa 25-30 minuter och se hur det känns. Fixar du det kan du prova nästa pass på 40min. Känns det fortfarande lätt kan du prova 50min nästa gång. Sen kan du veckan efter springa 30/45/55min.

Känner du dig sliten efter en runda, vila en extra dag, och spring samma runda igen tills du återhämtar dig bra nog til att utöka distansen/tiden. Efter några veckor eller en månads tid, kan dina pass vara t.ex 6-8km/8-10km/10-12km

Känns detta bra, kan du sedan utöka det längre passet tills det börjar kännas jobbigt rent energimässigt. Därefter kan du t.ex göra ett av de kortare passen mer intensivt, (backintervaller) eller öka farten lite på mellanpasset (snabbdistans). Efter ytterligare några veckor kan du lägga till ytterligare ett pass varannan vecka, så att du tränar varannan dag.

Det viktiga är att du hittar en lagom startnivå, lyssnar till din kropp och skynda långsamt. Etablera en plattform, bibehåll denna tills kroppen kan återhämta sig bra, och sen utöka en faktor i taget.

Löpning är väldigt monotont, och i början är det de små musklerna samt ligament runt leder som behöver vänjas vid den "nya" aktiviteten, i större grad än hjärta och flås.

Iallafall den första månaden skulle jag rekommendera dig att endast vänja din kropp vid löpning. Att hoppa på ett hårt schema kan vara en risk för just skador. Du verkar dock ha hyggligt bra förutsättningar genom att du inte verkar vara tung i kroppen och har varit i regelbunden fysisk aktivitet, så därför vågar jag nämna minuter och kilometer för dig.

Lycka till

1984 • Gävle
#16
2 maj 2011 kl 16:25
Gilla
Tack Tom-Ingar, för ett riktigt informativt och enkelt inlägg. Vilket är precis vad jag behöver. Jag känner att halva tiden här på forumet annars går åt till att lista ut vad fackspråket betyder.

Efter fyra turer om kring 5km-7km känner jag redan att kroppen återhämtar sig snabbare vilket känns jättebra.

Efter mitt andra pass där jag gick ut lite väl hårt blev jag rejält straffad med ont i både vänster knä och benhinna. Men idag efter ett mycket lugnt tempo i löpningen igår känns kroppen riktigt fräsch.

Jag tog också fram en gammal pulsklocka jag hittade i lådan hemma som jag tänkte experimentera med lite nästa pass. Ska också ta mig iväg till någon lokal återförsäljare och skaffa mig ett par till skor att alternera med.
Tom-Ingar Bjørndal
1974 • Saltsjö-Boo
#17
2 maj 2011 kl 20:56
Gilla
Tack för positiv feedback Patrik.
Du får gärna lägga till mig som jogg-kompis och skicka frågor du inte vill fråga i full offentlighet här.

När det gäller pulsträning kan det vara bra att ha i åtanke att din puls är individuell för dig, så om du löper på plan mark på en intensitetsnivå som känns lagom, och kollar pulsen då, har du ett bra riktmärke för en bra arbetspuls för dig. Du behöver inte bli stressad om du inte ligger i rätt zon enligt tillverkaren, då dessa ganska ofta skiljer sig från din individuella puls.

Egentligen har du ganska godt om tid att komma i bra form inför Lidingöloppet, så det kan vara förnuftigt att bygga en bra bas där löpningen känns lustfylld och ger dig positiv energi. Du har gjort många bra saker för att bygga upp din yttre motivation genom att sätta ett konkret mål, samt att du har uppföljning genom dina kamrater på jobbet. Lyckas du bygga upp din löpning så att du även känner en positiv inre motivation, upplever du kanske att löpningen blir en god kamrat att ha med dig vidare även efter Lidingöloppet :-)

1983 • >
#18
3 maj 2011 kl 02:06 Redigerad 3 maj 2011 kl 02:06
Gilla
Jag började springa förra sommaren och anmälde mig till lidingöloppet för att ha ett roligt mål med löpningen. Jag kom i princip från soffan och orkade inte ens springa 1 km utan att gå emellanåt.

Jag ökade ganska snabbt och lät inte kroppen återhämta sig efter långpassen. Så kroppen gav snart upp och jag blev sjuk strax före loppet, men frisk i tid för att försöka ta mig runt. Det slutade med en tid på 3:30 där jag under sista milen kröp i uppförsbackarna och rullade nedför. Utan havet av löpare och all blåbärssoppa så hade jag definitivt gett upp halvvägs.

Mitt tips blir förstås att tänka på återhämtningen och inte överanstränga kroppen.
Något annat som jag lärt mig är hur viktigt det är med bra löparskor.

Annars så tycker jag att du ska springa efter vad som känns rätt och roligt, se till att slänga in någon längre sträcka ibland bara. Och som någon nämnde, lidingöloppet är ordentligt kuperat så se till att du håller för backarna. http://www.lidingoloppet.se/start/loppinfo.cfm?Rac_ID=1&Sec_ID=23

Här är en video över hela loppet med lite tips: http://se.running.adidas.com/lidingoloppet.asp
1984 • Gävle
#19
13 maj 2012 kl 10:24 Redigerad 13 maj 2012 kl 10:24
Gilla
Som lite uppföljning till denna ett år gamla tråd kan jag tillägga att jag införskaffade mig ett löparknä. Som jag inte lyckades bli av med tillräckligt snabbt för att få tillräcklig träningsmängd.

Jag har fortfarande viss irritation i knät. Men efter ett års tjatande med olika tekniker, skobyten och annat börjar jag hitta tillbaka till löpingen.

Frustrationen i att inte kunna springa gjorde att min träning i stort sett dog ut helt.

Med bättre disciplin, försiktigare start och ny löpteknik hoppas jag på fantastiska resultat i år!
1972 • Lund
#20
13 maj 2012 kl 21:09
Gilla
Hallå, Patrik Jansson! Här några skäl till att du klarar din utmaning:
* Du är 26 år. Perfekt ålder. Ung, men ingen liten glytt.
* 183 cm / 70 kilo är finfina bodystats. Reslig och slank utan att vara extrem.
* Du har erfarenhet av att använda benen i andra idrottssammanhang.

Här två skäl till att du INTE klarar det:
* Ett ord....k-n-ä-t. Behöver inte vara nån fara men nog finns det anledning till viss oro.
* Sommaren står för dörren och en mängd lockelser hägrar. En ung man som du kan råka ut för alla möjliga saker...de flesta ljuvliga, men för löpsatsningen kan de skapa problem.

Hursomhelst önskar jag dig lycka till!
< < < 1 2 > > >
Endast registrerade medlemmar kan posta inlägg till forumet. Registrera dig här eller logga in ovan.